Syftet med studien är att undersöka hur nio elever i årskurs 5 erfar subtraktionstecknet. Studien kommer också presentera och synliggöra elevernas olika uppfattningar och svårigheter kring subtraktionstecknet. Studien har genomförts med hjälp av  kvalitativa intervjuer där nio elever beskriver hur de erfar subtraktionstecknet utifrån olika sammanhang. Den teoretiska utgångspunkten för studien är livsvärldsfenomenologin. Vid analys av studiens datamaterial har teman formats som sedan behandlas i studiens resultatkapitel. Resultatet är att eleverna betraktar subtraktionstecknet som att något ska tas bort eller minskar ett annat tal. Studiens resultat visar också att eleverna anser att subtraktion är svårt, och att fel ofta begås för att det är flera steg vid genomförandet av beräkningarna. Resultatet synliggör också att eleverna inte reflekterar kring sina val av metoder och strategier i samband med beräkningar av subtraktion. / The aim of this study is to investigate how nine pupils in schoolyear 5 experiences the subtraction sign. The study will present and reveal the pupils’ different perceptions and difficulties regarding the subtraction sign. This study has been performed through qualitative interviews by nine pupils describing how they comprehend the subtraction sign in different contexts. The theoretical point of view in this study is life-world phenomenology. When analyzing the study’s datasets, a number of themes has been formed that later are addressed in the result. The result of this study shows that the pupils considers the subtraction sign as to take something away or to decrease a number. The result also shows that the pupils considers subtraction to be difficult, and errors often occurs because of multiple steps during the calculations. Furthermore, the result reveal that the pupils are not aware of their choice regarding methods and strategies when making calculations in subtraction.

Syftet med undersökningen är ta reda på vilken förståelse elever från årskurs 5 har för ljuskällans tekniska utveckling. Syftet har uppnåtts med hjälp av frågeställningarna Vilken kunskap visar elever i årskurs 5 om ljuskällans tekniska utveckling? och Vilken kunskap visar elever i årskurs 5 om glöd- och lågenergiglödlampan som komponent i ett tekniskt system? Metoden som valts är kvalitativa intervjuer och innefattar totalt tio olika djupgående intervjuer. Under intervjuerna har eleverna fått placera fem olika ljuskällor i historisk ordning, med hjälp av dessa bilder har de fått beskriva den tekniska utvecklingen för att tillslut hamna på elsystemet. Resultatet visar att eleverna har mycket god kunskap om ljuskällans tekniska utveckling och god kunskap om systemet bakom glöd- och lågenergiglödlampan. Vid ljuskällans tekniska utveckling kan eleverna nämna material- och användningsskillnader samt skillnaden i hur de lyser. När det gäller elsystemet kan de nämna elsystemets delkomponenter, elens ursprungskällor samt hur energin färdas i systemet. Undersökningen visar att eleverna har en likartad förståelse jämfört med tidigare liknande forskning inom ämnet teknik, förståelse som också kan relateras till tidigare erfarenheter och ålder.

Att fostra morgondagens demokratiska medborgare är ett av skolans viktigaste uppdrag. I ämnet samhällskunskap ges eleverna möjlighet att inhämta kunskap och förståelse för samhället, dess invånare och funktioner. Motivation är en positivt bidragande faktor till kunskapsutveckling och studiens syfte är att bidra med kunskap om vad elever anser motivera dem i ämnet samhällskunskap samtidigt som de lär sig på bästa sätt. För att besvara studiens syfte formulerades frågeställningar gällande elevers beskrivningar om motivation och undervisningens utformning för ökad kunskapsinlärning i samhällskunskapsämnet. Studiens inriktning är motivation och kunskapsinlärning i ämnet samhällskunskap i årskurserna 4–6, beskrivet ur ett elevperspektiv, och tar sin utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv där kommunikation och kunskapsutveckling i interaktion med andra är centralt. Studien genomfördes med en kvalitativ metod, och datainsamling skedde med hjälp av fokusgruppsintervjuer. Genererad data transkriberades och analyserades sedan med hjälp av kodning, kategorisering och begreppsbildning. Resultatet visade på flertalet faktorer som eleverna beskrev som motiverande och positiva för deras kunskapsinlärning, där de mest framträdande var interaktivt arbete, användandet av bilder och film i undervisningen samt vikten av lärarens agerande i klassrummet. Elevernas svar har sedan satts i relation till tidigare forskning, vilket går att läsa om i avsnittet för resultatdiskussion. Elevernas beskrivningar skildrade flera faktorer, både positiva och negativa som inverkande på deras motivation och kunskapsinlärning, vilka kan vara till stor hjälp att ta i beaktande vid utformning av undervisning. / Raising tomorrows democratic citizens is one of the main purposes of education. In the subject of civic education pupils get an opportunity to learn about and to get an understanding of society and its functions and inhabitants. Motivation is a positive factor for knowledge development and the aim of this thesis is to contribute with knowledge about pupils´ opinions on motivational and learning techniques in the subject of civic education. To answer the thesis aim, framing of questions has been made about pupils´ opinions on motivation and how lessons should be designed to increase knowledge development in the subject of civic education. The focus of this thesis is motivation and knowledge development in the subject of civic education in school years 4–6, and the theoretical framework is the sociocultural perspective in which communication and knowledge development in social contexts are fundamental.   The thesis data were collected through focus group interviews which is a qualitative method. The data from the interviews were then transcribed and analyzed in three different steps; coding, categorizing and conceptualization. The result shows many factors that motivate pupils and increases their knowledge in the subject of civic education. Some of these factors were interactive learning, pictures and films. How teachers act in the classroom was also something that the pupils felt had a significant impact on their motivation and knowledge development. The pupils described many factors, both positive and negative ones, which have an impact on their motivation and their knowledge development. These factors should be considered when designing lessons in the subject civic education.

Föreliggande studie undersöker sex elevers självskattade förståelse av tre mellanstadielärares språkbruk i tre olika ämnen. Studien utgår från tre frågeställningar som behandlar lärarnas språkbruk, elevernas självskattade förståelse samt elevernas tankar om förståelse och inlärning. Datainsamlingsmetoder är ljudinspelningar, deltagande observationer samt enkäter. Legitimation code theorys semantiska vågor är studiens teoretiska utgångspunkt och analysmetod. Semantisk densitet och semantisk gravitation används därför för att analysera lärarnas språkbruk i kombination med elevernas självskattade förståelse. Studiens resultat åskådliggör att eleverna i stor utsträckning har svårt att förstå ämnesspecifika begrepp som förklaras med hög informationstäthet. Eleverna angav även att muntliga och skriftligaförklaringar bidrog till att skapa större förståelse av ett ämnesinnehåll. Eleverna ansåg även att uppgifter som utfördes i kooperativa och praktiska arbetssätt påverkade deras förståelse positivt. Avslutningsvis presenteras vidare utvecklingsmöjligheter med studien.