1 |
Multipla teorier och skillnader. En uppsats om konstitutionell pluralism i EU - I stormens öga. / Plurality of Theories and Differences. An essay on Constitutional Pluralism in the EU - In the eye of the storm.Danielsson Nykänen, Emil January 2019 (has links)
No description available.
|
2 |
Beskriva en affärsmodell : En granskning av teorier till stöd för att formulera en affärsmodell påverkad av digitaliseringRask, Ingemar January 2018 (has links)
Föreliggande arbete avser en granskning av teorier vilka varit till stöd för att formulera en affärsmodell under påverkan av digitalisering. Affärsplanen avser ”kultur & värderingar” på ett större företag.Sammanfattningsvis kan sägas att teorin för att hantera systemförändringar av Reynolds & Holwell (2010) har använts för att en mottagare skall kunna reflektera över dagens modell och underlätta förståelsen för den framtida modellen. Teorin för att formulera en affärsmodell av Amit & Zott (2001, 2012) har bidragit till att skapa ett strukturerat innehåll i modellen. Den praktiska nyttan med denna teori blev svag då ”kultur & värderingar” inte låter sig beskrivas i termer av pengar. Amit & Zott (2001, 2012) lämpar sig bättre för en hel värdekedja i ett företag med fokus på monetära transaktioner. För att utvärdera teorierna har stöd hämtats från Corley & Gioia (2011) med ett lättförståeligt och användbart resultat.En utveckling av Reynolds & Holwell (2010) och Amit & Zott (2001, 2012) föreslås avseende grafiska element i struktur och kommunikation, ett exempel finns hos Osterwalder & Pigneur (2009). För att uppnå ett bättre resultat och bredare tillämpning föreslås fortsatt forskning kring värdeskapande utan direkt relation till värdet av pengar (såsom kultur & värderingar). Den praktiska nyttan kan utebli för likande tillämpningar som saknar direkta monetära värden.
|
3 |
Multimodala texters didakiska användning : en studie på mellanstadietCajerfjord, Lotta, Jönsson, Pontus January 2020 (has links)
Vårt syfte är att synliggöra den didaktiska användningen av multimodala texter genom att undersöka hur fyra lärare arbetar med multimodala texter i undervisningen. Våra teoretiska utgångspunkter är sociokulturellt perspektiv på lärande, socialsemiotisk teoribildning och socialsemiotisk multimodal teoribildning. Vi analyserar våra resultat utifrån socialsemiotisk multimodal teoribildning. Studien utgår även från multimodal skolforskning som berör multimodala arbetssätt och hur dessa förekommer i undervisning. Studien sker genom observationer och halvstrukturerade intervjuer med lärare som undervisar i svenska på mellanstadiet. Utifrån våra observationer och halvstrukturerade intervjuer kan vi dra slutsatsen att lärare ser stora möjligheter att möta fler elever utifrån deras behov, förutsättningar och utvecklingszon genom att använda sig av olika medium, modaliteter och semiotiska resurser. Genom våra halvstrukturerade intervjuer och diskussioner upplever vi att lärare arbetar multimodalt men saknar ett metaspråk för multimodala arbetssätt. Avslutningsvis drar vi slutsatsen att elever måste utveckla grundläggande kompetens i hur de ska läsa, skriva och analysera multimodala texter för att kunna delta i samhället.
