Bakgrund: Vårdrelationen mellan sjuksköterskan och den patient hen vårdar är dynamisk och tillit är en integrerad del i utvecklingen av förbindelsen. I skapandet av denna förbindelse, förklarad av Halldórsdóttir (1996) som ”bron”, kan hinder uppstå vilka hämmar utvecklingen och istället skapar det som Halldórsdóttir beskriver som en ”vägg”. Den komplexa bilden av personer som lider av missbruksproblematik och narkotikaberoende involverar samhällets stigmatisering, utanförskap samt fysisk och psykisk ohälsa relaterat till beroendet. Behandling av beroende involverar främst återfallsprevention och liknande annan långvarig ohälsa återkommer ofta symptomen vid uppehåll av behandlingen. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans upplevelse av att vårda patienter med narkotikarelaterad missbruksproblematik. Metod: Allmän litteraturöversikt, bestående av elva artiklar varav åtta var med kvalitativ ansats, en artikel med kvantitativ ansats och två med mixad metod genomfördes. Resultat: Sex teman identifierades: Verkligheten kontra viljan att ge god vård, Att vara rädd för patienten, Att misstro patienten, Förståelse och fördomar, Kunskapens påverkan, Patientens destruktiva beteende. Slutsats: Hinder som kan hämma en konstruktiv vårdrelation och skapa ”väggar” i Halldórsdóttirs mening har identifierats. Mängden erfarenhet sjuksköterskorna hade av patientgruppen påverkade deras attityder. En kunskapsbrist om patientgruppen hos sjuksköterskorna samt avsaknad av tid för att utveckla vårdrelationen till patienten identifierades. Klinisk betydelse: Förhoppningen är att få läsaren att reflektera över den egna upplevelsen i vården av denna patientgrupp för att inspirera till personlig och professionell utveckling. Kommer sjuksköterskan sträva mot denna utveckling skulle detta kunna leda till en förbättring i vården av patientgruppen.

Syftet med denna studie är, att utifrån ett lärarperspektiv beskriva och analysera vad som kan ingå i ett framgångsrikt ledarskap i klassrummet. Genom kvalitativa intervjuer och observationer framkom vilka olika faktorer i skolan som påverkar lärares ledarskap såväl som lärarskap. Resultatet visar att goda lärar-elev-relationer är en förutsättning för att undervisning ska kunna bedrivas och även att elevinflytande och ett tydligt ledarskap utgör navet i ett framgångsrikt ledarskap i klassrummet. Vår slutsats blev att lärare behöver besitta didaktisk kompetens, ämneskompetens, ledarkompetens och även en social kompetens för att kunna hantera den yrkesroll som lärare ställs inför idag.

En undersökning av Dagens Nyheter visar att väldigt få privatkonsumenter byter bank. Orsaker till att kunder väljer att stanna kvar hos samma tjänsteleverantör är att en väl fungerande relation har etablerats och på så vis blir kunder mindre uppmärksamma på konkurrenters erbjudanden. Unga privatkonsumenter har inte samma etablerade relation till banker som de med mer komplexa tjänster men trots detta visar undersökningen på att kunderna stannar i banken de en gång blev kund i. Syftet med denna studie är att undersöka unga privatkonsumenters relation till banker och vad det är i deras nuvarande eller framtida användning av banker som gör att de väljer att stanna kvar. I en teoretisk referensram beskrivs olika fördelar, uppoffringar och förväntningar som är kopplade till relationer. Det presenteras även grupper av konsumenter som vi söker att jämföra med vår målgrupp. Metoden som använts är en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Tio studenter som ingår i vår definition av unga har intervjuats. Dessa intervjuer spelades in och transkriberades ordagrant av författarna. Resultatet visar på fyra kategorier som respondenternas upplevelser av banker kan kategoriseras i. Dessa är konsumenters syn på relationen, bekvämlighet, konsumenters syn på byten och relationsfördelar. Två av kategorierna har även delats in i underkategorier för att tydliggöra skillnaderna mellan konsumentens syn på nuvarande upplevelsen och de framtida uppfattningarna. I resultatdiskussionen kopplas studiens resultat med tidigare forskning och utifrån detta illustreras hur unga privatkonsumenters användning av bankens tjänster ser ut och hur de upplever relationen. Slutsatsen av studien är att unga privatkonsumenter i dagsläget inte ser att någon fördel med byte kan uppnås. I dagsläget finns inget större krav på relationen men detta ändras i deras uppfattning av framtiden. I framtiden ökar kraven på förtroendet för bankerna och här är privatkonsumenterna beredda på att lägga ner tid och ansträngning för att uppnå detta. / A research by Dagens Nyheter shows that very few private consumers switch banks. Reasons why customers choose to stay with the same service provider is that a well-functioning relationship has been established and thus customers become less attentive to competitors' offerings. Young private consumers do not have the same established relationship with banks as those with more complex services, but despite this, the survey shows that clients stay in the bank they once chose. The purpose of this study is to investigate young private consumer’s relationship with the banks and if something in their present or future use of the banks makes them remain. In a theoretical framework various benefits, sacrifices and expectations are described linked to relationships are described. Groups of consumers are also presented as we seek to compare with our target audience. The method used is a qualitative approach with semi-structured interviews. Ten students who are included in our definition of young consumers were interviewed. These interviews were recorded and transcribed word-for-word by the authors. The result shows four categories that respondent’s perceptions of banks can be categorized in. These are: consumer’s views on the relationship, convenience, consumer’s views on changes and relationship benefits. Two of the categories has also been divided into sub-categories to clarify the differences between consumer views on present experience and future perceptions. The results discussion linked the study’s results with previous research and from that it’s illustrated young private consumers use of the bank’s services and how they perceive the relationship. In the study's credibility the concepts of reliability, validity and generalizability towards the study's methodology and results is discussed. The conclusion of the study is that young private consumers in the present situation does not see that any advantage from a change in banks can be achieved. In the current situation there’s no greater demands on the relationship but this changed in their perception of the future. In the future the demand for confidence in the banks increases and this is private consumers prepared to spend time and effort to achieve.

