The purpose of the survey is to find out what perception children in preschool have about the car as a technical system, how its components interact, and also their perception on various components of the traffic system. Qualitative interviews were conducted with eleven children in the age of three about their experiences on this.   The result shows that most of the children in the study have experience on the components that are most prominent on a car such as steering wheel, wheels and engine. The results are mixed in terms of knowledge of the components' importance and how they interact with each other. The survey also shows that the children who have the greatest knowledge of the components' importance are those who have been with an adult when changing tires, refueling, minor repairs, etc. According to the results, most of the kids know that there must be roads to drive on and they recognize for example traffic lights and Mr. Gårman plate available at pedestrian crossings. However, there is general uncertainty about the significance of them. / Syftet med undersökningen är att ta reda på vad barn i förskolan har för uppfattning om bilen som ett tekniskt system, hur dess komponenter samverkar, samt vad de har för uppfattning kring olika komponenter i trafiksystemet. För att ta reda på det har kvalitativa intervjuer genomförts med elva barn i treårsåldern om deras erfarenheter kring detta.   Resultatet visar att de flesta barnen i undersökningen har erfarenhet av de komponenter som är mest framträdande på en bil som t.ex. ratt, hjul och motor. Resultatet är blandat vad gäller kunskapen kring komponenternas betydelse och samverkan med varandra. Undersökningen visar också att de barn som har störst kunskap kring komponenternas betydelse också är de som fått vara med någon vuxen vid däckbyte, tankning, enklare reparationer etc. Enligt resultatet har de flesta av barnen kunskap om att det måste finnas vägar att köra på och de känner igen t.ex. trafikljus och Herr Gårmanskylten som finns vid övergångsställen. Däremot finns överlag en osäkerhet kring betydelsen av dem.

Syftet med undersökningen är ta reda på vilken förståelse elever från årskurs 5 har för ljuskällans tekniska utveckling. Syftet har uppnåtts med hjälp av frågeställningarna Vilken kunskap visar elever i årskurs 5 om ljuskällans tekniska utveckling? och Vilken kunskap visar elever i årskurs 5 om glöd- och lågenergiglödlampan som komponent i ett tekniskt system? Metoden som valts är kvalitativa intervjuer och innefattar totalt tio olika djupgående intervjuer. Under intervjuerna har eleverna fått placera fem olika ljuskällor i historisk ordning, med hjälp av dessa bilder har de fått beskriva den tekniska utvecklingen för att tillslut hamna på elsystemet. Resultatet visar att eleverna har mycket god kunskap om ljuskällans tekniska utveckling och god kunskap om systemet bakom glöd- och lågenergiglödlampan. Vid ljuskällans tekniska utveckling kan eleverna nämna material- och användningsskillnader samt skillnaden i hur de lyser. När det gäller elsystemet kan de nämna elsystemets delkomponenter, elens ursprungskällor samt hur energin färdas i systemet. Undersökningen visar att eleverna har en likartad förståelse jämfört med tidigare liknande forskning inom ämnet teknik, förståelse som också kan relateras till tidigare erfarenheter och ålder.

The space industry is currently undergoing a significant servitization-shift as space agencies globally are transitioning from the government-led product-oriented procurement approach, that has been the standard for decades, to a more commercial service-oriented procurement approach. The purpose of the thesis is to identify what challenges exists within servitization in European space exploration and translate these into related improvement areas for the service-oriented procurement approach adopted by the European Space Agency (ESA). The thesis adopts a qualitative case-study approach where four different commercial services, developed through a commercial partnership between ESA and private enterprises, are being studied. In total, the study identifies 21 challenges across three different life-cycle stages for the commercial services. First, the study identifies cultural challenges for both the space agency and industry as they struggle in transitioning to a service culture from the existing culture that is strongly linked with the traditional approach. Second, the study also identifies several challenges related to how the processes established within the frame of the commercial partnership are currently inadequate to support the transition to commercial services. In particular, the study highlights knowledge gaps related to business planning and marketing, insufficient processes to ensure a balance in cost and quality incentives and high barriers of entry for SMEs. Finally, the study identifies relational challenges with regards to the collaboration between the space agency and the commercial partner. The results indicate that the collaboration between ESA and the commercial partners currently lack the necessary transparency and efficiency in collaboration needed to succeed with servitization. In order to resolve these challenges, the study proposes 21 different improvement areas for ESA in relation to its commercialisation initiative. In particular, the thesis highlights process improvements related to the choice of procurement approach, development of business plans, evaluation of upfront commitment to utilization and visibility into the service design. The thesis concludes by highlighting the need for continued work with development of improvements. The thesis results serve as a starting point for developing a future approach of planning and managing development of commercial services within space exploration. / Rymdindustrin genomgår för närvarande en betydande tjänstefiering där rymdorganisationer globalt övergår från en statligt styrd produkt-orienterad tjänste-orienterad upphandlingsmetod. Syftet med examensarbetet är att identifiera vilkautmaningar som finns inom tjänstefiering i europeisk rymdutforskning samt vilka relaterade förbättringsområden som följaktligen finns inom den tjänste-orienterade upphandlingsmetod som European Space Agency (ESA) har antagit. Examensarbetet baseras på en fallstudie där fyra olika kommersiella tjänster, utvecklade genom ett kommersiellt partnerskap mellan ESA och privata företag, studeras. Studien identifierar totalt sett 21 utmaningar över tre olika livscykelfaser för de kommersiella tjänsterna. För det första identifierar studien kulturella utmaningar för både rymdorganisationen och industrin upplever svårigheter i att övergå från den befintliga kulturen som starkt är kopplad till den traditionella metoden till en tjänste-orienterad kultur. För det andra identifierar studien även flera utmaningar relaterade till hur processerna som etablerats inom ramen för det kommersiella partnerskapet för närvarande är otillräckliga för att stödja övergången till kommersiella tjänster. Studien lyfter särskilt fram kunskapsluckor inom affärsplanering och marknadsföring, otillräckliga processer för att säkerställa balans mellan kostnads- och kvalitetsincitament samt höga inträdeshinder för små och medelstora företag. Slutligen identifierar studien relationsmässiga utmaningar med avseende på samarbetet mellan rymdorganisationen och den kommersiella partnern. Resultaten indikerar att samarbetet mellan ESA och industrin idag saknar den nödvändiga transparensen och effektiviteten i samarbetet som krävs för att lyckas med tjänstefiering. För att lösa dessa utmaningar föreslår studien 21 olika förbättringsområden för ESA i relation till dess kommersialiseringsinitiativ. Särskilt framhävs processförbättringar relaterade till val av upphandlingsmetod, utveckling av affärsplaner, utvärdering av tidiga åtaganden för utnyttjande och insyn i tjänstedesignen. Examensarbetet avslutas med att betona behovet av fortsatt arbete med utveckling av förbättringar. Resultaten utgör en startpunkt för att utveckla en framtida strategi för planering och hantering av utvecklingen av kommersiella tjänster inom rymdutforskning.