Föreliggande arbete avser en granskning av teorier vilka varit till stöd för att formulera en affärsmodell under påverkan av digitalisering. Affärsplanen avser ”kultur & värderingar” på ett större företag.Sammanfattningsvis kan sägas att teorin för att hantera systemförändringar av Reynolds & Holwell (2010) har använts för att en mottagare skall kunna reflektera över dagens modell och underlätta förståelsen för den framtida modellen. Teorin för att formulera en affärsmodell av Amit & Zott (2001, 2012) har bidragit till att skapa ett strukturerat innehåll i modellen. Den praktiska nyttan med denna teori blev svag då ”kultur & värderingar” inte låter sig beskrivas i termer av pengar. Amit & Zott (2001, 2012) lämpar sig bättre för en hel värdekedja i ett företag med fokus på monetära transaktioner. För att utvärdera teorierna har stöd hämtats från Corley & Gioia (2011) med ett lättförståeligt och användbart resultat.En utveckling av Reynolds & Holwell (2010) och Amit & Zott (2001, 2012) föreslås avseende grafiska element i struktur och kommunikation, ett exempel finns hos Osterwalder & Pigneur (2009). För att uppnå ett bättre resultat och bredare tillämpning föreslås fortsatt forskning kring värdeskapande utan direkt relation till värdet av pengar (såsom kultur & värderingar). Den praktiska nyttan kan utebli för likande tillämpningar som saknar direkta monetära värden.

Problematisering: Frustration hos ledare växer till följd av ökade krav på hållbarhet och en upplevd oförmåga att leverera värdeskapande som är i enlighet med förväntningar på ekonomisk prestation och ökade krav på hållbarhet. Innovation av affärsmodeller har identifierats som väsentligt för att möjliggöra hållbarhet som en plattform för framgång. Affärsmodeller som ledningsverktyg har kritiserats kring det faktum att dessa teorier och ramverk till stor del utesluter aspekter av ekologiskt och socialt ansvarstagande och således ifrågasätts tillämpandet av affärsmodeller för att bemöta utmaningar relaterade till hållbarhet. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur mer utvecklade ramverk affärsmodeller, som inkluderar aspekter av hållbarhet, kan underlätta för ledare och organisationer att möjliggöra hållbarhet som en plattform för framgång. Metod: Genom en systematisk litteraturgenomgång identifierades fyra operationaliserade ramverk, i form av en affärsmodell-kanvas, som inkluderade aspekter av social och ekologisk hållbarhet. Ett ramverket kallat Ekokritisk Affärsmodell-kanvas bedömdes och valdes ut för tillämpning i fallstudie. Genom en fallstudie på ett produkt- respektive tjänsteföretag kunde ramverkets praktiska egenskaper. Resultat: Undersökningen påvisar att en ekokritisk affärsmodell-kanvas visar tecken på fördelaktig användning då den utgör ett underlag för att diskutera och förmedla organisationers unika möjligheter att erhålla egennytta genom hållbara aktiviteter.

The purpose of this degree project is to analyze and investigate how digitalization will affect business modeling in the district heating business. The chosen approach to this degree project was an iterative, abductive method, in order to always use a feedback-analysis and to keep the project open for new findings. The interviews were a mix of a structured method and a qualitative approach. With the structured method, the findings from the interviews were similar and regarding the research topic, and the qualitative approach in some open questions led to matters that otherwise would have been unnoticed. The interviews were performed via e-mail, phone and through personal interviews. This degree project concluded that digitalization has an impact on business modeling in district heating. Digitalization will affect some elements in a major way, for example key resources that will be characterized by digitalization. The findings from this work showed that a business model operating in district heating in a time of digitalization should focus on three main parts: economy, environment and easy visualization. An optimization tool should focus on delivering a value that consist of these three, and the remaining elements should together contribute to that value proposition. / Syftet med detta examensarbete är att analysera och undersöka hur digitaliseringen kommer att påverka affärsmodellering inom fjärrvärmebranschen. Det valda tillvägagångssättet för detta examensarbete är en iterativ, abduktiv metod för att hela tiden återkoppla och hålla studien öppen för nya intryck. Intervjuerna är en kombination av strukturerad metod blandad med en kvalitativ ansats. Med den strukturerade metoden blir svaren inom samma ram samtidigt som den kvalitativa aspekten lockar fram svar som annars skulle passera obemärkta. Intervjuerna genomfördes via mail, telefon samt genom personliga intervjuer. Detta examensarbete drar slutsatsen att digitaliseringen kommer påverka affärsmodeller inom fjärrvärme. Digitaliseringen kommer påverka vissa element i större utsträckning som till exempel nyckelresurserser som kommer präglas av digitaliseringen. Upptäckterna från studien visar att en affärsmodell verksam inom fjärrvärme i en tid präglad av digitaliseringen ska fokusera på tre delar: ekonomi, miljö och lättförstådd visualisering. Ett optimeringsverktyg ska fokusera på att leverera ett värde som innehåller dem tre delarna och resterande element ska tillsammans bidra till det värdeerbjudandet.

