Vår studie ger en inblick i hur platsannonser från kommunala grundskolor som söker specialpedagog stämmer med aktuell examensordning för specialpedagog samt hur rektorer reflekterar kring innehållet i platsannonserna. Syftet är att undersöka om vi är anställningsbara som specialpedagoger i den kommunala grundskolan. Undersökningens metod är dokumentgranskning, som följs av telefonintervjuer. Vårt resultat pekar på att vi är anställningsbara som specialpedagoger. "Social kompetens", "flexibilitet" och personlig lämplighet är viktigare än vilken specialpedagogisk utbildning den sökande har. Preciseringen av arbetsuppgifter och kvalifikationer i platsannonserna styrs av vilka specialpedagogiska behov som finns på skolan. I många platsannonser efterfrågas utökad kompetens, till exempel kunskap/erfarenhet av kompensatoriska hjälpmedel och neuropsykiatriska funktionshinder, vilket kan tyda på att det förutsätts att specialpedagoger eller speciallärare bör ha dessa kompetenser.

Bakgrund: Vägen mot rättigheter för personer med intellektuell funktionsnedsättning (ID) har varit lång. Ännu idag krävs fortsatta ansträngningar då personer med ID har avsevärt sämre hälsa och medellivslängden är minst 20 år kortare. Detta är undvikbart och ojämlikt samt en överträdelse mot lagar och förordningar. Ett paradigmskifte krävs för att undanröja hinder för tillgänglig och jämlik hälso- och sjukvård för personer med ID. Syfte: Syftet var att undersöka hur jämlikhet och tillgänglighet för personer med intellektuella funktionsnedsättningar synliggörs i hälso-och sjukvårdsregioners styrdokument. Metod: Dokumentgranskning med innehållsanalys av kombinerad typ, såväl kvalitativ som kvantitativ. Resultat: Många regioner berör i sina styrdokument flera aspekter av tillgänglig och jämlik hälso- och sjukvård för personer med ID. Dock är det enbart i få dokument som åtgärder, uppföljningar och mätbara mål konkretiseras. Flera regioner nämner mänskliga rättigheter och kopplar även ihop detta med begreppet Känsla Av Sammanhang (KASAM). Konklusion: Rätt utformade och konkreta styrdokument, tillsammans med organisatoriska anpassningar verkar ge goda förutsättningar för såväl synliggörande av målgruppen samt implementering av åtgärder för att gynna tillgänglighet och jämlikhet. / Background: The efforts towards equality for persons with intellectual disabilities(ID) has been under way for a long time. Still today, continuous efforts are needed when persons with ID suffer from significantly worse health and with a life expectancy at least twenty years shorter than the rest of the population. The situation is avoidable and unequal as well as a violation against laws and regulations. A paradigm shift is needed to remove obstacles for accessable and equal healthcare for persons with ID. Aim: The aim of the study was to examine how equality and accessibility for persons with intellectual disablities is made visible in municipal health care policy documents. Method: Document analysis with mixed method content analysis, qualitative and quantitative. Results: Policy documents in several municipal healthcare reflect on several aspects of accessible and equal healthcare for persons with ID. However, only a few of them mention concrete measures, follow-ups and measurable goals. Several regions mention human rights and relate it to the concept of sence of coherence (SOC). Conclusion: Adequately formulated and concrete policy documents, combined with organizational adaptations seem to facilitate visibility for persons with ID andfurthermore the implementation of measures to promote accessibility and equality.

Allt fler företag letar efter effektiva sätt att utföra repetitiva uppgifter. Författaren kom i kontakt med företaget Etteplan, som manuellt granskar olika handlingar (dokument) för att hitta och notera eventuella felaktigheter. Uppdraget författaren fick av Etteplan bestod av att implementera en automatiseringslösning som automatiskt granskar dessa handlingar och identifierar eventuella felaktigheter i handlingens tabellhuvud, som sedan presenteras i en Excel-fil. Dessa felaktigheter kan vara att de olika fälten har fel format eller att fälten är tomma.Författarens syfte var att utveckla och utvärdera denna automatiseringslösning och ta reda på hur automatiseringslösningen mottogs av Etteplan, samt vilka förbättringsförslag som framkom. För att utveckla automatiseringslösningen har flera tekniker använts, som till exempel programmeringsspråket Python, OCR-verktyget PyTesseract och datorseende-biblioteket OpenCV. Automatiseringslösningen utvecklades och utvärderades iterativt med stöd av Design Science Research tillsammans med enhetstester, acceptanstester, ”tänka högt”-sessioner och semi-strukturerade intervjuer, där automatiseringslösningen testades av slutanvändaren på Etteplan. Under utvärderingssessionerna framkom bland annat uppfattningar om lösningens funktionalitet, utseende och layout samt förbättringsförslag. Studiens resultat indikerar att automatiseringslösningen uppfattades som positiv av slutanvändarna samt att den kan skapa mervärde på Etteplan. Ett flertal förbättringsförslag framkom, exempelvis att Excel-rapportens utformning kan förbättras. Det framkom även önskemål om ny funktionalitet, exempelvis att fler filformat skulle gå att granska, så som TIFF- och DWG-filer.

Dagens samhälle präglas av en exponentiell tillväxt av data, med förväntningar på en ökning från dagens 33 Zettabytes till 175 Zettabytes år 2025. Denna utveckling medför både fördelar och utmaningar för de individer och organisationer som arbetar med analys av denna massiva datamängd. För att underlätta granskning och analys av data i text- eller bildform kan ett OCR- verktyg användas. OCR-verktyg, byggda på AI-teknik, kan underlätta och automatisera granskningen av data. Det finns i dagsläget en mängd olika OCR-verktyg som presterar mer eller mindre bra.  Denna studie genomfördes på uppdrag av Etteplan som i dagsläget upplever en hög tid- och resursåtgång för granskning av elnätsritningar. Syftet med denna studie var att undersöka och jämföra OCR-verktygen PyTesseract, EasyOCR och PaddleOCR utifrån ett antal prestandakriterier. De kriterium som jämfördes i denna studie var exekveringstid, precision, Levenshtein-avstånd, antal tecken per millisekund, CPU-, RAM- och GPU-användning. Studien var ämnad att kunna ge en rekommendation på vilket OCR-verktyg som presterar bäst till Etteplan.  Tre likvärdiga testapplikationer skapades för de olika OCR-verktygen med hjälp av Python. Dessa testapplikationers uppgift var att läsa in textdata från bilder innehållande tabeller, för att sedan jämföra resultatet av inläsningen mot en lista innehållande den faktiska texten. Denna funktionalitet gjorde det möjligt för författaren av denna studie att mäta de olika prestandakriterierna och sedan ställa dem mot varandra.  Resultatet av denna studie visar att PaddleOCR är det verktyg som presterar bäst när det kommer till precision, Levenshtein-avstånd och exekveringstid. Men detta på bekostnad av högre resursanvändning.