I dagens samhälle ser vi fler och fler företag som vill att vi går med i deras Facebook-grupp eller blir deras följare på Twitter (sociala medier). Vi har undersökt hur detta har påverkat företagens marknadskommunikation och vad den allmänna konsumenten tycker om företag på sociala medier. Tack vare, eller på grund av, sociala medier är det numera vanligare med så kallad Word of Mouth (åsiktsspridning) via nätet och detta kan leda till både positiv och negativ kritik mot företagen. Det är även vanligare med "Customer relationship management" som beskrivs som ett sätt att skapa relationer med olika intressenter, i vårt fall via Internet. Vi intervjuade kommunikationsansvariga på tre svenska företag, gjorde en enkätundersökning med de allmänna konsumenterna gällande hur sociala medier har påverkat företags marknadskommunikation och analyserade hur åsikterna skiljer sig åt. Av detta kom vi bland annat fram till att företags marknadskommunikation har påverkats av sociala medier men att det inte alls är lika vanligt att ungdomar följer företag på sociala medier som vi först hade trott.

Multi-node optimization using Boolean relations is a powerful approach for network minimization. The approach has been studied in theory, and so far its superiority over single node optimization techniques has only been conjectured for practical designs. This is due to the highly memory intensive computations involved in the calculation of Boolean relations representing the multi-node optimization exibility. In this thesis, an algorithm to perform Boolean relation-based multi-node optimization using a robust, fast and memory efcient algorithm is presented. In particular, two nodes are simultaneously optimized at a time. Results are reported on large designs, demonstrating the initial power of this multi-node optimization algorithm. The robustness of the approach arises from the use of a window-based technique for computing these Boolean relations. Secondly, aggressive early quantication is performed during the computation, keeping memory utilization low. Finally, smart heuristics are employed for selecting the node pair to be optimized simultaneously. These features allow the approach to scale well and provide good results for large designs. Experiments are performed on a set of large benchmarks and the algorithm's performance is compared to a SAT-based network optimization technique using complete don't cares. On average, the approach presented in this thesis achieves a 12% reduction in literal count across all the large designs compared to the complete don't cares, while maintaining small runtimes and low memory usage.

Multi-node optimization using Boolean relations is a powerful approach for network minimization. The approach has been studied in theory, and so far its superiority over single node optimization techniques has only been conjectured for practical designs. This is due to the highly memory intensive computations involved in the calculation of Boolean relations representing the multi-node optimization exibility. In this thesis, an algorithm to perform Boolean relation-based multi-node optimization using a robust, fast and memory efcient algorithm is presented. In particular, two nodes are simultaneously optimized at a time. Results are reported on large designs, demonstrating the initial power of this multi-node optimization algorithm. The robustness of the approach arises from the use of a window-based technique for computing these Boolean relations. Secondly, aggressive early quantication is performed during the computation, keeping memory utilization low. Finally, smart heuristics are employed for selecting the node pair to be optimized simultaneously. These features allow the approach to scale well and provide good results for large designs. Experiments are performed on a set of large benchmarks and the algorithm's performance is compared to a SAT-based network optimization technique using complete don't cares. On average, the approach presented in this thesis achieves a 12% reduction in literal count across all the large designs compared to the complete don't cares, while maintaining small runtimes and low memory usage.

Bakgrund: Antalet fall med demenssjukdom ökar då medelåldern ökar. Sjukdomen har ett smygande förlopp och är påfrestande för hela familjen. Ofta blir den demensdrabbade tvungen att flytta till ett boende. Syfte: Syftet med studien var att belysa vad som bidrar till en god relation mellan anhöriga till och vårdare av demensdrabbade, som bor på boende. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats gjordes. Fjorton artiklar bearbetades med hjälp av en manifest innehållsanalys. Resultat: Fyra huvudkategorier framkom i resultatet; information, trygghet, samarbete och empati, som visar på hur en god relation kan skapas. Slutsats: Om relationen mellan anhöriga och vårdare är god bidrar det till att kunskapen anhöriga har om den boende överförs till vårdaren och vården blir mer individualiserad.

No description available.