Nystartade mjukvaruföretag som står i begrepp att lansera en B2B-mjukvara på internet har speciella förutsättningar då företagets främsta tillgång – mjukvarukonceptet – lätt kan återskapas av andra aktörer och därmed begränsa möjligheterna till värdeskapande. Konkurrensövertaget är lättförgängligt, vilket kräver ett grundligt strategiskt förarbete. Syftet med examensarbetet är att utreda hur Blue Ocean Strategy (BOS) då kan användas för att hitta ny lönsam målgrupp och alternativ strategisk ansats. Bakgrundsmaterial samlades in från strategimöten hos intressenten och dess affärskontakter. Utgående från intressentens programvara togs en Blue Ocean Strategy fram och presenterades först för styrelsen och därefter för presumtiva kunder. Utgången av detta blev att en kund är intresserad av att testa tjänsten och kunden ser även möjligheten att sprida tjänsten vidare i den europeiska koncernen. Slutsatsen blev att BOS – i kontexten – kan användas för att hitta en ny strategisk ansats. / Startup companies about to release B2B-software on the Internet have special circumstances. The company's main asset – the software concept – can easily be replicated by other companies and thus limit the possibilities of value creation. The competitive advantage is volatile and maintaining it requires profound strategic preparatory work. The purpose of this study is to examine how a Blue Ocean Strategy can be used in this context to find an additional set of profitable target customers and an alternative strategic approach. Background material was collected by attending strategy meetings at a startup company and its business contacts. Based on the company’s existing software, a Blue Ocean Strategy was developed and presented, first to the board and then to potential customers. As a result, one customer is now interested in testing the service, seeing opportunities to extend its use in its operations across Europe. In conclusion, a Blue Ocean Strategy can be used to find alternative strategic approaches in this context.

Syfte –Syftet med denna rapport var att undersöka två block uraffärsmodellen, värdeerbjudande och intäktsmodell, för programutvecklande företag, verksamma inom B2B och SaaS. Konkret har det undersökts vilken nivå av kundanpassning som är attraktiv för kunderna till programvaruutvecklande företag, samt hur kundanpassning bör integreras i säljarens värdeerbjudande. Vidare ämnar studien även att ta fram en intäktsmodell som både är fördelaktig ur köpare och säljares perspektiv. Metod–Inledningsvis utfördes en litteraturstudie för att sammanfatta det som tidigare gjorts inom de relevanta områdena. Resultatet av denna litteraturstudie har sedan summerats i en teoretisk referensram vilken sedan låg till grund för utformningen av intervjuguiden. Vidare har studien genomförts i form av en enkel fallstudie på en svenskprogramvaruleverantör aktiv inom branschen för 3D-visualisering av hus. Datainsamlingen har gjorts genom kvalitativa semistrukturerade telefonintervjuer med representanter från svenska hustillverkare, även klassificerade som potentiella kunder till den studerade programvaruleverantören. Resultat -Studiens resultat indikerar att respondenterna har olika behov när det kommer till funktionerna de vill inkludera i programvaran för 3D visning av hus samt sättet de vill betala för den. Detta kan bero på att företagen kännetecknas av olika karaktärsdrag. Resultatet visar även att det är svårt för leverantörer att möta alla olika kundsegments behov, därmed kan det vara fördelaktigt för leverantörerna att avgränsa sig mot specifika segment enligt vår förslagna modell med erbjudande. Detta eftersom vissa större företag vill köpa lös programvaran inkluderande källkoderna, medan andra företag av blandade storlekar föredrar att hyra programvaran. Teoretiskt bidrag -Studiens resultat indikerar att kunder till programvaruutvecklande företag har skilda karaktärsdrag och således i behov av olika funktioner till den köpta programvaran. Därmed skapades fyra olika erbjudanden för att uppfylla de olika kundsegments behov, både när det kommer till funktioner och betalning av programvaran. Erbjudandena skapades utifrån moduler eftersom det är ett enkelt sätt att resurseffektivt kundanpassa produkten utifrån kundernas behov. Därmed bidrar denna rapport med nya insikter om hur ett värdeerbjudande på bästa sätt kundanpassas samt hur en passande intäktsmodell bör utformas. Praktiskt bidrag -Studiens praktiska