|
4 |
Vem är tanten i sju bilderböcker av Elsa BeskowJönsson, Carita January 2008 (has links)
Examensarbetet handlar om hur tanten framställs I text och på bild i sju bilderböcker skrivna av Elsa Beskow. Böckerna är utgivna mellan 1918 och 1945. I böckerna figurerar fem olika tanter i texten och dessa finns också på bild. Syftet med arbetet är att kunna svara på hur tanten framställs som litterär gestalt. Jag har använt följande frågor för att kunna svara på detta. Hur är hon och hur ser hon ut? Vad gör hon och i vilken miljö finns hon? Vilken är hennes sociala bakgrund? Hur ser hennes relation ut till barn? De metoder som använts för att besvara frågeställningarna har varit att studera bilderböckerna från pärm till pärm och i de fall det funnits tillgång till förstautgåvor har dessa använts. Ikanotextmetoden har använts som innebär att både text och bild vägs in i analysen. Inledningsvis finns en presentation av författaren Elsa Beskow. De teoretiska utgångspunkterna har varit persongestaltning, olika gängse bilderboksperspektiv, genusstrukturer i bilderboken och själva begreppet bilderbok. Den teoretiska modell som tillämpats är intersektionell teoribildning med ståndpunkter kring ålder, genus, kön, etnicitet och social bakgrund. Resultatet pekar på att olika typer identifierats som benämnts tant. En tant kan således se olika ut i Elsa Beskows böcker. Från att ha varit huvudrollsinnehavare i böckerna tar de steget bakåt i bilderböckerna och barnen blir huvudrollsinnehavare. Tant Nanna, som finns med i den sist utgivna boken av de sju, ska föreställa en människa till skillnad från de andra tantgestalterna som är sagofigurer. / This work deals with how the aunt is presented in the text and in the illustration in seven picturebooks written by Elsa Beskow. The books where edited between 1918 and 1945. In these books you can find five different aunts in the text and they´re also illustrated. The meaning of this work is to answer how the aunt i discribed as a litterary person. I used the following questions to be able to answer that. How is she and what does she look like? What is she doing and where kan you find her? Which is her social background? How is the relationship towards children? The mhetods I used was studying the picturebooks frpm beginning to the end and when i found firsteditions these has been studied. The ikanotextmethod has been used which means that both text and pictures are counted in the analys. At first there is a presentation of the author Elsa Beskow. In the theory there is points as caracter, different aspekts om the picturebook and the word picturebook. The model of theory has been the intersektionell theory with parts as age, gender, sex, ethnicity and social background. The result is different types of aunts are identified. An aunt can be pf several kinds in the books of Elsa Beskow. From being maincaracther the aunt steps bakwards an lets the children play the mainroles in the picturebooks.Aunt Nanna who you can find in the last edited book of the examined seven books are supposed to be a real person in the contrary to the other aunts who are fairys.
|
5 |
Hur östasiatiska läror framställs i svenska läroböcker för gymnasiet : ur en religionskritisk teoribildning / How East Asian teachings are presented in Swedish textbooks for upper secondary school : through critical religion theoryMonroy, Eric January 2021 (has links)
This study seeks to explore how Swedish textbooks in religion for upper secondary school presents East Asian teachings. The main focus will be on Confucianism, Daoism and Shinto. The aim is to explore how textbook authors relate to the Western concept of reli-gion when they describe the three East Asian teachings. Where do the authors choose to put the most emphasis when the coverage of the textbooks is limited? The study is done by qualitative text analysis as method. The theoretical perspective used is primarily critical religion theory. Five textbooks of religion for upper secondary school were studied and show in the results the different themes found in the texts regarding East Asian teachings. The analysis shows that Confucianism, Daoism and Shinto are presented in the textbooks as something different compared to the world religions. Occasionally the three teachings are portrayed as obsolete. By using a critical religion theory, it seems that the textbook authors were occasionally trying to fit in the teachings as sui generis religion. The authors seem to be aware that religious practice can be different in East Asia than it is generally done in the west. This study should be of help to Swedish religion studies teachers when educating in the subject. It is easy to fall into the trap of explaining foreign teachings through sui generis religion. By being critical before deciding to make use of Swedish textbooks in religion we can avoid reproducing unfair notations of East Asian teachings.
