Akutsjukvård är tidskänsliga vårdinsatser som ges till patienter som drabbas av akut sjukdom. Akut sjukdom kan innebära försämring av kronisk sjukdom eller nytillkommen plötslig ohälsa i behov av snabb handläggning. När en patient drabbas av akut sjukdom ökar risken för vätskebalansrubbningar, exempelvis dehydrering och hyperhydrering. Vätskebalansrubbningar kan leda till ökad ohälsa samt ökade samhällskostnader. Sjuksköterskan ansvarar för bedömning och dokumentation av vätskebalans. Detta ska göras med en helhetssyn och består till stor del av tre komponenter; bedömning av kliniskt status, klinisk kemi och dokumentation i vätskebalanslistor. Hantering av den akut sjuka patientens vätskebalans utgör en avgörande del av patientens vård. Då bedömning och dokumentation av vätskebalans syftar till att tidigt upptäcka inadekvat vätskebalans innebär suboptimal hantering en ökad risk för vårdskada hos patienten. Syftet var att belysa sjuksköterskans genomförande av bedömning och dokumentation av vätskebalans hos patienter som vårdas inom akutsjukvård. Metoden litteraturöversikt valdes för att besvara studiens syfte. Endast studier publicerade mellan åren 2007-2017 samt genomförda inom en akutsjukvårdskontext på vuxna patienter inkluderades. Datainsamlingen skedde genom sökning i de elektroniska databaserna PubMed, CINAHL complete, MEDLINE samt SveMed+ med indexeringsord och fritextord baserade på litteraturöversiktens syfte. Därtill genomfördes en manuell sökning. Datainsamlingen resulterade i att 17 originalartiklar inkluderades i litteraturöversikten. Artiklarnas kvalitet granskades mha Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering samt kvalitet. Artiklarnas resultat analyserades med integrerad analys och presenterades därefter i en integrerad text. Resultatet visade att det fanns brister i sjuksköterskans bedömning och dokumentation av vätskebalans. Det fanns en fördröjning i agerande vid upptäckt av vätskebalansrubbningar och onormala värden i den kliniska kemin. Sjuksköterskan dokumenterade inte patientens vätskebalans i vätskebalanslista eller kroppsvikt på ett tillfredsställande vis. Faktorer som kunde påverka sjuksköterskans bedömning och dokumentation av vätskebalans var kommunikation, kunskap och patientens sjukdomstillstånd. Därtill indikerade resultatet att de mätmetoder som används för att bedöma vätskebalans inte verkar helt ändamålsenliga för äldre patienter, vilket gällande riktlinjer inte tillsynes tar hänsyn till. Vidare forskning behövs för att kartlägga detta vidare. Slutsatsen av litteraturöversiktens resultat indikerar att sjuksköterskans bedömning och dokumentation av vätskebalans idag är bristfällig. Insatser f  f ör att öka sjuksköterskans kunskap kring vätskebalans torde vara av värde för att förbättra detta. Vidare forskning behövs för att utvärdera huruvida de mätmetoder som används för bedömning och dokumentation av vätskebalans är väl lämpade för akutsjukvård. / Acute care is time sensitive care interventions given to patients who are acutely ill. Acute illness may imply deterioration of chronic disease or newly sudden illness that needs urgent treatment. In this state the risk of fluid balance disorders, such as dehydration and hyperhydration, increases. Fluid balance disorders may lead to increased morbidity and social costs. The nurse has a responsibility to assess and document fluid balance. This should be done with a holistic view and largely consists of three components; assessment of clinical status, clinical chemistry and documentation in fluid balance charts. Fluid balance management in the care of the acutely ill is a fundamental part of patient care. The aim of the assessment and documentation of fluid balance is to discover deviations early, and a suboptimal management of fluid balance implies an increases risk of care related injury. The aim was to illuminate the nurse’s implementation of fluid balance assessment and documentation in patients within acute care. The study was executed through a literature review. Only articles published between 2007 and 2017, conducted in acute care settings and of adult patients were included. The data collection was carried out using the electronic databases PubMed, CINAHL complete, MEDLINE and SveMed+ using keywords based on the purpose of the literature review. Both thesaurus and free text words were used as keywords. Thereafter a manual search was performed. The data collection process resulted in 17 original articles that were included in the literature review. The quality of the articles was assessed using the review template compiled by Sophiahemmet University. The results of the articles were analyzed using integrated analysis and presented within an integrated text. The findings revealed shortcomings in the nurse’s assessment and documentation of fluid balance. There was a delay in action after the detection of fluid imbalances and abnormal values ​​in the clinical chemistry. The nurse did not adequately document the patient's bodyweight or fluid balance in the fluid balance chart. Factors such as communication, knowledge, and the patient’s medical condition could affect the nurse’s assessment and documentation of fluid balance. In addition, the findings indicated that the measurement methods used to assess fluid balance do not appear to be entirely suitable for elderly patients. Applicable guidelines do not seem to recognize the diverse needs of these patients. Additional research is needed to explore this further. The conclusions of this literature review indicates that the nursing assessment and documentation of fluid balance is inadequate. Efforts to increase the nurse’s knowledge of fluid balance might be of value to improve this. Further research is needed to evaluate whether the measurement methods used for the assessment and documentation of the fluid balance are well suited for acute care settings.

