Det var inte länge sedan man såg på IT som en del av något enskilt och avskilt. Nu pratar vi om digitalisering, en våg av förändring som, enligt en rapport från Kansliet förstrategisk analys (2014), kommer vara den enskilt största förändringsfaktorn för detsamhälle vi lever i till år 2025. Tempot för digitaliseringen ökar för varje år som går och den förändrar hur vi konsumerar och skapar nya diskussioner. Enligt Matt, Hess & Benlian (2015) finns det stora fördelar för företag att ta till sig digitaliseringen, men statistiken visar att företagen i Sverige halkar efter jämfört med våra grannländer (Accenture, 2015). Digitaliseringen har gått hårt åt företag i kreativa branscher. Medan den inom andra branscher öppnade upp för nya innovativa produkter och affärsmodeller har många olika företag inom kreativa branscher inte lyckats utnyttja digitaliseringen på samma sätt (Rothmann & Koch, 2014). Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vilka möjligheter och problem företag inom kreativa branscher upplevde under sin anpassning till digitaliseringen och om dessa erfarenheter kan vara till nytta för företag i andra branscher. Studien har genomförts med en abduktiv forskningsansats och empirin har samlats in från en litteraturstudie och kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Från den här studien kan följande slutsatser dras; Det måste finnas en flexibilitet och kreativitet i hur man gör affärer för att hänga med i digitaliseringen och att vara värdecentrerad snarare än produktcentrerad kan ge en fördel. När ett företag försöker förändra sig kan kognitiva låsningar uppstå och ett sätt att komma ur låsningarna är att hitta gynnsamma samarbeten med andra företag. Oavsett innovativa värdestrategier finns det en vikt i att hela tiden gå tillbaka till vad som är företagets kärna och att vänta på en stabilisering kommer inte underlätta ett företags anpassning till digitaliseringen.

No description available.

The purpose of this paper is to examine how the traditional airlines' strategies are affected by the low-cost carriers emergence and their business model and in wich ways they can achieve profitability. Furthermore we also want to examine the factors that affect the airlines' efficiency and competitiveness. The results of this study shows that the growth of the low-cost carriers have affected the network airlines' strategies as they, among other things, had to also lower their fares. This has forced them to revise their cost and efficiency in their entire operation. The result has also shown that the network companies can not come down to the same level of low costs as the low-cost carriers, and must therefore examine their ability to increase revenues instead.

This paper deals with the relatively new business model for digital games called Free toPlay and how aspects of that business model can affect the players gaming experience. Thestudy is done through user studies with the use of interviews, observations and diaries. Forour analysis of the data we’ve looked for themes and then categorized the data intoelements from the CEGE Model by E.H Cavillo-Gámez et al. that we use to measure howFree to Play affects the Core Elements of the Gaming Experience. The paper concludes thatwhen measuring gaming experience and business model together one might have to add asub-element that represents the business model, which can affect the elements all togetheror one by one.

No description available.

This study examines how an Information Technology consulting firm can act as an integrator for the Internet of Things. The aim is to contribute to a greater understanding of how the IoT-ecosystem looks and what roles an integrator can take in collaboration with partners. In order to create a deeper understanding of the topic a qualitative study was conducted with Softhouse's partners, customers, and themselves, in order to place them within the IoT-ecosystem. The study focused on examining how IoT solutions can be implemented in the forestry industry. The results show that Softhouse has a great potential to offer IoT solutions by a solid collaboration with partners. They should focus on becoming experts in data analysis through training and recruitment. Selection of partners for different projects depends on its size, complexity and type. Through analysis and by using the business model Business Model Canvas it is possible to see which partners are most suitable for which type of project. This was applied to two such cases with clients in the forest industry; Södra Skog and APEA Mobile Security Solutions.

<p>Internetpoker-, casino- och vadslagningsföretaget Tain befinner sig efter att deras största kund Expekt.com lämnat dem i början av 2007 i ett läge där de antingen måste eliminera sin pokerverksamhet eller ompositionera sig på marknaden för att få en ny kundbas att jobba med.</p><p>Vi fick uppdraget att titta på sambandet mellan Tains existerande kundbas, produkter och försäljningsprocess för att hjälpa företaget att identifiera bra saker, sämre saker samt möjliga förbättringar. Vårt arbete har inneburit samtal med Tains anställda och ledning samt samtal med en nuvarande kund. Vi har tittat på hur kommunikationen skett i företaget och undersökt försäljningsmaterialet och den existerande interna kunskapsdokumentationen.</p><p>Det vi fann var ett företag vilket, för att bli starkt och konkurrenskraftigt, måste utveckla sitt produktutbud för att stå upp mot konkurrenterna men även ett företag som måste förbättra sin interna struktur; kommunikation, kunskapsöverföring och dokumentation för att möjliggöra tillväxt och ökad lönsamhet.</p><p>Vi vill härmed presentera vår företagsanalys av Internetspelföretaget Tain:</p><p>Shuffle up and deal!</p>