Patienter som drabbas av sjukdom eller skada kan vara i behovav stöd och uppmuntran i omvårdnaden. Sjuksköterskans uppgift  är att lindra lidande och främja hälsa där humor kan vara ett hjälpmedel för både sjuksköterska och patient. Syftet med litteraturstudien var att undersöka humorns användning inom omvårdnaden ur sjuksköterskans och patientens perspektiv. Litteraturstudiens resultat grundas på tio vetenskapliga artiklar som söktes i olika omvårdnadsdatabaser, kvalitetsgranskades och analyserades. Resultatet visar att humor är relationsskapande och förbättrar kommunikationen mellan sjuksköterska och patient. Både sjuksköterska och patient kan använda humor som en copingstrategi för att hantera svåra situationer. Stress, rädsla, oro, ångest och smärta kan med humor lindras för att ge patienten en stunds vila ifrån det onda som upplevs. Humorn har en betydelsefull roll även för sjuksköterskan som utsätts för kritiska händelser med en närhet till sorg och förlust i det dagliga arbetet. Alla individer har olika uppfattning om humor, därför måste sjuksköterskan använda humor med känslighet och i lämpliga situationer. Eftersom forskningsområdet humor är lite utforskat är det önskvärt med ytterligare vetenskaplig forskning för att kunna göra humor mer framträdande som ett användbart redskap för sjuksköterskan och patienten.

En vetenskapsjournalists främsta källa är forskare. Relationen mellan en journalist och forskare kan utstå en rad olika prövningar vad gäller språkliga, metodologiska och sociala kulturskillnader. Relationen mellan dessa två grupper har studerats för att ta reda på vilka de främsta svårigheterna är och vilka åtgärder som kan vidtas för att främja den. Den här uppsatsen är en jämförande studie mellan hur svenska och amerikanska vetenskapsjourn-alister ser på och hanterar relationen till forskare. Syftet är att ta reda på vilka förutsätt-ningarna är för en god relation mellan vetenskapsjournalister och forskare så att det journalistiska uppdraget kan genomföras. Uppsatsen är en kvalitativ intervjustudie med åtta vetenskapsjournalister som arbetar på vetenskapstidskrifter, fyra från respektive land. Resultatet visar att skillnaderna mellan hur svenska och amerikanska vetenskapsjournalister ser på och hanterar relationen till forskare är mycket små. Det finns tendenser som pekar på att svenska vetenskapsjournalister upplever forskarna som mindre tillgängliga i jämförelse med de amerikanska journalisterna. De svenska journalisterna påvisar också en något större tendens att förhålla sig kritiska till forskningen och bejaka den granskande rollen som vetenskapsjournalist.Förutsättningarna för en fungerande relation mellan vetenskapsjournalister och forskare består av dels yttre, dels inre faktorer. De yttre faktorerna är tid och utrymme. Ju mer tid och utrymme journalisten förfogar över, desto bättre är förutsättningarna för att bygga en förtroendeingivande relation till forskaren. De inre faktorerna handlar bland annat om journalistens bakgrund, förkunskap och journalistisk professionalism. En journalist med en vetenskaplig bakgrund, goda teoretiska och språkliga förkunskaper samt hög profession-ell integritet har generellt en bättre relation till forskare.

L'environnement exigeant amène les organisations touristiques à devoir améliorer l'offre d'expériences. La collaboration est une réponse à ce problème marketing. Malgré certaines études (ex. : Morgan et Hunt, 1994; Palmatier et al., 2006), il reste beaucoup à découvrir sur les facteurs influençant la performance de la collaboration. Cette recherche a pour objectif principal de déterminer les antécédents de la performance de la collaboration interorganisationnelle en contexte touristique, autres que les éléments majeurs traditionnels et bien documentés que sont la communication, la confiance et l'engagement. Une revue de littérature a mené à une liste de neuf facteurs (compétence/complémentarité, qualité du leadership, perception d'interdépendance, familiarité entre partenaires, expérience de collaboration, contexte socio-économique, nouveauté du produit, présence d'un consultant et présence d'OBNL [organisme à but non lucratif]). Des organisations liées à la gouvernance (ex. : ATR, CLD, OLT) et à l'industrie (ex. : hôtels, attraits, événements) ont été sondées avec un questionnaire pairé. Deux collaborations devaient être évaluées par les répondants : une réussies et une moins bien réussie. L'échantillon final est composé de 601 collaborations, soient 314 réussies et 287 moins bien réussies. Analysés d'abord de manière indépendante, sept des neuf facteurs se sont avérés significatifs (sauf présence d'un consultant et présence d'OBNL). Toutefois, en considérant simultanément les variables, quatre ont une influence significative sur la performance : compétence/complémentarité, qualité du leadership, perception d'interdépendance et familiarité entre partenaires. De ces quatre facteurs, des analyses subséquentes ont révélé que seulement deux ont une influence suffisamment forte pour faire une différence entre une collaboration réussie et une moins bien réussie : la compétence/complémentarité et la qualité du leadership. Des recommandations pour chaque facteur étudié sont présentées. En établissant une liste restreinte d'éléments majeurs à considérer, cette étude oriente la prise de décision des gestionnaires marketing. Pour faciliter l'utilisation des conclusions de cette thèse, un outil pratique est proposé : le potentiomètre collaboratif. Ce court questionnaire pondéré facilite l'évaluation au moment de sélectionner des partenaires lors de la création d'une collaboration, de décider de s'impliquer dans un projet ou de réaliser un audit collaboratif en milieu de projet. ______________________________________________________________________________ MOTS-CLÉS DE L’AUTEUR : collaboration, tourisme, performance, antécédents, marketing, partenariat, projet

