Denna kvalitativa studie med ett sociokulturellt perspektiv har till syfte att undersöka lärares syn på extra anpassningar i klassrummet. En utgångspunkt för studien är Skolverkets skrifter om extra anpassningar, - och en granskning genomförd av Skolinspektionen. Tidigare forskning berör områdena inkludering, synligt lärande, akademisk självbild samt framgångsrik läs- och skrivundervisning. Datainsamlingen omfattar sex klasslärare verksamma i årskurs 4 som i semistrukturerade intervjuer har berättat om sin syn på extra anpassningar i ämnet svenska. Vi har behandlat frågeställningar som bland annat rör anpassningarnas utformning och hur lärare skaffar sig kunskap kring hur anpassningar utformas framgångsrikt. Våra data har analyserats genom tematisk analys. Det framkommer att lärarna upplever sig ha god kunskap kring vilka elever som bör ha extra anpassningar och hur anpassningar ska utformas. Extra anpassningarna uppfattas som en väg att på ett inkluderande sätt arbeta med elevers kunskapsutveckling genom förändringar i lärmiljön. Samarbete med kollegor eller elevhälsoteamet (EHT) upplevs viktigt medan skolledning - och föräldrasamarbete har en mindre roll. Elevens delaktighet i utformandet av och arbetet med de extra anpassningarna är oftast liten. Dokumentationen sägs ha minskat med de extra anpassningarnas införande, men det finns brister gällande dokumentation och utvärdering. Läslyftet nämns som en källa till kunskap om forskning och litteratur kring framgångsfaktorer, ett område där lärarna uttrycker att de inte är särskilt insatta. I studien framkommer såväl goda exempel som utvecklingsmöjligheter - och framförallt många tankar om upplevelser kring arbetet med extra anpassningar. Nyckelord: specialpedagogik, extra anpassningar, framgångsfaktorer, lärares upplevelser, sociokulturellt perspektiv.

Bakgrund: Synen på matematik har förändrats från att se till elevers färdigheter att lösa rutinuppgifter till att se matematiken som en meningsfull problemlösande aktivitet. Det är även den problemlösande matematiken som framhålls som betydelsefull i olika vardags- och yrkessammanhang. Därav är skolans matematikundervisning i problemlösning en viktig förmåga att utveckla hos eleverna. I och med detta ville vi undersöka lärares tankar och uppfattningar om hur undervisningen kan planeras och genomföras för att låta alla elever utveckla en matematisk problemlösningsförmåga. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur lärare tar hänsyn till elevers olika kunskaper i arbetet med problemlösning i matematik i grundskolans årskurs 1–3. Metod: För att få svar på våra forskningsfrågor valde vi att använda oss av kvalitativa intervjuer. Vi intervjuade grundskollärare i matematik som aktivt bedrev problemlösningsarbete i årskurs 1–3.  Vid samtliga intervjutillfällen utgick vi från en och samma intervjuguide. Grundfrågorna i intervjuguiden syftade till att informanterna skulle besvara hur lärare planerar och genomför undervisning i problemlösning samt belysa deras övriga tankar om problemlösning som arbetsmetod och dess för- respektive nackdelar. Frågorna var utvecklade för att vi skulle kunna förstå hur de arbetade för att möjliggöra alla elevers utveckling av sin problemlösningsförmåga. Resultat: Resultatet visade att lärarna valde ett problem utifrån ett bestämt matematiskt område som alla elever skulle arbeta med. I planeringen reflekterade lärarna kring olika elevgrupperingar för att möjliggöra ett lärande för alla. Lärarna ansåg att introduktionen och deras aktiva roll var av stor betydelse för elevernas möjlighet att lösa problem. I likhet med tidigare forskning hade vi i resultatet fått fram att de intervjuade lärarna ansåg att den efterföljande diskussionen var en av de viktigaste delarna i problemlösningen. Vi såg att lärarna följde många av de sex faser som finns beskrivna i Taflins sammanställda matris, Lektionens faser. Lärarna hade som motiv att undervisa i problemlösning för att utbilda eleverna till att bli kreativa och reflekterande problemlösare vilket behövs i vardagslivet.

Arbetet grundar sig i egna erfarenheter från förskoleverksamhet, vilka är att musik som pedagogiskt verktyg många gånger tycks sakna planering samt att aktiviteter där musik används tenderar att vara enformiga i sitt utförande.  Det blev därför av intresse att belysa hur de tre frågorna vad, hur och varför används i praktiskt arbete med musik i förskoleverksamhet. Från diskussioner med utgångspunkt i dessa frågor definierades arbetets slutgiltiga syfte, att få en inblick i hur och varför förskollärare använder musik som pedagogiskt verktyg i förskoleverksamhet och därmed även belysa vad musik som pedagogiskt verktyg kan bidra med till barns utveckling och lärande. Tre relevanta frågeställningar utformades för att undersöka arbetets syfte. I arbetet presenteras tidigare forskning som fokuserar på arbete med musik i förskoleverksamhet, vilken är av relevans för frågeställningar och syfte. Arbetet utgår från ett socialkonstruktionistiskt teoretiskt ramverk med ett bakomliggande sociokulturellt perspektiv. Kvalitativ metod har använts i undersökningar som gjorts med åtta förskollärare från fyra förskolor. Resultat tar upp funna kategorier i insamlad empiri och dessa analyseras sedan i relation till valt teoretiskt ramverk. Därefter diskuteras insamlad empiri i relation till presenterad forskning, vald metod och pedagogiska implikationer. En avslutande diskussion sammanfattar resultatet av studien och här föreslås även ytterligare forskning på området musik i förskoleverksamhet. / Musik; Förskola, Förskollärare; Pedagogik; Lärande; Pedagogiskt verktyg; Användande av musik