bidrag är främst riktat mot företaget som studien utfördes i samband med. Däremot kan även andra företag dra nytta av denna studie eftersom modellen med fyra erbjudanden, se avsnitt 5.1 Besvarande av forskningsfrågor, är generell och därmed tillämplig för andra programvaruutvecklande företag verksamma inom SaaS. Denna modell anpassades efter den specifika kontexten för 3D programvaran som företaget erbjuder. På så sätt gav studien nya kunskaper om hur företaget på bästa sätt kan sälja sin tjänst utifrån kundernas behov. Studiens resultat visar att de potentiella kunderna prioriterar olika funktioner i programvaran på grund av att deras köpkraft varierar. Modellen med fyra erbjudanden svarar bra mot detta problem eftersom den justerar mängden funktioner och således priset efter vad kunden efterfrågar.

På senare tid har fysiska butiker hamnat alltmer i skuggan av stora digitala handelsplattformar som CDON eller Amazon och tomma butikslokaler är en allt vanligare syn runtom i Sverige. Som en motreaktion på detta har näringslivsföreningen i Torsby kommun startat ett samarbete där fysiska butiker i kommunen erbjuds möjligheten att ansluta sig till en lokal digital handelsplattform. En av anledningarna till detta är att göra Torsbys butiker mera tillgängliga och på så vis fånga upp kunder som önskar handla lokalt på ett digitalt och bekvämt sätt.  Syftet med studien är att beskriva hur en fysisk butiks affärsmodell kan utvecklas för att möta kundernas alltmer digitala köpbeteende. Projektet som beskrivs ovan går under namnet handla.itorsby.se och är hela studiens nav. En relevant frågeställning är förstås om denna digitala handelsplattform kan hjälpa butikerna i Torsby från att tyna bort? Det finns naturligtvis otaliga sätt att angripa frågor som denna på men vi har valt att titta närmare på butikernas affärsmodeller. Att kontinuerligt arbeta med affärsmodellsutveckling är viktigt men åsidosätts ofta bland företag (Chesbrough, 2007). En av anledningarna kan vara att medveten affärsmodellsutveckling är ett relativt outforskat område (Fjeldstad & Snow, 2018) och tillvägagångsätten för denna process är abstrakta och svårförståeliga.  Studien finner att den digitala handelsplattformen har potentialen att utveckla och förändra de anslutna butikernas affärsmodeller och således motverka eroderingen av dessa. Vägen dit är dock i skrivande stund lång, detta på grund av två anledningar. Nummer ett: den digitaliseringsgrad som krävs för att butiken ska vara en fungerande del av handelsplattformen är, för de flesta, långt ifrån verklighet. Nummer två: det råder en viss tvetydighet om vad syftet med handelsplattformen verkligen är. Näringslivsföreningen menar att projektet går ut på att utbilda samt digitalisera butikerna i Torsby. Kunderna ser handelsplattformen som vilken digital handelsplats som helst och förväntar sig således att den ska fungera som en sådan. Butikerna pendlar mellan dessa två ytterligheter, vissa ser projektet som en chans att utbilda och digitalisera sin verksamhet andra ser det som ytterligare en säljkanal. Plattformen har, som tidigare nämnts, potentialen att utveckla och förändra butikernas affärsmodeller, men för att detta ska bli verklighet så måste syftet vara mer förankrat hos butikerna själva. Många är helt enkelt inte redo för en sådan förändring. / During recent times physical stores have found it hard to survive, which is made noticeable by all the empty shop premises around the country. The reasons are many, but the increasing competition from internet commerce is one of the more severe ones. Many of our respondents experience this competition when the pressure from digital platforms such as Amazon becomes more palpable.  Digital business model development regarding physical stores has been neglected in business model research. Therefore, the purpose of this study is to describe how a physical stores business model can develop to meet the customers' increasingly digital buying behavior. In this study, we have looked closer at the digital business platform: handla.itorsby.se trying to understand if this digital tool can help physical stores to regain some competitiveness. We look at this problem from a business model perspective. To work continuously with business model development is significant but often disregarded. It is crucial since business models lose their relevance as time goes by. The study concludes that the platform is not particularly helpful in developing and changing the physical stores’ business models. There are two main reasons for this. Number one: The degree to which the organizations are up to date digitally. Many of the companies are too far behind digitally to be an active part of the platform. The change needed in their business model is far too radical. These companies' business models have been static for a long time and focused on developing and changing the internal operational processes that are a part of the business. The dynamics of the business model have not changed or developed at all. Therefore, their business models are considered outdated.  