Bakgrund/problem: Innovativa entreprenöriella företag skapar både tillväxt och arbetstillfällen i de samhällen de verkar i. Det är därför viktigt för vår välfärd att den typen av företag bildas och lyckas etablera sig. Att starta ett innovativt entreprenöriellt bolag är dock riskfyllt eftersom många nystartade företag går i konkurs. Forskare har på senare år visat att en bra affärsmodell är väldigt viktigt för nystartade företag och modeller har tagits fram för hur en affärsmodell ska utvecklas för att göra ett nystartat företag framgångsrikt. Innovativa entreprenöriella företag möter dock utmaningar som andra företag slipper och de affärsmodeller som tagits fram för vanliga entreprenöriella företag kan därför antas vara otillräckliga för de som ska starta ett innovativt entreprenöriellt företag. Forskningen om innovativa entreprenöriella företag är ännu väldigt begränsad och med den här uppsatsen vill jag öka förståelsen för de utmaningar och möjligheter de ställs för och med de utmaningarna och möjligheterna som utgångspunkt vill jag också föra ett resonemang runt hur affärsmodellen för ett sådant företag kan vara konstruerad.   Syfte: Syftet med den här undersökningen är att öka förståelsen för innovativa entreprenöriella företags utmaningar och möjligheter och med utmaningarna och möjligheterna som utgångspunkt söka förståelse för hur en affärsmodell för ett innovativt entreprenöriellt företag kan modelleras.   Metod: Undersökningen är av kvalitativ art med en hermeneutisk kunskapssyn. Det empiriska materialet är insamlat genom sex intervjuer med innovativa entreprenörer som har startat företag för att ta sina innovationer till marknaden.   Resultat: Resultatet av den här studien är en modell som beskriver hur en affärsmodell för innovativa entreprenöriella företag kan modelleras. Modellen är uppdelad i tre processer: en konceptuell där entreprenören/entreprenörerna formulerar en idé om vad företaget ska göra, en etableringsprocess där entreprenören/entreprenörerna formulerar en idé om entreprenörskap och vilken entreprenöriell möjlighet som ska utnyttjas och en finansiell process där entreprenören/entreprenörerna formulerar en idé om hur företaget ska bli lönsamt och skapa vinst.   Nyckelord: Innovation, entreprenörskap, innovativt entreprenörskap och affärsmodell.

Internetpoker-, casino- och vadslagningsföretaget Tain befinner sig efter att deras största kund Expekt.com lämnat dem i början av 2007 i ett läge där de antingen måste eliminera sin pokerverksamhet eller ompositionera sig på marknaden för att få en ny kundbas att jobba med. Vi fick uppdraget att titta på sambandet mellan Tains existerande kundbas, produkter och försäljningsprocess för att hjälpa företaget att identifiera bra saker, sämre saker samt möjliga förbättringar. Vårt arbete har inneburit samtal med Tains anställda och ledning samt samtal med en nuvarande kund. Vi har tittat på hur kommunikationen skett i företaget och undersökt försäljningsmaterialet och den existerande interna kunskapsdokumentationen. Det vi fann var ett företag vilket, för att bli starkt och konkurrenskraftigt, måste utveckla sitt produktutbud för att stå upp mot konkurrenterna men även ett företag som måste förbättra sin interna struktur; kommunikation, kunskapsöverföring och dokumentation för att möjliggöra tillväxt och ökad lönsamhet. Vi vill härmed presentera vår företagsanalys av Internetspelföretaget Tain: Shuffle up and deal!

<p>Intresset för e-tjänster och affärsmodeller har ökat det senaste decenniet, med anledning av Internets snabba utspridning och att allt mer webbaserade organisationer vuxit fram. Det råder dock viss missuppfattning över koncepten, vilket kan härledas från de många olika definitioner som finns för både affärsmodeller och e-tjänster. I detta arbete ses e-tjänster som webbaserade tjänster som erbjuds genom användningen av Internet. För affärsmodeller finns två inriktningar: (traditionella) affärsmodeller och e-affärsmodeller. Många blandar ihop dessa och gör därmed ingen skillnad på begreppen. I detta arbete ses en e-affärsmodell som en affärsmodell som används för webbaserade organisationer, där Internet används som teknik. Det finns mycket litteratur om affärsmodeller. Dock behandlar den i mindre omfattning affärsmodeller för e-tjänster, och det finns följaktligen ingen riktlinje över hur en affärsmodell anpassad för e-tjänster ska se ut. Detta arbete granskar litteratur inom området e-tjänster och affärsmodeller för att analysera vilka konsekvenser e-tjänsters karaktäristik har för utformning av affärsmodeller anpassade för e-tjänster. Resultatet av arbetet är 12 komponenter som affärsmodeller anpassade för e-tjänster bör innehålla.</p>