Bakgrund: Övergången från en linjär till cirkulär ekonomi är något som har adresserats på en global nivå. SMF står för 56% av den svenska sysselsättningenoch är därmed en stor faktor i den svenska omställningen till en cirkulär ekonomi. För att kunna ställa om till en cirkulär ekonomi krävs det att de cirkuläraföretagen har tillgång till finansiering. Det finns en stor mängd forskning om olika typer av cirkulära affärsmodeller och hur de påverkar ett företags operativa verksamhet. Det finns även mycket forskning kring de finansiella förutsättningarna för SMF. Något som inte diskuteras lika mycket är hur de finansiella förutsättningarna ser ut för cirkulära affärsmodeller i SMF. Syfte: Syftet med denna uppsats är att kartlägga hur de finansiella förutsättningarna för att implementera och driva cirkulära affärsmodeller ser ut i svenska SMF. Metod: Studien är en kvalitativ tvärsnittsstudie som är utförd med en abduktiv ansats och med realism som vetenskaplig utgångspunkt. Det empiriska materialet har samlats in via semistrukturerade intervjuer med nio respondenter från olika SMF med cirkulära affärsmodeller och en respondent från ett finansieringsinstitut. Ett målstyrt urval har använts som urvalsmetod för att identifiera företag och respondentpersoner i relevanta positioner som skulle kunna bidra till studiens syfte. Slutsats: Resultatet av studien visar att SMF med cirkulära affärsmodeller skiljer sig i vissa avseenden gentemot linjära SMF när det kommer till finansiella förutsättningar. Cirkulära SMF:s finansiella implikationer kan medföra särskilda utmaningar som begränsar deras tillgång till finansiering, men det finns även implikationer som agerar som möjliggörare. De finansiella förutsättningarna skiljer sig mellan olika typer av cirkulära affärsmodeller i vissa avseenden, men förutsättningarna kan även skilja sig beroende på andra faktorer såsom ålder och storlek. / Background: The transition from a linear to a circular economy is being addressed on a global level. SMEs account for 56% of Swedish employment and are thus a major factor in the Swedish transition to a circular economy. Transitioning from a linear economy to a circular economy requires that thecircular businesses have access to financing. There is a large body of research on different types of circular business models and howthey affect a company's operational activities. There is also plenty of research on the financial preconditions of SMEs. There is however a lack of research on the financial preconditions for circular business models in SMEs. Research aim: The aim of this paper is to identify the financial preconditions for implementing and operating circular business models in Swedish SMEs. Method: The study is a qualitative cross-sectional study conducted with an abductive approach and with realism as a research paradigm. The empirical material was collected via semi-structured interviews with nine respondents from different SMEs with circular business models and one respondent from a financial institution. Targeted sampling was used as a sampling method to identify companies and respondents in relevant positions that could contribute to the aim of the study. Findings: The results of the study show that SMEs with circular business models differ in some respects from linear SMEs in terms of financial preconditions. The financial implications of circular SMEs may pose specific challenges that limit their access to financing, however there are also implications that act as enablers. Financial preconditions differ between different types of circular business models in some respects, but preconditions may also differ depending on other factors such as age and size of the enterprise. / Mistra REES

Det är inte helt självklart hur affärsmodeller kan eller bör definieras. I dess enklaste form kan affärsmodellen ses som ett uttryck för enkla marknadsekonomiska samband: en produkt köps om dess värde för kunden är högre än kostnaden att producera den. Många skulle dock hävda att detta ger en alldeles för inkomplett bild, och att affärsmodeller i själva verket är mycket komplexa. Den som även vill ta hänsyn till hållbarhetsaspekter, såsom klimatavtryck eller olika sociala faktorer, får det ännu svårare. Vilka “värden” och “kostnader” är det egentligen som ska tas hänsyn till? Utgångspunkten för det här arbetet är ett bostadsprojekt i Rosendal i Uppsala, ett pilotprojekt för vad initiativtagarna kallar Alivekonceptet. Den långsiktiga förhoppningen är att konceptet och dess tillhörande affärsmodell ska bli startskottet för en förändrad bostadsmarknad. De nybyggda hyresrätterna ska ha lägre hyror än jämförbar nyproduktion, och hyreskontrakten ska inledningsvis fördelas via ett lottningssystem istället för ett traditionellt kösystem. Tanken är att fastigheterna, och efterföljande projekt inom ramen för Alivekonceptet, ska bana väg för fler prisvärda bostäder för unga vuxna – med större fokus på miljömässig och social hållbarhet. Syftet med denna studie är således inte bara att undersöka hur en affärsmodell på bostadsmarknaden kan se ut, utan även hur hållbarhetsaspekter kan integreras i traditionella affärsmodeller och vilka utmaningar som då kan uppstå. Alivekonceptets affärsmodell har därför studerats med hjälp en analysmodell som även integrerar miljömässiga och sociala hållbarhetsaspekter. Resultatet av kartläggningen visar att den största ekonomiska fördelen i Alives affärsmodell är en minskad konjunkturkänslighet, samtidigt som den (åtminstone kortsiktiga) avkastningen är lägre för fastighetsförvaltaren. Studien visar även att fastigheten byggs på ett relativt fördelaktigt sätt ur klimatsynpunkt, dock med vissa förbättringsmöjligheter. Utlottningen av lägenheter kan möjligtvis minska den sociala segregationen på det lokala planet, och ger framför allt god grund för forskning inom social hållbarhet. Studien har även exemplifierat de utmaningar som uppstår vid integrering av hållbarhetsarbete i traditionella affärsmodeller, då den ekonomiska kalkylens gångbarhet är en förutsättning för att hållbarhetsarbete ska kunna genomföras.