|
6 |
”Man får variera ibland” : En studie om samhällskunskapslärares syn på vilka metoder som främjar elevers motivation och lärande i år 4–6. / “You may have to vary sometimes” : a study based on civic education teachers’ understanding of methods that foster pupils’ motivation and learning in the Swedish primary school.Bylander, Jennie January 2020 (has links)
Ämnet samhällskunskap är ett ämne som behandlar innehåll som ska förbereda eleverna för att bli demokratiska medborgare. För att det ska kunna ske är det av vikt att lärarna ger eleverna möjligheter att lära sig det. I studien är syftet att undersöka vilka metoder som lärare uppfattar motiverar elever samt vilka metoder som lärare uppfattar som framgångsrika för elevers kunskapsutveckling i ämnet samhällskunskap. Studien har gjorts ur ett årskurs 4–6 perspektiv. Studien tar sin grund i den sociokulturella teoribildningen, där tanken om lärande i samspel, och lärande genom medierande verktyg, är av vikt. En kvalitativ metod har använts för studien. För att belysa lärarnas uppfattningar av motiverande och kunskapsutvecklande metoder har kvalitativa intervjuer använts. Efter genomförda intervjuer, bearbetades materialet och analys samt kodning gjordes. Resultatet visar att lärarnas uppfattningar om vilka metoder som motiverar elever och vilka metoder som anses kunskapsutvecklande i stora drag handlar om att eleverna gynnas av ett varierat arbetssätt där det ingår att de får dela med sig utav sina tankar och idéer genom bland annat grupparbete, diskussioner och praktiskt arbete. Slutsatsen av studien är att lärarnas uppfattningar av vad det är som motiverar och utvecklar elevernas kunskaper till stora delar stämmer överens med vad forskning säger. Det är därmed av stor vikt att som lärare vara medveten om vad det är som motiverar eleverna för att en faktisk kunskapsutveckling ska ske. / The civic education contains subjects that is supposed to prepare pupils to become democratic citizens. To be able to fulfil that goal it is important for teachers to give the pupils opportunities to learn about it. The aim of this study is therefore to examine which methods teachers apprehend to be successful for pupil’s knowledge development and their motivation in civics education. This study has been done in the perspective of the Swedish primary school. The study is based on the sociocultural learning theory, where learning in cooperation, and learning through mediating tools is important. A qualitative method has been used for this study. To acknowledge the teacher’s perceptions about motivating and knowledge development, this study has used qualitive interviews. After the interviews were done, the material was processed and analyzed, furthermore a coding was done. The result showed that the teacher’s perception about which methods that motivates the pupils and which methods that are knowledge developing was that they should vary their teaching. For example, the pupils should be in an environment where they can share their thoughts and ideas through working in groups, discussions, and practical tasks. The conclusion of this study is that the teacher’s perceptions of what is considered motivating and knowledge developing mainly agrees with what research says. There it is important for teachers to be aware of what motivates pupils for an actual knowledge development to happen.
|
7 |
Det ska ju vara kul att lära sig : En studie grunddad på elevers uppfattningar om motivation och kunskapsutveckling i samhällskunskapsämnet / It should be fun to learn : A study exploring pupils opinions on mativational and learning techniques in civic educationJohansson, Mathilda January 2020 (has links)
Att fostra morgondagens demokratiska medborgare är ett av skolans viktigaste uppdrag. I ämnet samhällskunskap ges eleverna möjlighet att inhämta kunskap och förståelse för samhället, dess invånare och funktioner. Motivation är en positivt bidragande faktor till kunskapsutveckling och studiens syfte är att bidra med kunskap om vad elever anser motivera dem i ämnet samhällskunskap samtidigt som de lär sig på bästa sätt. För att besvara studiens syfte formulerades frågeställningar gällande elevers beskrivningar om motivation och undervisningens utformning för ökad kunskapsinlärning i samhällskunskapsämnet. Studiens inriktning är motivation och kunskapsinlärning i ämnet samhällskunskap i årskurserna 4–6, beskrivet ur ett elevperspektiv, och tar sin utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv där kommunikation och kunskapsutveckling i interaktion