SAMMANFATTNING Varje år drabbas cirka 15 000 personer i Sverige av plötsligt hjärtstopp, cirka 10 000 sker utanför sjukhus. För att öka överlevnaden utförs Hjärt-Lungräddning (HLR). Den akutmottagning där studien utförts tog emot 78070 patienter år 2014. För att öka patientsäkerheten så utbildas all vårdpersonal i HLR årligen. En del av sjuksköterskornas arbete är att dokumentera vad som görs med patienten. Sjuksköterskor har även en skyldighet att kritiskt granska den egna dokumentationen. Syftet med studien var att beskriva dokumentation vid hjärtstopp för patienter som kommer till ett storstadssjukhus eller får hjärtstopp på akutmottagningen. Studien har en retrospektiv, deskriptiv design där sjuksköterskors dokumentation i patientjournaler har granskats. Under perioden 2009-07-01 och 2010-12-31 kom 72 patienter med hjärtstopp eller fick hjärtstopp på ett storstadssjukhus. Dessa 72 journaler har granskats, 25 var kvinnor och 47 var män. Åldersfördelningen var 38 till 93 år för kvinnor och 36 till 96 år för män. I 53 av journalerna dokumenterades vad som skett innan patienten kom till akutmottagningen. Fyra journaler (fem procent) var helt utan sjuksköterskedokumentation. Endast två (3 %) av journalerna innehöll information om tidpunkt för hjärtstoppet. I nio av journalerna (12 %) stod initialrytm dokumenterad. I bara sex journaler (8 %) fanns någon tidsangivelse gjord gällande tidsförloppet över behandlingen för hjärtstoppet på akutrummet. I tre av journalerna (fyra %) står det något om att defibrillering har utförts. Läkemedelsadministration finns angivet i 12 av journalerna (16 %). I två av journalerna (tre %) finns andra läkemedel än Adrenalin dokumenterat. Ingen av de 72 journalerna har någon tidsangivelse för läkemedelsadministrering eller defibrillering. Gällande dokumentationen om användandet av LUCAS så gjordes det i 14 av journalerna (19 %). Studien visar att sjuksköterskedokumentationen vid hjärtstopp kan bli bättre genom att börja dokumentera vad som sker på akutrummet inte bara vad som skett innan ankomst till akutmottagningen. Finns flera områden som har förbättringspotential, tider för diverse åtgärder, initialrytm, när avslutades åtgärderna är exempel på vad som kan förbättras.

No description available.

