No description available.

No description available.

Context. Maintaining good software documentation quality is an important aspect of software maintenance. To decrease associated costs, interest in automating documentation tasks has recently increased. However, there is a lack of guidance regarding how practitioners may apply related research findings to pre-existing documentation. Objectives. In this case study we investigate what the most important documentation properties for manually produced component documentation quality are and how these can be linked to issues in real-world documentation. We also examine to what extent they can be tackled based on current tools and approaches. Methods. A literature study is employed to identify previously reported documentation properties and related automation strategies. These are then mapped against issues identified in the documentation of a telecommunications company department. Finally, strategies for maintaining documentation quality are proposed and the applicability of these is retrospectively evaluated. Results. Current deeply automated strategies are found to be largely ineffective for the analyzed documentation issues specifically and for improving documentation content not tightly linked to source code in general. Manually produced automated tests and version control as well as raw documentation formatting enabling these are identified as more promising approaches for improving documentation maintenance. Propositions for diminishing department documentation issues. Four suggestions are made on how documentation issues could be tackled. Particular attention is given to making code samples testable. Conclusions and Future Work. Manual documentation is still often needed, and writing it in a way that enables automation where possible will become increasingly important. Containerization technology is widely used but there is a dearth of corresponding testing knowledge and tooling. Problems with code samples in documentation commonly cause critical issues. Improving methods for maintaining code-related sections of documentation, especially containerization-related code samples, is an urgent challenge.

Syftet med den här studien är att diskutera förhållningssättet förskollärarna har gentemot barns möjligheter till subjektskapande i dokumentationspraktiken. Våra forskningsfrågor är: Vilka dilemman kan uppstå enligt förskollärare i dokumentationspraktiken? Hur blir barn subjekt i förskolans dokumentationspraktik? Teorin studien är grundad i är Foucaults tankar om makt och Biestas uppfattning kring individens subjektskapande. Subjektifiering innebär hur individen kan bli sig själv i samspel med andra i sin omgivning. Det är en kvalitativ studie som genomförts med två fokusgruppsintervjuer. Fokusgruppsintervjuerna har bearbetats genom en tematisk analys. Resultatet visar flera nyanser på hur förskollärare antingen möjliggör eller kan begränsa barnets möjlighet till subjektifiering i förskolans dokumentationspraktik. Beroende på vilket förhållningssätt som förskolläraren har och hur förskolläraren ser sin egen utveckling inom professionen kan barnet ha större möjligheter att bli sitt eget jag.

As a consequence of the increasing requirements on enterprises caused by globalization, fusion of business and IT, new/changing technologies and especially new regulations Enterprise Architecture Management has gained increasing public attention. In this context Enterprise Architecture (EA) can be considered as a holistic view of an enterprise acting as a "collaboration force" between business aspects such as goals, visions, strategies and governance principles as well as IT aspects. For EAs to be useful and to provide business value their formal and comprehensive documentation (data collection and visualization) is essential. Due to the increasing information amount caused by the extending scope on the business as well as on the IT side the EA modelling is cost-intensive and time-consuming. Most of all the documentation is impaired by increasing linking and integration as well as by the striving for automated cross-company business processes. Consequently, the relevant data are widely scattered. Current approaches are largely determined by manual processes which are able to deal only to a limited extent with the new trends. However, a lot of the needed information, above all about the application landscape and the interrelations, is already present in existing Enterprise Service Bus systems used to facilitate the collaboration between applications both within and beyond boundaries. This allows avoiding the expensive task of data collection. This thesis is concerned with the automated documentation of Enterprise Architectures and the support of decision-making using the information provided by an existing Enterprise Service Bus, whereby as a concrete system SAP NetWeaver Process Integration is used. Therefore a tool-aided automated process for the creation and visualization of an Enterprise Architecture model instance is proposed. An essential aspect in this connection is the coverage of the EA information demand set up by EA frameworks such as CySeMoL and ArchiMate, the analysis of the quality as well as the implementation of the logic to transform SAP PI data into EA information. Moreover, several viewpoints are proposed to visualize the extracted data appropriately especially regarding decision problems in the area of the collaboration between applications both within and beyond boundaries.