The second reason is that there is an ambiguity regarding what role the business platform has. From the project management perspective, the goal is to educate and digitalize the stores in Torsby. From a customer perspective, the platform is a commerce platform. Therefore, they want to be able to see the offers and buy their products. The company perspective is somewhere in between. Some want to be educated and helped to digitalize their business, while others see it more as a tool for selling more products and services. The platform has the potential to help companies develop and change their business models. However, for that to happen, the idea must be more established within the companies. Many of the stores are not ready for such a radical change.

Syftet med uppsatsen är att studera affärsmodeller hos ekoprenöriella företag, det vill säga företag grundade och baserade på hållbara principer, för att utveckla en större förståelse för hur dess delar kan leda till värdeskapande för kunder. Halla Halla har valts som fallföretag för att de har kunder som köpt från dem flera gånger, och kan därmed anses skapa värde för dessa, samt för att grundarna är ekoprenörer som bedriver produktion av badkläder gjorda av återvunnet material. Företaget verkar inom modebranschen där ​fast fashion​ är ett vanligt fenomen som innebär att mode och trender bidrar till snabb konsumtion, i många fall på bekostnad av miljön. I teoriavsnittet kombineras nio underkategorier ifrån Osterwalders et al. (2010) Business model canvas, översatt kanvasmodellen, tillsammans med Jung Choos et al. (2012) fyra faktorer för värdeskapande för kund, i en framtagen analysmodell. De fyra faktorerna för värdeskapande utgörs av pris, kvalitet, fördelar kontra kostnader och subjektivt värde. Analysmodellen används som ett verktyg för undersökning av fallföretagets affärsmodell och därigenom skapande av kundvärde. Det empiriska materialet i uppsatsen har främst baserats på två mailintervjuer med Halla Hallas grundare samt kundintervjuer med tio av deras kunder. Resultatet tyder på att affärsmodellen hos ekoprenöriella företag leder till värdeskapande för kunder på olika sätt. För företag vars målgrupp är unga kvinnor kan Instagram vara en lämplig plattform för att sprida sitt budskap. Det kan också vara av betydelse för företag att ha fungerande samarbeten med nyckelpartners, med vilka man tillsammans kan se till att produkter håller hög kvalitet. I dagens samhälle, där fast fashion är ett växande problem, är det även viktigt för företag att ha god förståelse för hållbarhetsproblemen vi står inför och skapa unika produktidéer motiverade av detta.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka val under designfasen som kan öka återvinningsbarheten och resursförvaltandet av en textil produkt. Arbetet utförs i ett samarbete med ett företag för att vidareutveckla en tröja i blandmaterial ur deras kärnkollektion. Bakgrund och problemformulering för arbetet ligger i globala behov att effektivisera resursförvaltning men även företagets egna önskan att utvärdera om ulltröjan kan förbättras gentemot enklare återvinning eller höjd resursförvaltning. Tidigare studier inom området har berört cirkulära affärsmodeller och system för att göra den textila värdekedjan mer miljömässigt hållbar. Pilotprojekt har även utförts där plagg tillverkats i syfte att enkelt kunna demonteras och återvinnas, genom tillämpning av konceptet design för återvinning. Men för att föra ämnet framåt och tillämpa designtekniker- och textilingenjörsprogrammens bägge kompetenser med tidigare forskning användes en kombinerad metod som forskningsansats. Denna utgjordes av en förstudie kring resursförvaltning och en fallstudie kring ulltröjans materialåtgång och materialval. Materialåtgången undersöktes genom en studie av alternativa läggbilder för minimering