Titel: Ishockeyagent som yrke! - Har Du vad som krävs, enligt spelarna? Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka agenternas roll inom svensk ishockey idag. Problemformulering: Vad gör att spelarna skaffar agent eller väljer att inte göra det? Vilka kompetenser vill en svensk ishockeyspelare att en svensk ishockeyagent ska ha? Metod: Vårt tillvägagångssätt för denna studie lutar sig emot en kvalitativ forskningsmetod där de primära källor utgjorts av intervjuer med 13 respondenter, som spelar ishockey på en nivå där agenter förekommer (divison 1 och uppåt i seriesystemen). Undersökningen har haft en deduktiv ansats där vi först utgått från forskning och teori för att sedan samla in studiens empiri. Slutsatser: Agenten behöver flera olika kompetenser. Däribland förhandlingskunskap, rådgivning, lyhördhet och förmågan att fungera i sociala sammanhang. Studien påvisar bland annat att spelarna idag inte ser förhandling som den primära kompetensen hos en agent. Snarare tyder verkligheten på att relationen mellan spelare och agent kommer i första rummet. Studien påvisar också att spelarna känner en avsaknad av utbildning hos agenterna och att man som spelare menar att agenterna därmed får svårt att stå till svars för sitt yrke.

Bakgrund: Forskning har visat att patienter som är delaktiga i sin vård kan få ökad motivation som kan leda till en bättre behandling. En viktig del för sjuksköterskan är att ge tillfälle för patienten att medverka i vården. Hinder för delaktighet kan uppstå på vägen, som makt och dominans i relationen mellan sjuksköterska och patient. Problem: Sjuksköterskan har ett ansvar att ta till vara på patientens resurser. Dock kände sig patienten ibland utsatta och hade dålig kontroll över sin situation. Patienters delaktighet ses därmed inte alltid som problemfri, men som en positiv faktor i vården. Syfte: Syftet är att beskriva hur patienters delaktighet tillvaratas i vårdandet ur ett sjuksköterskeperspektiv. Metod: För att få fram sjuksköterskors upplevelser har Evans (2002) beskrivande syntes för kvalitativa artiklar tillämpats. Resultat: Resultatet visade att relationen mellan sjuksköterskan och patienten var en förutsättning för delaktighet. Sjuksköterskan behövde tillvarata patientens kunskaper samt jobba utifrån patientens önskan. Hinder för delaktighet i vården ansågs vara tids- och personalbrist samt sjuksköterskornas tvivel på patientens förmåga. Slutsatser: För att ett bra samarbete mellan sjuksköterskan och patienten skulle bli möjlig krävdes det tillit och ärlighet. Vårdrelationen mellan patienten och sjuksköterskans hade en central roll i möjliggörandet för patientens delaktighet.

Alzheimers sjukdom är den vanligaste formen av demenssjukdom och kännetecknas av minnessvårigheter, förvirring och en försämring av den kognitiva förmågan. Alzheimers sjukdom beskrivs som en anhörigsjukdom och den mest förekommande anhörigvårdaren är maken/makan eller partnern. Syftet med litteraturstudien var att belysa partnerns upplevelse att leva i en relation med en person med Alzheimer sjukdom i det gemensamma hemmet. Metoden som användes var en litteraturstudie vilken genomfördes utifrån Polit och Becks (2012) niostegsmodell. Litteratursökningen utfördes i databaserna CINAHL samt PubMed. Artiklarna valdes ut utifrån studiens syfte och granskades kritiskt utifrån Polit och Becks mallar gällande vetenskaplig kvalitet vilket resulterade i 13 artiklar. Resultatet genererade sju huvudkategorier; Rollförändringar och anpassning till ny livssituation, Sorg och förlust av livspartner, Minskad personlig frihet, Samhörighet och mening, Depression och börda, Förändringar av känslomässig tillfredställelse och sexuell intimitet, samt Försämrad sömn. Slutsatsen visar att partners till personer med Alzheimers sjukdom befinner sig i en process av oönskade förändringar som innebär påfrestningar och prövningar i det dagliga livet. Såväl den fysiska som den psykiska hälsan kan komma att skadas hos partnern. Sjuksköterskan bär ett stort ansvar att i tid uppmärksamma och bemöta partnerns till personer med Alzheimers sjukdoms behov för att undvika att de skall drabbas av ohälsa.

University, Diss.--Regensburg, 2004.

Thesis (M.S.)--University of Michigan, Ann Arbor, 1972. / Typescript (photocopy). Includes bibliographical references (leaves 45-46). Also issued in print.

Thesis (M.S.)--University of Michigan, Ann Arbor, 1980. / Typescript (photocopy). Includes bibliographical references (leaves 103-108). Also issued in print.

Thesis (M.S.)--University of Michigan, Ann Arbor, 1980. / Typescript (photocopy). eContent provider-neutral record in process. Description based on print version record. Includes bibliographical references (leaves 103-108).