Au cours des premiers jours de la pandémie et dans le contexte d'une menace mondiale apparemment inconnue, plusieurs perturbateurs majeurs potentiels du sommeil ont été identifiés par des chercheurs et des praticiens du sommeil à travers le monde. La pandémie de COVID-19 a combiné plusieurs caractéristiques qui, prises individuellement, ont montré qu’elles affectaient négativement la santé du sommeil dans la population générale. Ces caractéristiques comprenaient le stress, les restrictions sur les interactions sociales en personne, ainsi que l'adversité financière. En conséquence, les chercheurs et les praticiens se sont précipités pour identifier des preuves qui pourraient être utilisées pour améliorer les politiques de santé publique et se sont inspirés des premières études COVID-19, des précédentes épidémies de maladies infectieuses, ainsi que de la littérature scientifique portant sur l'isolement social et l'adversité financière. Pour remédier à l'absence d'un résumé complet de la recherche sur le sommeil dans ces trois domaines distincts, je mène une revue systématique et qualitative de la littérature, en utilisant la version adaptée du cadre d'Arksey et O'Malley pour les examens de la portée. Au cours de ce travail, nous avons systématiquement examiné 16 959 résumés et nous nous sommes efforcés de « cartographier » et de résumer les preuves scientifiques pertinentes existantes disponibles en début 2020 sur la santé du sommeil dans le contexte de : 1) la COVID-19, les autres pandémies et/ou crises ; 2) l’isolation sociale, la solitude ou le confinement ; et 3) l'adversité économique ou financière. Des facteurs modérateurs potentiels tels que l'âge, le sexe, l'origine ethnique, le statut socio-économique, la prédisposition psychologique, la profession et d'autres circonstances personnelles dans ces 3 contextes ont également été inclus dans notre revue. Pour conclure, nous soulignons la nécessité de développer des interventions de santé publique qui favorisent la santé du sommeil et qui peuvent réduire l'impact potentiel des crises futures. / During the early days of the pandemic and in the context of a seemingly unknown global threat, several potential major sleep disruptors were identified by sleep researchers and practitioners across the globe. The COVID-19 pandemic combined several features that, individually, had been shown to negatively affect sleep health in the general population. Those features included stress, restrictions on in-person social interactions, as well as financial adversity. Accordingly, researchers and practitioners scrambled to identify evidence that could be used to inform public policy and drew on early COVID-19 studies, past infectious disease outbreaks, as well as from the scientific literature on social isolation and financial adversity. To address the lack of a comprehensive summary of sleep research across these three distinctive domains, I lead a systematic, qualitative review of the literature, using the adapted version of Arksey and O’Malley’s framework for scoping reviews. Over the course of this work, we systematically screened 16,959 abstracts and we endeavored to “map” and summarize the existing relevant scientific evidence available in early 2020 on sleep health in the context of: 1) COVID-19, other pandemics and/or crises; 2) social isolation, loneliness or confinement; and 3) economic or financial adversity. Potential moderating factors such as age, sex, ethnicity, socioeconomic status, psychological predisposition, occupation and other personal circumstances across these 3 contexts were also included in our review. To conclude, we highlight the need to develop public health interventions that foster sleep health and that can lessen the potential impact of future crises.

Bakgrund och problematisering: Företag inom techbranschen har fått allt större uppmärksamhet för att de driver samhället i form av utveckling och innovation. För att kunna producera innovativa produkter är det viktigt att företag har tillräckligt med kapital där kapitalstrukturen är en viktig pusselbit för att kunna kapitalisera möjligheter. Samtidigt står fortfarande många av företagen i en tidig fas vilket i många fall gör att företagen inte går med vinst. Problemet uppstår i att många av dessa företag inte har tillgång till tillräckligt kapital. Det blir därmed av intresse för att se hur dessa företag resonerar kring kapitalstrukturen under ekonomisk osäkerhet för att dels inte gå i konkurs, dels se till att investera för att få fram produkter.   Syfte: Syftet med studien är att öka kunskapen och nyansera om hur val av finansiering görs i växande svenska SME i techbranschen, identifiera och analysera vad som påverkar företagens val av kapitalstruktur och om tider med hög osäkerhet påverkar finansiella beslut i techföretag.    Metod: Metoden som användes i denna studie var av kvalitativ ansats som även tillämpade en förklarande flerfallsstudie. Referensramen hämtades i huvudsak från litteratur och vetenskapliga artiklar. Det empiriska materialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer vilket transkriberades och analyserades genom ett tematiskt angreppssätt. Studien tog även hänsyn till kvalitetskriterier för att säkerställa god kvalité samt etiska aspekter.    Slutsats: Investerat kapital från ägare i tidigt skede och externt kapital från aktiemarknaden var viktiga pjäser för att hålla i gång företaget samtidigt som man kunde fortsätta med produktutveckling. De flesta företag som fortsatt var i ett tidigt stadie hade inga möjligheter till banklån vilket gör att man förlitar sig på tillskjutet ägarkapital. Företag som hade kommit längre i sin utveckling förklarade däremot att det finns möjlighet att få lån via bland annat kreditinstitutionen ALMI och väljer även att förlita sig på återinvesterad vinst. Företagens beteende kunde främst förklaras av avsaknaden för kapital, att tillväxt var en viktig aspekt i företagen och att ledning och styrelsen spelar en viktig roll vid utformandet av kapitalstruktur. Det konstaterades även att ekonomisk osäkerhet inte påverkar företagens tillvägagångssätt då man i många fall har strategier/planer för hur man vill att framtiden ska gestalta sig.

No description available.