One of the most important sources of the world development is energy and Battery energy storage systems (BESS) have emerged as crucial components in transitioning from conventional energy systems to more sustainable and environmentally friendly alternatives. Despite BESS’s importance, the dissemination of knowledge about how this technology function has not kept pace with its market development. Bridging this knowledge gap has become imperative, and addressing this challenge, battery diagnostics emerges as a viable solution. In this way, by investigating alternative sales channels, specifically the utilization of resellers, the current study aims to enhance the market penetration strategy for the optimal integration of battery diagnostics software within specific ecosystems. It was explored both the potential benefits and challenges associated with this business model resulting on the design of such strategy though literature investigation combined with market experts interviews. Additionally, it was evaluated the financial implications by considering the Total Cost of Ownership (TCO) for electric bus owners, which sector showed a high degree of readiness for such technological integration. As a result, it was revealed up to 33.24% in TCO reduction through the implementation of this solution, with maintenance costs playing a pivotal role on this process reaching up to 19.72% on one of the simulated cases, while the battery life extension achieved a reduction of up to 15.17% in another case, confirming the substantial advantages of adopting battery diagnostics technology, reaffirming its favorable impact. / En av de viktigaste källorna till världens utveckling är energi och BESS har dykt upp som avgörande komponenter i övergången från konventionella energisystem till mer hållbara och miljövänliga alternativ. Trots BESS betydelse har spridningen av kunskap om hur denna teknik fungerar inte hängt med i marknadsutvecklingen. Att överbrygga denna kunskapsklyfta har blivit absolut nödvändigt, och för att ta itu med denna utmaning framstår batteridiagnostik som en hållbar lösning. På detta sätt, genom att undersöka alternativa försäljningskanaler, särskilt utnyttjandet av återförsäljare, syftar den aktuella studien till att förbättra marknadspenetrationsstrategin för optimal integration av batteridiagnostikprogramvara inom specifika ekosystem. Det undersöktes både de potentiella fördelarna och utmaningarna förknippade med denna affärsmodell, vilket resulterade i utformningen av en sådan strategi genom litteraturundersökningar i kombination med intervjuer med marknadsexperter. Dessutom utvärderades de ekonomiska konsekvenserna genom att överväga den totala ägandekostnaden (TCO) för elbussägare, vilken sektor visade en hög grad av beredskap för sådan teknisk integration. Som ett resultat avslöjades det upp till 33,14% i TCO minskning genom implementeringen av denna lösning, med underhållskostnader som spelade en avgörande roll i denna process och nådde upp till 19,72% i ett av de simulerade fallen, medan batterilivslängden förlängdes uppnådde en minskning med upp till 15,17% i ett annat fall, vilket bekräftar de betydande fördelarna med att använda batteridiagnostiksteknik, vilket bekräftar dess positiva effekt.