ABSTRACT From the moment a person enters a state, whether by birth or migration, the individual-state interaction is often mediated by some form of (supposedly) official state-issued document. This is particularly the case in cross-border migration. Documentation is often viewed as an instrument of the state, with passports containing declarations within them stipulating to them being “the property” of the government issuing them. Yet, documentation is borne by individuals whose use of it in the context of migration indicates incongruence between their view of documentation and that of the state. This research examines migrants‟ perceptions of documentation, what informs those views, and the ways in which those perceptions inform migrants‟ views of and interaction with the nation-state, citizenship, identity and state control. It explores contestation over the ownership of and rights over documents. In an effort to explore the levels of connection and disconnection, the study contrasts migrants‟ perceptions against those of the state. It moves away from the functionalist, policy-directed approach to the study of documentation that often characterises migration literature. It is informed by post-positivist, relativist commitments to examining the perspectives of individuals while adopting the constructivist recognition that meaning is created, as informed by history, context and experience. Focusing on Zimbabwean migrants resident in Johannesburg, this study draws on information gathered through in-depth interviews and group discussions, examined through discourse analysis and thematic content analysis.

Introduction: Research show that patients frequently display abnormal vital signs as much as 48h before a serious adverse event occur, such as cardiac arrest or unplanned intensive care unit admission. Therefore, early recognition of these changes trough vital sign examination is essential in the prevention of deterioration. However, deterioration is often missed.Aim: The aim was to investigate to what extent nurses in the general ward are documenting vital signs prior to patient deterioration. Methods: A systematic literature review was done usingthe databases PubMed and CINAHL. Inclusion criteria: general ward and publication 2010-2020, exclusion criteria:emergency department, acute admission ward, paediatric ward, psychiatric ward, interventions and continuousmonitoring. Critical appraisalusingtools from Joanna Briggs Institute. PRISMA statement for reporting of systematic reviews.Results: Nine studies were included. It was seen that the fraction of cases who had vital signs documented prior to deterioration was diverse, although never complete. Some studies showed an acceptable fraction of patients who weremonitoredin the hours prior to deterioration, but it was seen that the monitoring did not always escalate as the patient got worse. The vital signs most frequently documentedwereheart rate and pulse, thoughstill missing in a large fraction of charts. Respiratory rate was documented less than the other vital signs.Conclusions: This study suggests that documentation of vital signs prior to deterioration is diverse but often incomplete. Further research is needed to understand what can be done to improve vital sign documentation on general wards.

Einsatzmöglichkeiten, Neuheiten und Ausblick auf kommende Releases von Mathcad Prime

Den grupp som behandlar hjärtstopp på akutmottagningen inkluderar bland annat en sjuksköterska som har som uppgift att dokumentera tidpunkter och åtgärder. Som hjälpmedel för detta bör dokumentationsansvarig sjuksköterska använda ett för uppgiften speciellt framtaget arbetsblad. Detta arbetsblad som är skapat av Svenska rådet för hjärt- och lungräddning, kan även användas som underlag för dokumentation i patientjournal och Svenska hjärt- och lungräddningsregistret. Exakt och komplett dokumentation av hjärtstopp är viktigt för kvalitetsutveckling och forskning som bidrar till ökad patientsäkerhet. Säker vård är en av sjuksköterskans kärnkompetenser. Det händer, trots att det finns tillgängligt, att dokumentationsansvarig sjuksköterska väljer att inte använda arbetsbladet och dokumenterar på baksidan av arbetsbladet eller på ett blankt papper istället. Syftet med studien var att undersöka hur dokumentationsansvariga sjuksköterskor på akutmottagningar i Stockholm uppfattar användbarheten av arbetsbladet för hjärtstopp. Metoden var en nätbaserad enkätundersökning med en kvantitativ ansats och deskriptiv tvärsnittsstudie som design. Studien genomfördes på akutmottagningar på fyra av de fem akutsjukhusen i Stockholm. Resultatet visade att majoriteten av sjuksköterskorna använde arbetsbladet och största delen av dem använde även arbetsbladet som underlag för dokumentation i patientjournalen. Generellt uppfattades användbarheten av arbetsbladet som god. Både sjuksköterskor som svarade att de använde arbetsbladet och som inte gjorde det var i studien eniga om att arbetsbladet behöver vara mer lättöverskådligt. Resultatet visade även att hälften av sjuksköterskorna hade HLR-utbildning vartannat år eller med sällan. Majoriteten av sjuksköterskorna var positivt inställda till att pröva applikations baserade hjälpmedel för dokumentation av HLR. Slutsatsen av studien är att det finns förbättringspotential för användbarheten av arbetsbladet samt att det finns önskemål bland sjuksköterskorna om att mer tid på HLR-utbildningen avsätts för just arbetsbladet. Det finns även behov av tydligare riktlinjer för dokumentation av HLR i patientjournalen.