Le trouble panique avec agoraphobie (TPA) touche près de 2 pour cent de la population annuellement. Plusieurs facteurs de risque sont répertoriés et parmi eux nous trouvons les stresseurs interpersonnels et particulièrement les problèmes conjugaux. Les traitements psychologiques et pharmacologiques ne sont pas toujours efficaces. Vingt-cinq pourcent des individus souffrant de trouble panique avec agoraphobie ne répondent pas aux antidépresseurs et 26 à 40 pour cent ne s'améliorent pas significativement suite à une thérapie cognitivo-comportementale. Dans l'objectif de mieux comprendre les facteurs conjugaux qui peuvent influencer l'évolution de ce trouble, la présente thèse explore les liens entre d'une part les patrons d'interaction conjugale observables dans une situation de résolution de problème et d'autre part la sévérité du TPA avant le traitement et la réponse au traitement psychologique. Les résultats des analyses tirées de l'observation de 65 couples dont l'un des conjoints est atteint de TPA, indiquent que la présence de patrons d'interaction négatifs, avant toute intervention psychothérapique, est liée à une symptomatologie plus sévère et qu'elle prédit une plus faible réponse au traitement psychologique. La présence de patrons d'interaction positifs est liée à une symptomatologie moins sévère, mais n'a pu prédire la réponse au traitement. Par ailleurs, on observe que l'amélioration de la symptomatologie après le traitement est liée à une détérioration des patrons d'interaction du conjoint sans TPA. Les résultats sont discutés dans les deux articles qui forment cette thèse. Un modèle théorique global de compréhension des patrons de comportements pathogènes et dyadiques des couples dont l'un des conjoints souffre de TPA est proposé au dernier chapitre du présent ouvrage. ______________________________________________________________________________ MOTS-CLÉS DE L’AUTEUR : Trouble panique, Agoraphobie, Relations conjugales, Relations interpersonnelles, Couples, Observations comportementales, Expression des émotions, Thérapie cognitive et comportementale, Entraînement à la communication et à la résolution de problèmes.

Bakgrund: Kommunikation är bland det viktigaste verktyg en sjuksköterska har. Omvårdnaden av patienten skall vara personcentrerad för att bevara dennes integritet och värdighet. Humor ingår i kommunikationen och genom att använda den rätt, kan relationen och den mellanmänskliga kommunikationen främjas. Syfte: Syftet var att belysa humor i vårdsituationer som den beskrivs av sjuksköterskor och patienter. Metod: En litteraturstudie baserad på nio kvalitativa studier. Studierna har blivit analyserade med kvalitativ innehållsanalys. Sökningarna utfördes i databaserna Cinahl Complete och Ebsco. Resultat: Humor används i kommunikationen mellan sjuksköterskor och patienter, men hänsyn i användandet skall tas till situation och individ. Genom humor fördjupas relationen, maktförhållandet balanseras och välbefinnandet ökar. Patienter upplever trygghet, tillit och hopp. Humor kan användas som strategi hos båda parter för att hantera svåra situationer. Konklusion: Humor kan med fördel användas i omvårdnaden av både sjuksköterskor och patienter. Sjuksköterskor bör i det personcentrerade förhållningssättet vara lyhörda för när humor kan användas.