Syftet med examensarbete är att undersöka arbetskläder inom byggbranschen och fokusera på individuell anpassning och modularitet. Evelina Lavergren har utforskat möjligheterna att genom design möjliggöra för fler kvinnor med olika typer av kroppsform att kunna bära samma plagg med mer individuell anpassning. Genom ny mönsterkonstruktion och tygmodifikation har Lavergren tagit fram  arbetskläder som går att justera efter behov, och på så vis öka komfort och trivsel i arbetsplaggen. Att välja att skapa nya arbetskläder för just kvinnor har baserats på underlaget som tagits fram under research där behovet av fler olika typer av arbetskläder för kvinnor ännu finns.  I och med att de löstagbara delarna slits ut och efter tid kasseras, kommer dessa att kunna utnyttjas som en materialresurs. Av materialet kommer man att 3D printa detaljer som arbetsplaggen kräver, så som knappar och hängen. Målet blir slutligen att skapa en funktionell arbetsuniform som är säker och bekväm att använda, och som fyller alla behov en byggarbetare behöver. Med detta som grund vill Lavergren utmana estetiken inom byggbranschen. Evelina Lavergren vill utnyttja varselplaggens behov av starka färger och reflexer, men utmana uttrycket att använda dessa.  Genom att utveckla komfort genom individuell anpassning och förlängt användande genom ett modulärt system kan man få två delar att korrelera och skapa en symbios där användaren genom sitt val av arbetskläder bidrar till ett förändrat hållbarhetstänk inom byggbranschen. / The purpose of this thesis is to examine workwear in the construction industry, focusing on individual customization and modularity. Evelina Lavergren has explored the possibilities of enabling more women with different body types to wear the same garments with greater individual adaptation through design. By employing new pattern construction and fabric modification techniques, Lavergren has developed workwear that can be adjusted according to specific needs, thus enhancing comfort and well-being in work attire. The decision to create new workwear specifically for women is based on research findings indicating the ongoing need for a greater variety of workwear options for women. As the detachable parts wear out and eventually need to be discarded, they can be utilized as a material resource. The material will be used to 3D print details required for the work garments, such as buttons and hangers. The ultimate goal is to create a functional work uniform that is safe, comfortable, and meets all the needs of construction workers. Building upon this foundation, Lavergren aims to challenge the aesthetics within the construction industry. Lavergren seeks to harness the requirement of high-visibility clothing for strong colors and reflectivity while challenging the conventional expression of their use. By developing comfort through individual customization and prolonged use through a modular system, two aspects can correlate and create a symbiosis where the wearer's choice of workwear contributes to a transformed sustainability mindset within the construction industry.

Titel: Från avfall till resurs: Hinder och möjligheter för uppskalning av cirkulära affärsmodeller i klädindustrin Bakgrund: Dagens resursutnyttjande är inte hållbart och det ökade fokuset kring cirkulära lösningar uppmanar till både behov och intresse för förändring. Dessa anpassningar handlar bland annat om att övergå från en linjär till en cirkulär affärsmodell för att göra bättre nyttjande våra resurser. Cirkulära affärsmodeller blir allt viktigare, men hur dessa kan skalas upp finns utrymme att vidare studera. Syfte: Syftet med denna studie är att identifiera centrala faktorer som har inverkan påskalbarheten av cirkulära affärsmodeller i klädindustrin. Metod: Studien använder en kvalitativ forskningsstrategi med en fallstudiedesign. Forskningsperspektivet i studien är hermeneutiskt och har kompletterats med en abduktiv ansats för att vidareutveckla det hermeneutiska tillvägagångssättet och skapa förståelse. Empirin i studien baseras på nio semistrukturerade intervjuer med både företag och experter från olika multinationella företag. Slutligen används en tematisk analys som analysmetod. Slutsats: Studien har identifierat sex hinder och sex möjliggörare för att skala upp den cirkulära affärsmodellen i klädindustrin. Dessa faktorer identifierades utifrån en analysmodell som byggde på strukturell, strategisk och operativ nivå där vissa faktorer var mer centrala än andra. De hindrenmed den mest avgörande betydelsen för uppskalning av cirkulära affärsmodellen var; eftersläpande och bristfälliga regelverk, komplexa värdekedjor och resurstillgänglighet. De möjliggörarna med den mest avgörande betydelsen var; proaktiva regelverk, samarbete och partnerskap och resurseffektivisering. / Title: From waste to resource: Barriers and enablers for scaling up circular business models in the clothing industry Background: The current use of resources is not sustainable and the increased focus on circular solutions is prompting both the need and interest in change. These adaptations include moving from a linear to a circular business model in order to make better use of our resources. Circular business models are becoming increasingly important, but there is room to study how these can reach scalability. Purpose: The purpose of this study is to identify key factors influencing the scalability of circular business models in the fashion industry. Method: The study utilizes a qualitative research strategy with a case study design. The research perspective in the study is hermeneutic and has been complemented with an abductive approach to further develop the hermeneutic approach and create a modified understanding. The empirical data in the study is based on nine semi-structured interviews with both companies and experts from various multinational corporations. A thematic analysis is employed as the analytical method. Conclusion: The study has identified six barriers and six enablers for scaling up the circular business model in the clothing industry. These factors were identified using an analytical model based on structural, strategic and operational levels, with some factors being more central than others. The barriers with the most crucial importance for scaling up the circular business model were; lagging and inadequate regulations, complex value chains and resource availability. The enablers with the most crucial importance were; proactive regulations, collaboration and partnerships, and resource efficiency. Keywords: Circular business model, resource management, clothing industry, scalability.