Syftet med denna studie har varit att fördjupa våra kunskaper om det förhållningssätt pedagoger har kring utformandet av lekmiljön ur ett genusperspektiv. Vi har tagit del av forskning som bekräftat att pedagogers synsätt spelar en avgörande roll för arbetet samt att det finns olika föreställningar om vad genus- och jämställdhetsarbetet egentligen innebär. Forskning visar även på att barns lekmiljö och dess material utgör en central del i hur barn styrs av könsnormer. Vi har även tagit del av styrdokument som ligger till grund för förskoleverksamheten. Där lyfts miljö och jämställdhet som en del av förskolans värdegrund. Vi har använt oss av en kvalitativ metod eftersom den lämpar sig bäst för att undersöka vårt syfte och frågeställningar. Vi har även genomfört åtta kvalitativa intervjuer, på sex olika förskolor, för att samla in data. Dessa metoder har gett oss möjlighet att få en tydligare inblick i hur olika förhållningssätt hos pedagoger som kan påverka genus- och jämställdhetsarbetet i utformandet av barns lekmiljö. I vår undersökning har vi mött nya perspektiv i hur genus- och jämställdhetsarbetet kan beaktas eftersom det råder olika föreställningar om vad arbetet innebär och vilka faktorer som anses betydelsefulla. Bland annat lyfts att barn och miljö påverkar varandra i en växelverkan och att barns lekmiljö därmed har en betydelse för hur genus- och jämställdhetsarbetet tar form.

No description available.

No description available.

Syftet med denna uppsats är att undersöka och analysera om och hur framförallt kamratbedömning men även självbedömning används i ämnet hem- och konsumentkunskap med fokus på lärarens inställning. Metoden som används är halvstrukturerade intervjuer och en enkät. Sju lärare från sex skolor intervjuades om deras uppfattning och användning kring metoden kamratbedömning och självbedömning i ett praktisk-estetiskt ämne. Studien visar att självbedömning används av alla intervjuade och många respondenter av enkäten. Kamratbedömning används i mindre utsträckning såväl av de intervjuade än av dem som svarade på enkäten. Det kom fram att det finns många sätt att genomföra kamratbedömning i ämnet samt att det finns bra möjligheter eftersom ämnet naturligt bjuder på autentiska bedömningssituationer. Svårigheten som uppfattas som störst hinder i att använda metoderna är trygghetskänslan i gruppen eller klassen samt den strama tidsramen som anses finnas i ämnet. En slutsats utifrån studien är att att kamrat- och självbedömning är metoder som används och är mycket användbara i hem- och konsumentkunskap. De används dock inte i den graden som det skulle kunna vara, eftersom tidsaspekten och tryggheten i klassrummet sätter hinder.

No description available.

Bakgrund: Lärare anser att det är svårt att välja litteratur till sina elever och att det är viktigt att känna dem och deras intressen för att kunna göra det. Forskning visar att genren urban fantasy kan erbjuda mycket från olika aspekter. Genren arbetar med olika folksagor och mytologier samtidigt som det finns flera olika sätt för läsarna att identifiera och utveckla sig själva, framförallt för kvinnliga läsare eftersom många böcker inom urban fantasy har starka kvinnliga karaktärer. Mötet med det okända och introduceringen av det övernaturliga kan ses som metaforer för sådant som gymnasieungdomarna går igenom, vägen in till vuxenlivet. Syfte: Denna undersökning syftade till att undersöka vilken inställning lärare har till genren urban fantasy i litteraturundervisningen i svenska. Metod: En kvantitativ metod användes med kvalitativa inslag i form av öppna svarsalternativ. En webbenkät publicerades i en grupp för svensklärare på det sociala nätverket Facebook. Baserat på enkäten skapades två variabler som mätte lärarnas inställning och dessa variabler analyserades med oberoende envägs Anova för att undersöka om det fanns skillnader mellan kön och mellan vilka programformer lärarna arbetade på. De öppna frågorna analyserades tematiskt. Resultat: Det var 21 kvinnor och 11 män som deltog i studien varav 41 % av deltagarna uppgav att de har använt genren urban fantasy i sin undervisning och hälften av deltagarna angav att de själva läser urban fantasy. Lärarna hade en positiv inställning till genren och det fanns inga signifikanta skillnader mellan könen. Det fanns en signifikant skillnad mellan programmen där de lärare som arbetar på de yrkesförberedande programmen hade en mer positiv inställning till de möjligheter urban fantasy kan ge eleverna och de undervisningsområden lärarna kan tänka sig att arbeta inom gentemot de lärare som arbetar lika mycket på de yrkes- och studieförberedande programmen. Analysen visade att lärarna ansåg att genren urban fantasy går att använda i litteraturundervisningen.

No description available.