Byggbranschen befinner sig mitt i ett paradigmskifte – detta i samband med att BIM kommer att ersätta de traditionella arbetsmetoderna inom byggprocessen. BIM, även kallat objektsbaserad informationshantering, används idag till 3D-projektering, visualisering och samordning. Dock utnyttjas inte BIM till sin fulla potential. Förändringar sker även beträffande miljöaspekter inom byggsektorn. Miljökrav är inte längre enbart lagstadgade, utan kommer även från fastighetsägarna själva. En anledning är den ökade miljömedvetenheten, och att byggbranschen är en viktig aktör för en hållbar utveckling. Genom en byggnadsmiljöcertifiering styrs byggproduktioner mot att bli mer miljöanpassade. Miljöbyggnad är en av de vanligaste certifieringarna i Sverige då den är anpassad efter svenska byggregler. Ett av bedömningskriterierna för Miljöbyggnad är att dokumentera byggprodukter som byggs in i byggnadsverket i en loggbok. Det är byggnadsentreprenören som uppför denna och bär ansvaret för Miljöbyggnadscertifieringen under produktionen. Detta examensarbete utreder hur loggbokshanteringen för miljöcertifieringen Miljöbyggnad kan effektiviseras och optimeras inom ramen för BIM. Det första skedet av examensarbetet ägnades åt identifikation av problem kring arbetet med loggboken genom enkätundersökningar och kompletterande muntliga samtal.  I det andra skedet intervjuades BIM-sakkunniga med syftet att söka praktiskt genomförbara tillämpningar av BIM inom loggbokshanteringsprocessen. Kartläggningen resulterade i ett flertal problematiska områden inom den nuvarande loggbokshanteringen. Denna kan dock effektiviseras genom att byggföretag etablerar en konsekvent arbetsmetodik, definierar loggboksprocessen samt inför erfarenhetsåterföring. Utförda intervjuer resulterade i förslag på möjliga effektiviseringar av loggboken med hjälp av BIM – både en lösning som är tillämpningsbar idag och tre framtida lösningar. Den lösning som fått namnet ”Excellista med GUID” kan tillämpas idag, och effektiviserar loggboksprocessen genom att utnyttja den BIM-modell som tas fram under projekteringsskedet med hjälp av unika kodsträngar. Automatiska mängdavtagningar för byggprodukter är ett exempel på en effektiviserad loggboksprocess. Tre lösningar är tänkbara för framtida materialdokumentation inom BIM: En applikation, integrerade systemplattformar eller företagsgemensam databas. Framtidslösningarna kan effektivisera avsevärt genom en automatiserad loggboksprocess. Loggboken inom BIM-modellen skapar möjlighet till spårbarhet och visualisering. Den eliminerar kostsamma och tidskrävande moment i jämförelse med dagens hantering. Slutsatsen är att byggföretaget ska satsa på en företagsgemensam databas för företagets alla systemplattformar, men framtiden för materialdokumentation inom BIM ligger i en väl integrerad lösning mellan BIM-modellen och ett PLM-system. / The AEC industry is in the midst of a paradigm shift - this in conjunction with BIM replacing traditional working methods within the construction process. BIM, also called object-oriented information management, is currently used for 3D modeling, visualization and coordination. However BIM is not being utilized to its full potential. There are also occurring changes regarding the environmental aspects of construction. Environmental requirements are not only legal, but are now requested by the clients themselves. One reason for these changes is increased environmental awareness and another is the fact that the construction industry has a vital role in sustainable development. Environmental certification of building projects promotes an environmentally friendly production. ‟Miljöbyggnad” is one of the most common certifications in Sweden because it is adapted to the Swedish building regulations. One of the assessment criteria for ‟Miljöbyggnad” is the logbook documentation of all the building materials used. It is the contractor who is responsible for the logbook and for the environmental building certification during the production.                   This thesis investigates how logbook management for environmental certification can be efficient and optimized in the context of BIM. The first stage of the thesis was devoted to the identification of problems related to logbook management. This was done with the use of surveys and complementary interviews. In the second phase BIM experts were interviewed in order to find practical applications for BIM in the log management process. The survey revealed several areas of concern within current logbook management. However these problems can be resolved if construction companies can establish a consistent work methodology, define the logbook procedures and implement experience feedback. Analysis of the interviews resulted in suggestions for possible streamlining of logbook procedures using BIM –one solution which is possible to implement today and three for future use. The solution which has been named "Excel list with GUID" can be applied today. Here, the BIM model generated during the design stage, is used to streamline the logbook process with the help of unique reference numbers. Automatic quantity take off for construction products is an example of a streamlined logbook process. Three solutions are possible for future material documentation in BIM: An application, integrated computing platforms or a company shared database. In the future results can be considerably improved with an automated logbook process. The logbook within the BIM model creates the opportunity for traceability and visualization. It eliminates costly and time-consuming steps in comparison with todays logbook management. The conclusion is that construction companies should invest in a company-wide database for all computing platforms, but the future of material documentation with BIM exists in an integrated solution with the BIM model and a PLM system.