Byggsektorn står för 35 procent av allt genererat avfall i Sverige och en stor del av Sveriges inhemska utsläpp av växthusgaser. Bygg- och fastighetsbranschen har därför ett ansvar för att bidra till en mer hållbar utveckling. Bland annat genom att jobba för hållbara städer och samhällen samt en mer hållbar konsumtion och produktion, vilket är det 11:e respektive 12:e globala målet för hållbar utveckling. Ett förfarande för att uppnå målen är att ställa om från en linjär till en cirkulär ekonomi, där återbruk är en bidragande faktor. Det har därför varit relevant att undersöka hur en kommersiell fastighetsägare kan lyckas med återbruk i lokalanpassningar, eftersom vägen dit inte är självklar. Examensarbetet har begränsats till att identifiera en organisationsstruktur med ett förslag till en förvaltnings- och projektorganisation för att hantera återbruk vid lokalanpassningar samt en affärsmodell. I organisationsstrukturen läggs fokus på samverkan mellan alla involverade parter i en lokalanpassning. Övergången från ett linjärt till ett cirkulärt arbetssätt där flertalet arbetsroller är involverade från ett tidigt skede aktualiseras. I projektorganisationen krävs nya kompetenser och samarbetspartners i form av inventerings- och återbrukskonsult och leverantör av tjänsterna lager och logistik, vilka förslagsvis läggs ut på externa parter. Internt kan fastighetsägare engagera en hållbarhetskoordinator med strategiskt och operativt ansvar för förändringen till mer återbruk. In-house miljösamordnare kan anlitas med ansvar för informationsinsamling och kunskapsspridning. Vidare ska det säkerställas att projektledaren har huvudansvaret för att återbruk tillämpas i lokalanpassningar, men med god hjälp från andra kompetenser vilket åstadkoms genom samverkan. Affärsmodellen tydliggör det värdeerbjudande och de nyckelaktiviteter som en kommersiell fastighetsägare implementerar i deras verksamhet genom återbruk i hyresgästanpassningar. Förändringen möjliggör att fastighetsägare kan erbjuda cirkulära och hållbara lokaler till sina kunder. Samtidigt behöver fastighetsbolag skapa och implementera arbetsprocesser för att möjliggöra återbruk vid lokalanpassningar. Bland annat rekommenderas fastighetsägare att genomföra återbruksinventeringar, bygga modulärt, vara aktiv på andrahandsmarknaden och bidra till ett cirkulärt beteende hos kunder, samarbetspartners och internt i bolaget. Omställningen till återbruk och inkorporerande av de nya arbetsrutinerna kan åstadkommas genom följande steg:1) Utbilda kunden och bolaget internt2) Inventera fastighetsbeståndet, sätta tydliga mål och bestämma en plan3) Göra investeringar för långsiktig lönsamhet4) Samarbetspartners och digitala verktyg5) Etablera processer inom bolaget6) Förankra förändringen / The building sector is accountable for 35 per cent of all generated waste in Sweden and a considerable part of Sweden’s domestic pollution of greenhouse gases. The building and real estate sector is therefore compelled to contribute to a more sustainable development. The industry can, among other things, work for sustainable cities and communities in addition to a more sustainable consumption and production, which are the 11th and 12th global targets for sustainable development. The transformation from a linear to a circular economy, where reuse is a contributing factor, is one way to achieve these goals. It has therefore been relevant to investigate how a real estate owner can succeed with reuse in adaptions of commercial properties. The dissertation has been limited to identify an organisational structure with a suggestion to a property management and project organisation to handle reuse in property adaptions in addition to a business model. In the organisational structure, partnering between all involved parties in a project has been emphasized. The transition from a linear to a circular approach, where most employees are involved from an early stage, is made relevant. New outsourced collaborators in the form of inventory and reuse consultants and suppliers of the services storage and logistic are required. In-house, property owners can engage sustainability coordinators with a strategic and operational responsibility for the change to more reuse. Internal environmental coordinators can be employed with responsibility for data collection and disseminating knowledge. Furthermore, it should be ensured that the project manager has the main responsibility for the task that reuse constitutes. Reuse should, however, be carried out with considerable support from other the capabilities in the project which is achieved through partnering. The business model highlights the value and key activities that commercial property owners achieve and implement in their operations through reuse in tenant adaptions. The change enables real estate owners to offer circular and sustainable