av materialspill, samt en fiber- och tygkonstruktionsanalys utfördes med stöd av litteratur och lärare vid Textilhögskolan i Borås. Förstudien utfördes i form av intervjuer för att erhålla information kring resursförvaltning. På så vis har studien sökt att länka samman textilindustrin och dess involverade aktörer med designfasen och läggbildprocessen, så att företaget kan utveckla plagget utifrån kriterier som ökar plaggets möjligheter till ett cirkulärt och mer hållbart liv. I resultatet av denna studie framgår fyra viktiga kriterier från förstudien. De berör aktörsamverkan, val av designfilosofi och återvinningsbara material samt digitalisering. Tyganalysens resultat visade delvis på inblandning av polyesterfiber i garnet med återvunnen ull och materialoptimeringen nådde högst materialeffektivitet vid tilläggsprodukt adderad till ulltröjans läggbild. Ihop med kriterierna från förstudien har arbetets slutsatser för fallstudien resulterat i ett utbyte av polyesterfibern till förmån för naturfibern lyocell, vilket skapar ett naturfibergarn. Övergripande slutsats för arbetet har landat i vikten av att designa med hela produktens livscykel i åtanke. Arbetet har resulterat i ökad kunskap för författarna själva och bidrar med information till branschen och samhället. Goda framtidsutsikter om ökad kunskap och utveckling förutses komma med de politiska förordningar för en förbättrad textilförvaltning som förväntas träda i kraft inom kort. / The aim of this report has been to investigate which choices within the design- and lay plan phase that can facilitate for the recyclability and the resource management of a textile product. This study has been carried out in collaboration with a brand in order to advance a garment from their core collection: a sweater made out of blended fibers. The background and defined problem for this thesis lies within the global needs of increasing the efficiency of resource management together with the brands own wish to improve their sweater towards easier recycling and better resource management. Previously made studies within this area has handled the subject of circular economies and systems to make the textile supply chain more sustainable. Pilot project has also been carried out where garments has been created with the purpose of being easily disassembled and recycled. In order to advance this subject and simultaneously practice both competences of the design technician and the textile engineer together with recent research a combined method was developed. This study was consisted by a pre-study about resource management and a case study about the wool sweaters material consumption and material choices. The material consumption was analyzed through a study of alternative lay plans with the purpose of minimizing the cutting waste. The fabric analysis was carried out with the help of professors at the Swedish School of Textiles in Borås. In addition to this interviews was performed to acquire the information concerning textile resource management. In this way the study has aimed to link the textile industry and its involved actors with the design phase and lay plan process, so that the brand can further develop the sweater from the criteria’s shown to increase the possibilities of the garment to get at more circular and sustainable life cycle. The results of this study shows four important criteria’s from the pre-study. They concern actors co-operation, choice of design philosophy and recyclable materials and digitalization. The fabric analysis showed that polyester fibers were fiber-blended with the recycled wool, creating one yarn, and the other yarn consisted of polyamide. The lay plan optimization reached highest efficiency when a small product (a glove) was added into the lay plan of the wool sweater. Together with the criteria’s from the pre-study this study concludes that the polyester fiber should be replaced by the nature fiber lyocell in order to reach higher recyclability. And an overall conclusion for this thesis is the importance of designing with the products whole lifecycle in remembrance. The study has given great knowledge and insight for the authors themselves and contributes with valuable information for both the textile industry and the society. A good outlook on the future for increased knowledge and development is predicted along with political regulations for an improved textile industry that is expected to take effect in the near future.