Bakgrund: Sjuksköterskor spenderar mycket av sin arbetstid med dokumentation och samordning med andra vårdinstanser. Omfattande information om komplexa resurskrävande patienter är en nyckelfaktor för ett säkert överlämnande mellan avdelningar och sjuksköterskor. Dokumentationsarbetet sker nästan uteslutande i IT-baserade miljöer. Detta är relevant att undersöka för att kunna förbättra sjuksköterskors psykosociala arbetsmiljö inom ramen för dokumentation. Syfte: Belysa sjuksköterskors upplevelser av det administrativa arbetet i omvårdnaden. Metod: En litteraturöversikt. Resultat: Ur analysen framkom tre huvudkategorier; Arbetsplatsens betydelse för upplevelsen av administrativt arbete, Dokumentation upplevs bra om den innebär direkt nytta eller förändring för patienten, IT-systemens betydelse för upplevelsen av administrativt arbete samt sex underkategorier. Slutsats: Sjuksköterskors upplevelser av administrativt arbete varierar. Skillnaderna beror på arbetsplats, datorsystem och patienter. Dokumentation i sig själv kan påverka upplevelsen av arbetsmiljön. Upplevs dokumentationen direkt gynna patientens möjligheter till hälsa och välbefinnande, upplevs även arbetsinsatsen mindre betungande. Krångliga IT-system kan innebära repetitiv dokumentering, vilket höjer arbetsbelastningen i form av ökad tidsåtgång. Detta påverkar den psykosociala och fysiska arbetsmiljön i och med att sjuksköterskan spenderar tid dokumenterandes i stället för att arbeta patientnära. Dokumentation är en viktig del av omvårdnaden och behöver vara så utan att hindra i sjuksköterske- och patientrelationen. / Background: Nurses spend time working with documentation and coordination with other care agencies. Comprehensive information about complex resource-intensive patients is a key factor for a secure transfer between departments and nurses. The documentation work takes place almost exclusively in IT-based environments. It is relevant to investigate as there can be improvement in the nurses' psychosocial work environment within the framework of documentation. Purpose: To shed light on nurses' experiences of the administrative work in nursing. Method: A literature review. Results: The analysis revealed three main categories; The importance of the workplace for the experience of administrative work, Documentation is experienced well if it makes direct benefit or change for the patient, IT systems significance for the experience of administrative work and six subcategories. Conclusion: Nurses’ experiences of administrative work vary. The differences depend on the workplace, computer systems and patients. Documentation can affect the experience of the work environment. If the documentation directly benefits the patient’s opportunities for health and wellbeing, the work effort is also perceived as less burdensome. Complicated IT systems can involve repetitive documentation, which increases the workload in form of increased time. This affects the psychosocial and physical work environment as the nurse spends time documenting instead of working close to the patient. Documentation is an important part of nursing and needs to be so without hindering the nurse and patient relationship.

Studiens är av kvantitativ natur och dess syfte är att undersöka hur förskollärare ser på de krav som ställs på dokumentation i förskolan från läroplanen och från ledning och huvudman. Studien inriktar sig speciellt på förskollärares attityder till hur dokumentationsarbetet påverkar barns möjlighet till deltagande och inflytande samt hur deras personliga integritet påverkas av dokumentation. Studien fann ett möjligt samband mellan vilken fokus som läggs i dokumentationsarbetet och barns situation. I verksamheter där fokus i dokumentationsarbetet är att möta krav från styrdokument och ledning menar respondenterna att barnens integritet får lägre prioritet. Förskollärarna i undersökningen anger också att barnen har vissa möjligheter att välja bort att delta med bild eller film vid dokumentation men långt ifrån alltid.

Studiens syfte är att bidra med kunskap om bedömning som begrepp och som pedagogisk praktik i det förskolepedagogiska fältet. Studien bygger på en kvalitativ ansats där sex semistrukturerade intervjuer genomförts med förskollärare från sex olika förskolor i södra Sverige. Resultatet har analyserats utifrån didaktikens frågor; vad, hur och varför, begreppen formativ och summativ bedömning samt Piagets utvecklingspsykologiska teori. I studiens resultat framkommer att bedömningsbegreppet tolkas olika av olika personer samt att förskollärarna inte tydligt uttrycker att de gör bedömningar på de enskilda barnen. Samtidigt beskriver förskollärarna att de vid ett utvecklingssamtal lyfter barnets utveckling och lärande med fokus på målområden ur läroplanen, med hjälp av digitala mallar. I diskussionen motiveras varför begreppet bedömning behöver läggas till i läroplanen för förskolan. Bedömningsbegreppet behöver definieras för att skapa en samsyn kring begreppet och för att underlätta arbetet kring hur det individuella barnets utveckling och lärande synliggörs. / The purpose of the study is to contribute with knowledge about assessment as a concept and as a pedagogical practice in the preschool pedagogical field. The study is based on a qualitative approach where six semi-structured interviews were conducted with preschool teachers from six different preschools in southern Sweden. The results have been analyzed on the basis of didactics' questions; what, how and why, the concepts of formative and summative assessment and Piaget's developmental psychological theory. The results of the study show that the concept of assessment is interpreted differently by different people and that the preschool teachers do not clearly express that they make assessments of the individual children. At the same time, the preschool teachers describe that in a developmental conversation they highlight the child's development and learning with a focus on target areas from the curriculum, with the help of digital templates. The discussion justifies why the concept of assessment needs to be added to the preschool curriculum. The assessment concept needs to be defined in order to create a consensus around the concept and to facilitate the work on how the individual child's development and learning is made visible.

There is a broad consensus in the art world that performance can be defined as an action that takes place within a certain time and space. There is also a theoretical debate in regard to documenting performance art. The position of the established paradigm on performance art documentation has been rebutted in practice on two fronts: that the very history of performance art is not consistent with constant disappearance; and regarding how performance art is treated in contemporary art museums. Performance art was eventually museified in the 1990s, completely adapting to the rules of the museum. The paper proposes a redefinition of performance that takes its materialization seriously: its ephemeral nature, the action and the co-presence of the public.