The purpose of this research is to define which instruments with their characteristics exist to mitigate the communication issues in modern software development as well as the exact issues that emerge during software architecture design with their characteristics and validity. A Systematic Literature Review (SLR) is used as a major method of the research. Also, this thesis presents the vision of an ideal tool as well as an attempt to approbate the findings from the SLR in a small surrogate project of the ‘Battleship’ game while applying usual non-functional requirements from highly-collaborative industry projects. Additionally, we make the emphasis on simplicity and ease of use of the tools as well as the importance of the popularisation and promotion of both found and future tools to facilitate verification and adoption in the industry. The most popular Agile approaches (Scrum, Kanban, Extreme Programming, DevOps) do not specify, how these aspects of planning and documentation have to be managed and there are no existing additional widely-used and accepted tools for this purpose. In this work, a significant amount of attention is paid to the verification of the found tools in practice with feedback. For the tools which are not verified in practice, this work does a comparison against the vision of an ideal tool to understand. This helps to understand whether the given tool can be quickly adopted in practice, if further research is continued, or whether certain changes are required. Unfortunately, this work cannot present any existing tools which conform to our vision and are popularised, heavily verified in practice or relatively widely used in the industry. The closest solutions found were introduced in two industry papers concentrating on repurposing the existing Agile practices to mitigate the planning and documentation issues. During an SLR, a few tools were found, which we believe can be relatively easily taken to verification in practice or promoted to be used in industry on an everyday basis. However, we admit that further research of the found tools, which do not satisfy our requirements, can be used to reevaluate them in future to check for the desired properties again. Furthermore, we define a roadmap for future research for both the search for a tool and the development of a new instrument.

