Alarmerande rapporter visar att unga kvinnor är den största riskgruppen för stress och utmattning. I denna kvalitativa studie, vars syfte är att undersöka unga kvinnors levda erfarenheter av stress och utmattning, intervjuas åtta kvinnor med erfarenheter av just detta. Studien tar avstamp i socialkonstruktivistiska perspektiv på hälsa, och utgår från teorier som fokuserar vid genusrelationer och kontextualiserar samhället i den nyliberala kapitalismens logik. Analysen visar att den förkroppsligade stressen betraktas som en begränsning och kopplas till känslor av besvikelse över att kroppen inte kan ”prestera” som man vill. Berättelserna om stress och utmattning fokuserar vid den kvinnliga könsrollen och identitetskonstruktionen ”duktig flicka”, där prestation och bekräftelse skrivs fram som centrala aspekter. Vidare kopplas upplevelser av att bli sjuk till skamkänslor och dåligt samvete. Här spelar diagnoser en viktig roll, och kan fungera både möjliggörande och begränsande. Informanterna berättar om sina möten med vården i termer av att känna sig förminskad och att bli reducerad till en kropp. Analysens huvudsakliga poänger visar att unga kvinnor investerar i duktighet och i en normativ medelklassfemininitet för att skapa ett eget värde, och att stress och utmattning måste förstås och läsas genom kulturella aspekter.

Två centrala aspekter av studie- och yrkesvägledning berör studiemotivation och det normkritiska uppdraget. Studiemotivation är en av flera faktorer till ökad frånvaro på gymnasiet, enligt Skolverket. Studien undersöker bakomliggande faktorer till studiemotivation ur ett binärt genusperspektiv, för att vidga studie- och yrkesvägledares perspektiv i arbetet med genusmedvetet motivationsarbete. Studie- och yrkesvägledares intervjusvar och gymnasieelevers enkätsvar skapar tillsammans en grund för en jämförande analys som utmynnar i ett försök att utveckla vägledningsarbetet med studiemotivation. Fem teman har extraherats i den tematiska analysen, vilka är att vara framgångsrik eller nå personlig framgång, att ha framtidsmål, att ha självkännedom, egna och andras värderingar samt vikten av sociala relationer. Studiens resultat strider till viss del mot etablerad forskning då resultaten pekar på att skillnaderna är små mellan flickor och pojkar. Genom schablonbilderna “duktiga-flickor” och “bråkiga-pojkar” diskuteras bekräftelser och motsättningar av dessa i ljuset av resultatet. Diskussionen berör även problematik som kan uppstå av de skillnader som synliggörs mellan studie- och yrkesvägledarnas och gymnasielevernas uppfattningar av bakomliggande motivationsfaktorer till studie- motivation.

<p>The “good girl” is today an accepted and widespread notion. It is delimited to young girls and women who are characterised to be, for example, ambitious, high performing, working too much and risks developing mental illnesses. In today’s society women are assumed to pursue their career alongside maintaining the main responsibility for the household and family. The overarching purpose of this study has been – via a hermeneutic approach and based on the theory of symbolic interactionism – to elucidate and contribute knowledge to the social role of being a “good girl” and the associated implications for a woman’s identity and career. The aim has moreover been to address the differences between the two groups of respondents: women born in the 1980s and women born in the 1960s.The study is based on six individual semi structured interviews and two group interviews. The purpose is to gain a deeper understanding of and, thereby, a better interpretation of the phenomena of “good girls”. The interviews were conducted on a sample suited to the purpose, where the younger group of respondents will have studied at least three years at the university before graduating. The older groups of respondents have studied at least four years at an academic level before taking up employment. The results show that all respondents are characterised by ambitious identities, which create conflicts between, on the one hand, how they perceive themselves and, on the one hand, how others expect them to act.</p>

The “good girl” is today an accepted and widespread notion. It is delimited to young girls and women who are characterised to be, for example, ambitious, high performing, working too much and risks developing mental illnesses. In today’s society women are assumed to pursue their career alongside maintaining the main responsibility for the household and family. The overarching purpose of this study has been – via a hermeneutic approach and based on the theory of symbolic interactionism – to elucidate and contribute knowledge to the social role of being a “good girl” and the associated implications for a woman’s identity and career. The aim has moreover been to address the differences between the two groups of respondents: women born in the 1980s and women born in the 1960s.The study is based on six individual semi structured interviews and two group interviews. The purpose is to gain a deeper understanding of and, thereby, a better interpretation of the phenomena of “good girls”. The interviews were conducted on a sample suited to the purpose, where the younger group of respondents will have studied at least three years at the university before graduating. The older groups of respondents have studied at least four years at an academic level before taking up employment. The results show that all respondents are characterised by ambitious identities, which create conflicts between, on the one hand, how they perceive themselves and, on the one hand, how others expect them to act.