Magister Artium (Child and Family Studies) - MA(CFS) / Children’s learning and development takes place in a range of contexts and this includes at Early Childhood Development centers and at home with family. Parent involvement in their children’s education has been viewed as an important variable that positively influence children’s education. Young children need quality childcare to develop their innate potential and prepare for formal education. Quality care provides nurturing relationships, a mentally stimulating environment, basic health and safety. The formal provisioning of Early Childhood Development falls under the mandate of the Department of Social Development for registered early childhood development centers and the Department of Education for Grade R, the preparatory grade for primary education. The study investigated the perceptions, experiences, and challenges of parents and early childhood development practitioners with regards to their access of early childhood services. The theory underpinning this study was Bronfenbrenner’s ecological system, which is based on the principle of interconnectedness within settings and the link between settings that affect individual development. The study utilised a qualitative approach and data were collected from parents and early childhood practitioners within the Buffalo City Metropolitan Municipality in the Eastern Cape Province. The findings regarding the perceptions of practitioners, principals and parents included perception of Early Childhood Development services, affordability, and contentment with ECD education, proximity of the centers and the role of the practitioners. The experiences of the parents, principals and practitioners highlighted in the study includes involvement of parents, training of practitioners, limited support from stakeholders, and scarce resources. In addition, lack of sufficient infrastructure, lack of adequate learning materials, underqualified practitioners and shortage of funds were noted as the challenges affecting the practitioners and the parents. The study recommended training of practitioners, infrastructure development. / 2023

Huvudsyftet med denna kvalitativa studie är att bidra med kunskap om förskollärares och barnskötares uppfattningar om riskfylld lek. Med stöd av de frågeställningar som vi har valt att fördjupa oss inom detta ämne har vi studerat hur förskolepedagoger resonerar kring riskfylld lek, hur de beskriver sina undervisningsstrategier med risktagande och vilka faktorer som anses påverka barns möjligheter att utmana sina gränser genom lek. Som metod för datainsamling har vi valt semi-strukturerade intervjuer med förskolepedagoger som arbetar med barn mellan tre och sex år. Begreppet barnperspektiv och Becks (1992) teori om risksamhället är två analytiska utgångspunkter som använts i denna uppsats. Resultatet har visat att riskfylld lek har sitt utrymme i förskolor i Stockholms län, men samtidigt är vuxnas syn på den leken fortfarande delad. De intervjuade förskolepedagogerna har berättat om olika faktorer som påverkar barns tillgång till riskfylld lek samt hur de arbetar för att främja den typen av lek. Föräldrars och kollegors oro och attityder samt olika beslut från kommuner och fastighetsägare som påverkar miljöer anses begränsande för barns möjlighet att engagera sig i utmanande lekar. Samtidigt ser förskolepedagogerna naturmiljön och dialog med de andra vuxna som viktiga faktorer som kan stötta barns riskfylld lek. Enligt resultatet är de intervjuade pedagogerna medvetna om den riskfyllda lekens fördelar och således antar de sin roll som stöttande och tillåtande när det kommer till att utmana barnen att öva på något som ligger utanför ramen för de kompetenser som de redan har.