med andra är centralt. Studien genomfördes med en kvalitativ metod, och datainsamling skedde med hjälp av fokusgruppsintervjuer. Genererad data transkriberades och analyserades sedan med hjälp av kodning, kategorisering och begreppsbildning. Resultatet visade på flertalet faktorer som eleverna beskrev som motiverande och positiva för deras kunskapsinlärning, där de mest framträdande var interaktivt arbete, användandet av bilder och film i undervisningen samt vikten av lärarens agerande i klassrummet. Elevernas svar har sedan satts i relation till tidigare forskning, vilket går att läsa om i avsnittet för resultatdiskussion. Elevernas beskrivningar skildrade flera faktorer, både positiva och negativa som inverkande på deras motivation och kunskapsinlärning, vilka kan vara till stor hjälp att ta i beaktande vid utformning av undervisning. / Raising tomorrows democratic citizens is one of the main purposes of education. In the subject of civic education pupils get an opportunity to learn about and to get an understanding of society and its functions and inhabitants. Motivation is a positive factor for knowledge development and the aim of this thesis is to contribute with knowledge about pupils´ opinions on motivational and learning techniques in the subject of civic education. To answer the thesis aim, framing of questions has been made about pupils´ opinions on motivation and how lessons should be designed to increase knowledge development in the subject of civic education. The focus of this thesis is motivation and knowledge development in the subject of civic education in school years 4–6, and the theoretical framework is the sociocultural perspective in which communication and knowledge development in social contexts are fundamental. The thesis data were collected through focus group interviews which is a qualitative method. The data from the interviews were then transcribed and analyzed in three different steps; coding, categorizing and conceptualization. The result shows many factors that motivate pupils and increases their knowledge in the subject of civic education. Some of these factors were interactive learning, pictures and films. How teachers act in the classroom was also something that the pupils felt had a significant impact on their motivation and knowledge development. The pupils described many factors, both positive and negative ones, which have an impact on their motivation and their knowledge development. These factors should be considered when designing lessons in the subject civic education.
|
8 |
Spår av grundtankar i Vygotskijs teori i gymnasieskolan : En studie om hur Vygotskijs socio-kulturella teoribildning återspeglas i gymnasielärares syn på lärande / Tracks of basic thoughts in Vygotsky’s theory in the high school : A study about how Vygotskijs socio-cultural theory of education is reflected in high school teachers’ sight on learningAndersson, Svetlana, Elmefeldt, Iréne January 2010 (has links)
Syftet med studien var att genom gymnasielärares utsagor söka spår av grundtankar i Vygotskijs teoribildning i deras syn på lärande. Detta för att ta reda på vilka kriterier lärare utgår ifrån när de gör sina didaktiska val i undervisningen och på vilket sätt Vygotskijs grundtankar återspeglas i lärares syn på lärande. Vår studie grundar sig på kvalitativa intervjuer. I undersökningen deltog fyra lärare på två gymnasieskolor. Efter att materialet var transkriberat, gjordes en analys utifrån de fyra aspekterna som kännetecknar ett socio-kulturellt perspektiv enligt Vygotskij: de sociala, de medierande, de situerade och de kreativa med betoning på lärarroll och lärande. Vi använde oss av en hermeneutisk ansats för att analysera resultatet där vi använde relevant forskning för att förstärka vår tolkning av respondenternas utsagor. I studien framkom att lärare gav uttryck för att samspel och dialog är viktiga inslag i undervisningen. Vi har även funnit spår av de medierande aspekterna där lärare som mediator har en aktiv roll, men att de samtidigt förespråkar en traditionell katederundervisning. Vår slutsats är att lärare inte stödjer sig på någon specifik vetenskaplig teori i sin syn på lärande. Vi har emellertid tolkat det som att lärare vid sina didaktiska val i undervisningen väljer att reflektera över hur elever tillägnar sig kunskap framför vad elever ska lära och utveckla. Den syn på lärande som vi kan skönja utifrån lärares utsagor är en blandning av olika teorier som färgats av Vygotskijs teoribildning. / Aim with the study was that through high