facilities to their clients. Simultaneously, property owners must create and implement processes to validate reuse in their operations. Among other things, real estate companies are recommended to carry out reuse inventories, modular building, participating on the second-hand market and contribute to a more circular behaviour with clients, partners and in-house in the company. The transition to reuse and incorporation of the new routines can be achieved through the following steps:1) Educate the client and the company in-house2) Take stock of the property portfolio, formulate specific goals and determine a plan3) Make investments for long-term profit4) Collaborators and digital tools5) Establish processes within the company6) Refreezing the change

Think tanks are identified as policy research institutions that conduct interdisciplinary research on social or policy issues and provide consultation with the government, enterprises and the general public. Civil think tanks place social value prior to profits and uphold research independence. Through producing research content on social issues, civil think tanks make contribution with publications, advocacy, and action promotion. Civil think tanks are facing challenging complexity and obstacles in development due to their independence from governments and universities. To resolve these difficulties, civil think tanks require an innovative business model and a matching management mechanism. This thesis aims to understand the business model performed by civil think tanks and explore a practical management model to support this business. Specific recommendations will be made to the case organization. The case study was performed in collaboration with Youthink Center, one of China’s leading civil think tanks which provides young people with a platform to learn, take advocacy, and action on global frontier issues about sustainable development. A systematic literature review was conducted to elaborate concepts connected to think tanks and understand existing management frameworks. Data regarding this research project was collected through internal and external interviews and documentations.The case-study resulted in an evaluation on the business model of Youthink Center and a proposed management framework in accordance with the business. Key aspects of succeeding in a think tank are to insist on the value proposition of social responsibility and to enhance content creation and influence expansion ability with digital tools. To make this business model operate effectively, think tanks are expected to focus on project management processes, talent gathering, evaluation mechanism, and deeper collaborations on knowledge and technology. Understanding these areas will guide the social think tanks to increase working efficiency and enhance social influence. / Tankesmedjor (think tanks) identifieras som politiska forskningsinstitutioner som bedriver tvärvetenskaplig forskning om sociala eller politiska frågor och erbjuder samråd med regeringen, företag och allmänheten. Civila tankesmedjor lägger socialt värde före vinst och upprätthåller forskningsoberoende. Genom att producera forskningsinnehåll om sociala frågor bidrar civila tankesmedjor med publikationer, förespråkande och handlingsfrämjande. Civila tankesmedjor står inför utmanande komplexitet och hinder i utvecklingen på grund av deras oberoende från regeringar och universitet. För att lösa dessa svårigheter kräver civila tankesmedjor en innovativ affärsmodell och en matchande hanteringsmekanism. Denna uppsats syftar till att förstå den affärsmodell som utförs av civila tankesmedjor och utforska en praktisk ledningsmodell för att stödja denna verksamhet. Specifika rekommendationer kommer att ges till fallorganisationen. Fallstudien utfördes i samarbete med Youthink Center, en av Kinas ledande civila tankesmedjor som ger ungdomar en plattform för att lära sig, ta förtal och agera i globala gränsfrågor om hållbar utveckling. En systematisk litteraturgranskning genomfördes för att utarbeta begrepp kopplade till tankesmedjor och förstå befintliga ledningsramar. Data om detta forskningsprojekt samlades in genom interna och externa intervjuer och dokument. Fallstudien resulterade i en utvärdering av affärsmodellen för Youthink Center och en föreslagen ledningsram i enlighet med verksamheten. Nyckelaspekter för att lyckas med en tankesmedja är att insistera på värdet av socialt ansvar och att förbättra innehållsskapandet och påverka expansionsförmågan med digitala verktyg. För att få denna affärsmodell att fungera effektivt förväntas tankesmedjor att fokusera på projektledningsprocesser, talangsamling, utvärderingsmekanismer och djupare samarbete om kunskap och teknik. Att förstå dessa områden kommer att vägleda de sociala tankesmedjorna för att öka arbetseffektiviteten och förbättra det sociala inflytandet.

