Ämnet samhällskunskap är ett ämne som behandlar innehåll som ska förbereda eleverna för att bli demokratiska medborgare. För att det ska kunna ske är det av vikt att lärarna ger eleverna möjligheter att lära sig det. I studien är syftet att undersöka vilka metoder som lärare uppfattar motiverar elever samt vilka metoder som lärare uppfattar som framgångsrika för elevers kunskapsutveckling i ämnet samhällskunskap. Studien har gjorts ur ett årskurs 4–6 perspektiv. Studien tar sin grund i den sociokulturella teoribildningen, där tanken om lärande i samspel, och lärande genom medierande verktyg, är av vikt. En kvalitativ metod har använts för studien. För att belysa lärarnas uppfattningar av motiverande och kunskapsutvecklande metoder har kvalitativa intervjuer använts. Efter genomförda intervjuer, bearbetades materialet och analys samt kodning gjordes. Resultatet visar att lärarnas uppfattningar om vilka metoder som motiverar elever och vilka metoder som anses kunskapsutvecklande i stora drag handlar om att eleverna gynnas av ett varierat arbetssätt där det ingår att de får dela med sig utav sina tankar och idéer genom bland annat grupparbete, diskussioner och praktiskt arbete. Slutsatsen av studien är att lärarnas uppfattningar av vad det är som motiverar och utvecklar elevernas kunskaper till stora delar stämmer överens med vad forskning säger. Det är därmed av stor vikt att som lärare vara medveten om vad det är som motiverar eleverna för att en faktisk kunskapsutveckling ska ske. / The civic education contains subjects that is supposed to prepare pupils to become democratic citizens. To be able to fulfil that goal it is important for teachers to give the pupils opportunities to learn about it. The aim of this study is therefore to examine which methods teachers apprehend to be successful for pupil’s knowledge development and their motivation in civics education. This study has been done in the perspective of the Swedish primary school. The study is based on the sociocultural learning theory, where learning in cooperation, and learning through mediating tools is important. A qualitative method has been used for this study. To acknowledge the teacher’s perceptions about motivating and knowledge development, this study has used qualitive interviews. After the interviews were done, the material was processed and analyzed, furthermore a coding was done. The result showed that the teacher’s perception about which methods that motivates the pupils and which methods that are knowledge developing was that they should vary their teaching. For example, the pupils should be in an environment where they can share their thoughts and ideas through working in groups, discussions, and practical tasks. The conclusion of this study is that the teacher’s perceptions of what is considered motivating and knowledge developing mainly agrees with what research says. There it is important for teachers to be aware of what motivates pupils for an actual knowledge development to happen.

Studiens syfte är att få en djupare förståelse för hur svensklärare ställer sig till språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt och synliggöra lärarnas självförståelse i arbetssättet. Studien består av fyra intervjuer med svensklärare på mellanstadiet i Mellansverige som arbetar som ämneslärare. Studien visar att lärarna har en positiv inställning till språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i svenskundervisningen och anser således att de har en vital roll i eleverna språkliga utveckling. Dock framgår det i resultatet att det skiljer sig åt mellan lärarna och hur de praktiserar arbetssättet beroende på vilka erfarenheter de har och vilken skola de arbetar på. Ett visst motstånd finns där man kan notera en tendens på att den konservativa ämnestraditionen finns kvar utifrån att lärare har svårt att samarbeta och släppa in andra lärare i den egna undervisningen. Vidare visar resultatet att samtliga lärare på ett eller annat sätt arbetar med språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i svenskundervisningen. Utifrån lärarnas utlåtanden är det tydligt att de är influerade av Vygotskijs sociokulturella perspektiv och Hallidays systemiska funktionella grammatik. Skillnaderna mellan lärarna är stora och det är enbart två lärare som är medvetna i teorierna och arbetsmodellerna medan de övriga två är omedvetna om dem. Detta synliggörande, som också är en förspråkligande, kan i bästa fall höja lärares professionella medvetenhet och bidra till att möjliggöra kollegiala samtal om hur språk- och kunskapsutvecklande undervisning kan utvecklas. / The purpose of the study is to gain a deeper understanding of how Swedish teachers approach language and knowledge-developing working methods and to make the teachers self-understanding visible in the working method. The study consists of four interviews with Swedish teachers in middle school in Central Sweden. The study shows that teachers have a positive attitude towards language and knowledge development working methods in Swedish teaching and believe that they have a vital role in student language development. However, the results show that there are differences between the teachers and how they practice the working method depending on what experiences they have and which school they work at. There is some resistance where we can see a tendency for the conservative subject tradition to remain based on the fact that teachers have difficulty cooperating and letting other teachers into their own teaching. Furthermore, the results show that all teachers in one way or another work with language and knowledge development methods in Swedish teaching. From the teacher statements, it is clear that they are influenced by Vygotsky's socio-cultural perspective and Halliday's systemic functional grammar. The differences between the teachers are large and only two teachers are aware of the theories and working models, while the other two are unaware of them. This visibility, which is also advocacy, can at best raise teachers’ professional awareness and help to enable collegial conversations about how language and knowledge development teaching can be developed.