teachers’ statements apply for tracks of basic thoughts of Vygotsky’s theory education in their sights on learning. This is to ascertain what criteria teachers assume when they do their didactic choices in the education and how Vygotsky’s basic thoughts are reflected in teachers’ sights on learning. Our study bases itself on qualitative interviews where four teachers from two high schools were participated. After the transcription, the analysis was done on the basis of the four aspects that characterize the socio-cultural perspective according to Vygotsky’s theory of education: the social, the mediated, the situated and the creative aspects. We chose to use the hermeneutic method for analyze of our result where we used relevant research in order to strengthen our interpretation of teachers’ statements. In the study the teachers expressed that interaction and dialogue are important elements in the education. We also have found tracks from the mediated aspects there teachers as a mediator has an active role, but that they at the same time recommend a traditional education. Our conclusion is that teachers are not based their learning on some specific scientific theory. We however have interpreted that the teachers when they choose a method, prefer to reflect over how students are getting knowledge instead of what students shall learn and develop. That sight on learning as we possibly can discern on the basis of teachers’ statements is a mixture of different theories that has been influenced by Vygotsky’s theory of education.
|
9 |
Spår av grundtankar i Vygotskijs teori i gymnasieskolan : En studie om hur Vygotskijs socio-kulturella teoribildning återspeglas i gymnasielärares syn på lärande / Tracks of basic thoughts in Vygotsky’s theory in the high school : A study about how Vygotskijs socio-cultural theory of education is reflected in high school teachers’ sight on learningAndersson, Svetlana, Elmefeldt, Iréne January 2010 (has links)
<p>Syftet med studien var att genom gymnasielärares utsagor söka spår av grundtankar i Vygotskijs teoribildning i deras syn på lärande. Detta för att ta reda på vilka kriterier lärare utgår ifrån när de gör sina didaktiska val i undervisningen och på vilket sätt Vygotskijs grundtankar återspeglas i lärares syn på lärande.</p><p>Vår studie grundar sig på kvalitativa intervjuer. I undersökningen deltog fyra lärare på två gymnasieskolor. Efter att materialet var transkriberat, gjordes en analys utifrån de fyra aspekterna som kännetecknar ett socio-kulturellt perspektiv enligt Vygotskij: de sociala, de medierande, de situerade och de kreativa med betoning på lärarroll och lärande. Vi använde oss av en hermeneutisk ansats för att analysera resultatet där vi använde relevant forskning för att förstärka vår tolkning av respondenternas utsagor.</p><p>I studien framkom att lärare gav uttryck för att samspel och dialog är viktiga inslag i undervisningen. Vi har även funnit spår av de medierande aspekterna där lärare som mediator har en aktiv roll, men att de samtidigt förespråkar en traditionell katederundervisning.</p><p>Vår slutsats är att lärare inte stödjer sig på någon specifik vetenskaplig teori i sin syn på lärande. Vi har emellertid tolkat det som att lärare vid sina didaktiska val i undervisningen väljer att reflektera över hur elever tillägnar sig kunskap framför vad elever ska lära och utveckla. Den syn på lärande som vi kan skönja utifrån lärares utsagor är en blandning av olika teorier som färgats av Vygotskijs teoribildning.</p> / <p>Aim with the study was that through high teachers’ statements apply for tracks of basic thoughts of Vygotsky’s theory education in their sights on learning. This is to ascertain what criteria teachers assume when they do their didactic choices in the education and how Vygotsky’s basic thoughts are reflected in teachers’ sights on learning.</p><p>Our study bases itself on qualitative interviews where four teachers from two high schools were participated. After the transcription, the analysis was done on the basis of the four aspects that characterize the socio-cultural perspective according to Vygotsky’s theory of education: the social, the mediated, the situated and the creative aspects. We chose to use the hermeneutic method for analyze of our result where we used relevant research in order to strengthen our interpretation of teachers’ statements.</p><p>In the study the teachers expressed that interaction and dialogue are important elements in the education. We also have found tracks from the mediated aspects there teachers as a mediator has an active role, but that they at the same time recommend a traditional education.</p><p>Our conclusion is that teachers are not based their learning on some specific scientific theory. We however have interpreted that the teachers when they choose a method, prefer to reflect over how students are getting knowledge instead of what students shall learn and develop. That sight on learning as we possibly can discern on the basis of teachers’ statements is a mixture of different theories that has been influenced by Vygotsky’s theory of education.</p>