In the growing digitalization of the grocery industry, it is necessary for traditional grocery retailers to adapt their business models to the new digital era. Augmented reality (AR) and other digital tools have proven to have the ability to transform the grocery business, and it is crucial for traditional grocers to act in order to remain competitive. AR technology has been used in a number of different retail industries, such as the clothing industry and the furniture industry. The purpose of this paper is to investigate how the implementation of AR can affectthe business model of a traditional grocery retailer. A case study has been conducted with a food company in Sweden, at the request of our commissioner working in the field of digitalization of different industries. Furthermore, the Triple Layered Business Model Canvas, has been used as a tool to identify the current business model, and to give suggestions on how the future business model can look like, after an implementation of AR. The results show a change on the canvas of the three different sustainability factors, but also an identification of the different challenges a grocery retailer can face. The results show an increased collaboration with external partners and the implementation of new activities for the case company. Furthermore, the study emphasizes the impact on distribution and suppliers, as well as the social consequences. Preparation for the technology is further presented in the study.  The study contributes to increased knowledge of business model change in the grocery industry. Previous research on the impact of AR on the grocery industry has been confirmed, and this paper contributes new research investigating the impact of technological innovations on the business model of traditional grocery retailers. This study also adds knowledge on theuse of the Triple Layered Business Model Canvas as an analytical tool for sustainability and business model change. / I den växande digitaliseringen av livsmedelsbranschen är det nödvändigt för traditionella livsmedelshandlare att anpassa sina affärsmodeller till den nya digitala eran. Förstärkt verklighet (AR) och andra digitala verktyg har visat sig ha förmågan att omvälva livsmedelshandeln, och det är avgörande för traditionella livsmedelshandlare att agera för att behålla sin konkurrenskraft. AR-tekniken har använts inom ett flertal olika industrier inom detaljhandeln, såsom klädindustrin och möbelindustrin. Den här uppsatsens syfte är att undersöka hur implementeringen av AR kan påverka en traditionell livsmedelshandlarnas affärsmodell. En fallstudie har gjorts på ett livsmedelsföretag i Sverige, på begäran av vår kommissarie som arbetar inom digitalisering av olika branscher. Vidare har Triple Layered Business Model Canvas använts som ett verktyg för att identifiera den nuvarande affärsmodellen, och för att ge förslag på hur den framtida affärsmodellen kan se ut, efter en implementering av förstärkt verklighet (AR). Resultaten visar en förändring av canvasen med tre olika hållbarhetsfaktorerna, men även en identifiering över de olika utmaningarna en livsmedelshandlare kan stå inför. Resultatet visar ett ökat samarbete med externa partners samt implementering av nya aktiviteter för fallföretaget. Dessutom belyses påverkan på distribution och leverantörer, samt de sociala konsekvenserna. Vidare i studien presenteras även olika relevanta och betydelsefulla förberedelser för en implementation av AR tekniken. Studien bidrar till ökad kunskap inom förändring av affärsmodeller inom livsmedelsindustrin. Tidigare forskning om förstärkt verklighets påverkan på livsmedelsbranschen har bekräftats, och denna uppsats bidrar med ny forskning som undersöker effekten av teknologiska innovationer på affärsmodellen för traditionella livsmedelshandlare. Denna studie tillför även kunskap om användningen av Triple Layered Business Model Canvas som analysverktyg för hållbarhet och förändring av affärsmodeller.

The human behaviour is the greatest source of greenhouse gas emissions, and according to the Paris Agreement, the transport sector should lower their emissions by 70 % compared to the year 2010. Today, many organizations seek competitive advantage from service-oriented business opportunities to create further value for customers by fulfilling their problem and need. A sustainable transport alternative that has become more popular around different cities is Mobility as a Service (MaaS). MaaS is a possible strategy for organizations to support climate change and develop further services to their customers. The concept aims to offer an alternative to travel more sustainable. MaaS consists of several service providers that offers a combined service through an integrated platform, which aims to be a more convenient and less expensive option. Today, there are four major aspects that need to be fulfilled to implement the service. Apart from the concept, political and government support are essential. Sharing economy has not only become a trend but something the society is facing. Therefore this study will investigate the possibility of a mobility concept through a business model perspective where circularity and sustainability supplementary are lifted through layers to understand the business opportunity more thoroughly. Local service providers and the utility company were interviewed to understand the feasibility of MaaS in relation to existing