Den viktigaste lagen inom socialtjänsten på enhet ekonomiskt bistånd är ramlagen socialtjänstlagen (2001:453). Utifrån socialtjänstlagen kan socialsekreterarna på enhet ekonomiskt bistånd dokumentera, bedöma, utreda och ta ett beslut gällande rätten till olika slags bistånd för enskilda individer. För att socialsekreterarna skall kunna fatta olika beslut på ett korrekt sätt måste detta göras utifrån ett rättssäkerhetsperspektiv, då det handlar om påverkandet av andra individers ekonomiska och sociala situation. Uppsatsen syftar till att förstå hur socialsekreterarna i sin yrkesroll upplever att dokumentera, bedöma och utreda rätten till ekonomiskt bistånd, ur ett rättssäkerhetsperspektiv och vilka för och nackdelar detta i sin tur kan leda till. Uppsatsen syftar även till att förstå hur handlingsutrymmet i socialsekreterarnas yrkesroll påverkas. Vi har använt oss av en kvalitativ ansats i form av semistrukturerade intervjuer för att få en djupare inblick av intervjupersonernas egna upplevelser av arbetet som socialsekreterare. Vi har intervjuat sex socialsekreterare som arbetar på socialtjänsten inom enhet ekonomiskt bistånd. Resultatet visade bland annat att socialsekreterarna ser socialtjänstlagen (2001:453) som en trygghet. De anser att de som har erfarenhet av arbetet också har möjlighet till ett stort handlingsutrymme när de fattar beslut. Rättssäkerheten kan enligt socialsekreterarna påverkas både positivt och negativt beroende på de individuella bedömningar som handlingsutrymmet och socialtjänstlagen (2001:453) ger utrymme för. / The most important law in social services at economic assistance is the framelaw “socialtjänstlagen” (2001: 453). Based on the “socialtjänstlag”, the social workers at the economic assistance should document, assess, investigate and make decisions regarding rights to various kinds of assistance for individuals. Social workers should be able to make different decisions in a proper way. This must be done from a legal certainty perspective, when it comes to exerting influence of other individuals’ economic and social situation. The purpose of this study is to explore and understand how the professional role of social workers at economic assistance on social services experience to document, assess and investigate rights to economic assistance, from a legal certainty perspective and what advantages or disadvantages for the social workers, this can lead to. Also how the social workers experience that their discretion can be affected in their professional role. We have used a qualitative approach in the form of semi-structured interviews to gain a deeper insight of the interviewees’ own experience of working as a social worker. We interviewed six social workers working in social services within the economic assistance. The results showed that the social workers see “socialtjänstlagen” (2001:453) as a security. They believe that those social workers who have a longer experience of the work also have the opportunity for a wide discretion when making decisions. The legal certainty according to social workers affected both positively and negatively, depending on the individual assessments that discretion and the “socialtjänstlagen” (2001:453) provides space for.

Bakgrund: Munvård har en stor betydelse för människan både genom nutrition och via kommunikation. Ökade möjligheter för behandling, ekonomisk ersättning och tillgänglighet av vård bidrar till att tandlöshet inte är lika accepterat av samhället idag. Med ökad levnadsålder ökar både behoven och riskerna för att problem uppstår. Trots det är munhälsan ett stort problem inom sjukvård och äldreomsorg.Syfte: Att undersöka vårdspersonalens kunskaper om munhälsa, samt hur vårdpersonal prioriterar munvården av äldre personer som är beroende av hjälpinsatser.Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie och bygger på 5 kvalitativa och 5 kvantitativa studier. Dessa granskades och bearbetades för att slutligen analyseras till kategorier och subteman. Resultat: Vårdpersonal upplever att det förekommer brister i utbildningen och att kontinuerliga munhälsoutbildningar saknas på arbetsplatserna. Kunskap om munhälsa är viktigt för att kunna förstå innebörden av dessa arbetsuppgifter. Det framkommer även att vårdpersonalens prioriteringar avspeglas av attityder och deras personliga syn på munvård. För att underlätta munvårdsbedömning visar det sig att ROAG är ett bra bedömningsinstrument för att få jämlika och oberoende bedömningsresultat. Trots det är det vanligt förekommande att munvården saknas i dokumentationen. / Background: Oral hygiene plays an important role for humans both through nutrition and through communication. Increased opportunities for treatment, compensation and availability of care makes toothlessness less accepted by society today. With increased longevity will increase both the needs and risks of problems arising. The oral care is still a major problem in health care and elderly care.Aim: Investigate health professionals' knowledge of oral health and how health professionals prioritize the oral care of elderly people who are dependent on relief efforts.Method: The study was conducted as a literature review based on 5 qualitative and 5 quantitative studies. These were reviewed, processed and finally analyzed for categories and subthemes.Results: Caregivers perceive that there are shortcomings in education and the continuous education of oral care are missing in the workplace. Knowledge of oral health is important to understand the meaning of performing its task. However, it appeared also that nursing staff priorities were reflected in attitudes and staff´s views on oral hygiene. In order to facilitate oral care assessment, ROAG was a very good assessment instrument to obtain equal and independent evaluation results. Although it is a common practice that the oral care lacking in documentation.