|
10 |
Fenomenet digitala lärverktyg : Högstadieelevers uppfattningar om digitala lärverktyg och dess språkliga stöd i undervisningen / The phenomenon of digital learning tools : High school students' perceptions of digital learning tools and their linguistic supportHolm, Weronica, Persson, Åsa January 2021 (has links)
I litteratur och tidigare forskning framgår digitala lärverktyg som viktiga hjälpmedel för elever med läs- och skrivsvårigheter. Datorn och dess program som rättstavning, talsyntes och tal-till-text kan ha en avgörande betydelse för dem för att nå målen i sin utbildning. Trots detta visar forskning att det är många elever som väljer att tacka nej till användning av datorer. I tidigare forskning finns det få exempel där elevernas röster blir hörda och där man kan ta del av deras tankar och känslor kring digitala lärverktyg och deras inverkan på lärande. Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur några högstadieelever med dyslexi och/eller språkstörning upplever användningen av digitala lärverktyg. Studien har genomförts på två skolor i två olika kommuner. Genom en intervjuundersökning har vi fått svar från tio elever. Intervjusvaren sammanställdes och analyserades. Resultatet har sammanställts utifrån fem teman: tillgång, användning, stöd, fördelar och utmaningar. Studiens teoretiska ramverk utgjordes av sociokulturella perspektiv och multimodal teori. Slutsatser som dragits är att eleverna har tillgång till flera olika digitala lärverktyg men de väljer inte alltid att använda sig av alla de har tillgång till. Elever uppfattar att verktygen främst ger dem stöd i läs- och skrivsituationer och möjliggör för dem att följa med i klasskamraternas tempo och göra samma uppgifter som övriga. Utmaningar som eleverna beskriver med verktygen är exempelvis yttre faktorer som teknikstrul och dålig internetuppkoppling, att program som tal-till-text försvårar inkludering då det krävs en tyst plats där inget försvårar ljudupptagningen. Digitala lärverktyg utmanar också när stöd uteblir vid användning av dem. / In literature and previous research it shows that digital learning tools are an important aid for pupils with reading and writing difficulties. The computer and its programs like spelling, word prediction, speech synthesis and speech-to-text can have a crucial meaning for them to reach the goals for their school education. Despite this, research shows that many pupils choose to say no to the use of computers. In previous research there are few examples where the students' voices are heard and where they can share their thoughts and feelings about digital learning tools and their impact on learning. The aim of this study is to contribute with knowledge of how some high school students with dyslexia and/or language impairment experience the use of digital learning tools. The study was conducted at two schools in two different municipalities. Through an interview survey, we have received answers from ten students. The results of the interviews were compiled and analyzed. The results have been compiled based on five themes: access, use, support, benefits and challenges. The theoretical framework of the study consisted of sociocultural perspectives and multimodal theories. Conclusions drawn are that students have access to several different digital learning tools but they do not always choose to use all they have access to. Students experience that the tools primarily give them support in reading and writing situations and enable them to follow the classmates´ pace and do the same tasks as others. Challenges that the students describe with the tools are, for example, external factors such as technology problems and poor internet connection and that programs such as speech-to-text make inclusion more difficult as a quiet place is required where nothing interfere sound recording. Digital learning tools also challenge when support is not available in use.
|
Page generated in 0.0746 seconds