capabilities in the city. The study concludes that it is a large project to develop a service-oriented strategy that usually is uncommon for utility companies. Today, external partners or new businesses are needed for a MaaS solution to become marketable in Skellefte˚a. However, being first on the market can have long-term advantages and create a lock-in effect. Although, consumer perspective is an essential parameter that future research needs to investigate in to fully understand the business potential. / Det äanskliga beteendet är en avgörande faktor till utsläpp av fossila bränslen och enligt Paris avtalet så ska transportsektorn minska utsläppen av fossila bränslen med 70 % i jämförelse med 2010. Till följd av det så söker sig många organisationer till mer service inriktade koncept för att främja hållbarhet och skapa nya affärsmöjligheter genom att erbjuda kunder ett ökat värde genom att erbjuda mer anpassade erbjudanden och tjänster. Mobility as a Service (MaaS) är ett relativt nytt hållbart koncept som har etablerats i allt fler städer, och det är en möjlighet för organisationer inom transportsektorn att bli mer miljövänliga och stötta klimatavtalet. Konceptet erbjuder en möjlighet att resa mer hållbart genom att integrera flera olika transport alternativ i en och samma plattform. Genom att erbjuda flera tjänster i en och samma applikation kan resekostnaderna minskas och det kan ge upphov till ett flexiblare och mer anpassat resealternativ efter varje individs enskilda behov. Idag finns inget flexibelt resealternativ för invånarna i samhället, och det är en perfekt möjlighet för bolag att undersöka ifall de har resurser att ingå i ett sådant koncept. Det finns fyra distinkta krav som måste uppfyllas om MaaS är lämpligt att implementera i en stad och även statliga och politiska finansiella medel och stöd är nödvändigheter som behöver undersökas. Delningsekonomi har blivit en allt vanligare trend och det ställer samhällen för en kommande omställning. Därav kommer denna studie att undersöka MaaS från ett affärsmodellsperspektiv där delning och cirkulär ekonomi tillämpas närmare genom två komplimenterade lager av ett affärsmodells ramverk. Förutsättningarna för konceptet ges av intervjuer av lokala transport aktörer i staden samt av energibolaget för att förstå rimligheten av en mobilitetslösning i staden. Studien visar att det är ett omfattande projekt som inriktar sig på tjänsterelaterade strategier som är en ovanligt för produktrelaterade bolag. Studien visar att det krävs fler aktörer för att implementera en mobilitetslösning och externa samarbeten är nödvändiga för att lyckas göra detta till en lönsam affärsmöjlighet. Idag är konceptet relativt nytt för de flesta lokala aktörerna och genom att investera och undersöka vidare i MaaS kan det på långsikt ge lönsamma följder och skapa en låsning effekt genom att vara först på marknaden. För att förstå närmare hur samhället och de blivande konsumenterna upplever en delad ekonomi och en integrerad tjänst krävs vidare påbyggnad av studien.

Sustainable development has for a long time been a much spoken topic worldwide and so in Sweden. Sustainable development is about creating a social economic and cultural development and to ensure human well-being in balance with the earth´s ecological system. Nowadays sustainable consumption is also a much spoken topic. Sustainable consumption is about how humans consume, what humans consume and in what way. This means that we carefully need to choose what products to buy and use them as long as they are still alive. Because of human’s unsustainable way of using the resources from earth, we now need to stop using the linear economy and start using the circular economy. This will lower the environmental effect. This study aimed to investigate how AB Småland, a company in Malmö, can get customers to hand in furniture to the store for reusing. The company wants to expand their business by collecting second-hand furniture from costumers. In turn, they will sell these furniture at the company’s own auctions. The students' work was to help AB Småland to see what is required of them to get this process working, to get a flow with recycled furniture. The study included an investigation of the Miljönär-Vänlig labels’ options to facilitate consumers to make better choices for a more sustainable consumption in the future. To do research on how consumers think and act was relevant to understand why these behaviors occur in order to understand the value of marketing sustainability. The study also included previous research in the area. The study’s two issues: [1] How can AB Småland get customers to hand in furniture to the store for recycling? [2] Can a label like Miljönär-Vänlig help consumers to understand the concept for stores that work with sustainability? To answer the first issue of the study the students gathered data through interviews with companies that work with the durability to take note of how they solved it. To be able to answer the second issue of the study the students carried out a web survey in which the purpose was to gather information about consumers' attitudes to sustainability and their consequences of consuming. In order to underpin both issues, literatures were used and were carefully chosen to answer the purpose of the study. The report presents the results for the study’s two issues that both have all three data collection methods proving them. The