Denna studie är gjord på uppdrag av inkubatorn Expression Umeå, som tillsammans med Tillväxtverket arbetar med ett forskningsprojekt för affärsmodeller för den kulturella näringen. Digitaliseringen har medfört att musiker kan arbeta mer oberoende och producera musik självständigt utan att vara kontrakterade av skivbolag. Detta ställer högre krav på oberoende musikers entreprenöriella förmåga. Tidigare forskning visar på att oberoende musiker använder sitt nätverk för att hitta samarbetspartners. I denna studie studeras oberoende musiker med kopplingar till inkubatorer för att undersöka hur deras affärsmodell kan se ut, hur dynamiken i samarbeten fungerar och hur nätverk används i deras affärsmodell. Inom samarbeten fokuserar vi på konkurrens, coopetition, kluster och maktförhållanden. Affärsmodellen ses som ett konceptuellt verktyg och fokuserar på value creation, value configuration och value capture.    Studien gjordes genom semistrukturerade intervjuer med oberoende musiker och resultaten analyserades med hjälp av en tematisk analys. Resultaten visar att nätverk och samarbeten är av stor vikt för oberoende musiker, och att nätverket baseras på vänskap. Det är via nätverket musikerna hittar samarbetspartners, resurser och nya arbetstillfällen. för de oberoende musikerna är det kemin som är viktigast för ett lyckat samarbete. Studien visar på att musikerna använder sig både av klusterbaserade nätverk och coopetitionbaserade nätverk. Detta medför både positiva och negativa effekter för musikerna. Det är låg konkurrens och hög andel samarbeten inom ett nätverk eller kluster, medans det är hög konkurrens och låg andel samarbeten mellan olika nätverk och kluster. Resultaten visar också på att det finns två olika drivkrafter hos oberoende musiker, ambitionsdrivna eller passionsdrivna. Beroende på vilken drivkraft som är mer dominant hos musikern, påverkar detta hur affärsmodellen ser ut och de val musikern gör. Inom vissa aspekter finns tydliga skillnader mellan de två drivkrafterna, bland annat värderar den ambitionsdrivna musikern sitt oberoende lägre och har en tydligare strategi jämfört med den passionsdrivna musikern.

Organisationer har i decennier nyttjat affärssystem för att planera och övervaka samtliga delar av sina verksamheter. Sättet på vilket dessa system har körts har länge varit lokalt, på servrar hos den organisation som nyttjar systemet. Det har inneburit stora investeringar i hårdvara och höga underhållskostnader. Med de tekniska framsteg som har gjorts under 2000-talet har det som nämns vid molntjänster möjliggjorts, och mjukvara går nu att abonnera på, detta gäller även för affärssystem. Försäljning och implementation av affärssystem utförs i regel av konsultbolag i partnerskap med det bolag som utvecklar systemen. Syftet med studien har varit att undersöka hur ett av de säljande konsultbolagens affärsmodell påverkas när allt fler affärssystem säljs som molntjänst. För att ta reda på det har konsultbolaget Softronic och deras affärsmodell undersökts genom att intervjua representanter från deras affärssystemsverksamhet. Studien kom fram till att det uppstår stora skillnader i framförallt intäktsströmmarna, vilka kompetenser som krävs samt hur erbjudandet till kunderna ser ut. Vidare beskrivs det hur Softronic genom att i en övergångsfas nyttja parallella affärsmodeller lättare kan hantera skiftet / For decades, organizations have used enterprise resource planning systems to plan and monitor all parts of their operations. The way in which these systems have operated has traditionally been on locals servers of the organization that uses the system. This way of operating has resulted in major investments in hardware and high maintenance costs. With the technical advancements made during the 2000s, the concept of cloud services has been made possible. Software can now be delivered as a service. This change is also applicable to enterprise resource planning systems. Sales and implementation of enterprise resource planning systems are usually carried out by consulting companies in partnership with the company that develops the systems. The purpose of the study was to investigate how one of the selling consulting companies' business model is affected when a larger proportion of the enterprise resource planning systems are sold as cloud services. In order to get an understanding of this, the consulting company Softronic and their business model were studied by interviewing representatives from their enterprise resource planning systems unit. The study found that there are major differences, in particular, the revenue streams, the capabilities required and how the offer to the customers differs. Furthermore, it is described how Softronic more easily can handle the shift in a transition phase by using parallel business models.