result from the study’s’ first issue shows that AB Småland should focus a lot on the preparatory work and strategies that will be required to get their new part of the business to be profitable. They have got help with some parts through the proposal of a business model, SWOT analysis, competitive analysis, how to design the "Re-Mill tab" on the website, which the students produced. The result from the study’s’ second issue shows that Miljönär-Vänlig is a label that is not suitable for AB Småland in the current situation because it is for those operations where the main part of the business is about "fix, borrow and reuse" in order to minimize waste. It can be a good tool for stores, which work with environmental issues, in order to help the consumer make better choices. But AB Småland can create an own label that shows customers how the company works with sustainable products. To get AB Smålands new part of the business profitable, they should consider that it requires thorough preparation. Time is of essence and other resources are needed and the work should not be rushed. Before they start this process, AB Småland should establish and clearly review policies and their business model so everyone in the company can be initiated. The students have come to the conclusion that AB Småland has to work with their marketing in order to reach consumers and help them understand the company’s values and concepts. / Hållbar utveckling har varit ett omtalat ämne, internationellt men så även i Sverige, under en längre tid. Hållbar utveckling handlar om att skapa en fungerande samhällelig ekonomisk och kulturell utveckling samt att säkerställa mänskligt välbefinnande- i balans med jordens ekologiska system. Nu är även hållbar konsumtion ett mycket omtalat ämne. Med detta menas hur och vad vi konsumerar men också på vilket sätt, vilket innebär att vi måste välja rätt vara, som ska användas på rätt sätt under tillräckligt lång tid. Vi behöver övergå från de linjära materialflöden vi har idag, där produkter tillverkas för att användas och sedan kasseras, till cirkulära flöden där vi förlänger produkter livscykel och på så sätt minskar miljöpåverkan eftersom vi använder jordens resurser på ett sätt som inte är hållbart. Den här undersökningen syftade till att undersöka hur AB Småland (hädan efter kallat ABS), ett företag med butik i Malmö, kan få kunder att lämna in möbler till butiken för återbruk. Företaget vill utöka sin verksamhet genom att ta in begagnade möbler från kunder, som de i sin tur ska sälja vidare på företagens auktionstillfällen. Det var här studenternas arbete blev relevant, att hjälpa ABS att se vad som krävs av dem för att få ett bra flöde med återvunna möbler. Att undersöka möjligheterna för hur en märkning som Miljönär-Vänlig påverkar konsumenters inställning till mer hållbara konsumtionsval, blev intressant för att se hur ett företag som ABS bör marknadsföra sig. Här blev det relevant att undersöka hur konsumenter tänker och agerar. Vad vet konsumenter om hållbarhet idag? Studiens två frågeställningar är: [1] Hur kan ABS få kunder att lämna in möbler till butiken för återbruk? [2] Kan en märkning som Miljönär-Vänlig hjälpa konsumenter att förstå konceptet hos butiker som arbetar med hållbarhet? För att besvara studiens första frågeställning samlade studenterna in data genom intervjuer, med företag som arbetar med återbruk, för att ta del av hur de arbetar med detta. Vidare genomfördes en webbenkätsundersökning där syftet var att samla information kring konsumenters inställning till hållbar konsumtion för att besvara frågeställning två. För att stärka båda frågeställningarna, användes även litteratur som var noga utvald för att besvara studiens syfte. I rapporten presenteras resultat under studiens två frågeställningar som båda har samtliga tre datainsamlingsmetoder, webbenkätundersökning, intervjuer och litteraturstudier som styrker dem. Resultat till frågeställning ett visar att ABS bör arbeta mycket med förarbete, så som SWOTanalys, konkurrensanalys, marknadsföring och strategier för att få deras nya del i verksamheten att bli lönsam. De har som hjälp fått ta del av förslag till en affärsmodell, där SWOT-analys och konkurrensanalys tagits fram som underlag till detta. Studenterna har även utformat ”Återbruks-fliken” som är tänkt att finnas på företagets hemsida. Detta för att visa på ett förslag hur ABS kan marknadsföra sitt arbete. Resultatet under frågeställning två visar att Miljönär-Vänlig är en märkning som inte lämpar sig för ABS i dagsläget då märkningen är till för de verksamheter där huvuddelen handlar om ”laga, fixa, låna och återanvända”. Dock kan märkningen vara ett bra verktyg för butiker i handeln som arbetar med miljöfrågor i syfte att hjälpa konsumenter. ABS bör beakta att det krävs gedigna förberedelser för att få arbetet med återbruk lönsamt. De bör även ta hänsyn till att arbetet kommer kräva olika resurser och tiden är inte att underskatta. De borde tydligt gå igenom strategier och de delar som studenterna arbetet fram för att sedan utveckla detta med sin kompletterade kunskap. Studenterna har även kommit fram till att ABS bör arbeta mycket med sin marknadsföring till konsument för att de ska få upp ögonen för företaget och förstå deras nya koncept. I nuläget blir det inte aktuellt för ABS att märka sig med Miljönär-Vänlig men de kan däremot skapa en egen ”märkning” som visar hur företaget arbetar med hållbarhetsfrågan.