No description available.

I denna studie har vi undersökt ett antal filmatiserade läromedel i historia ur ett jämställdhetsperspektiv. Resultatet visar att män dominerar inom alla de tematiska kategorier som vi har undersökt och att kvinnor är underrepresenterade i filmerna. Slutsatsen blir att dessa läromedel inte når upp till läroplanen eller kursplanens mål om jämställdhet. Filmatiseringarna bör därför inte användas i undervisningen utan att problematiseras och diskuteras med eleverna, samt kompletteras med övrig information eller material som bidrar till en större jämställdhet i historiebeskrivningen.

Det finns många aspekter kring hur det går att uppnå den bästa hälsan på enarbetsplats. Ett exempel är att låta medarbetare få möjligheten att vara fysiskt aktivaunder arbetstid eller att som företag bidra med andra olika hälsoinsatser förmedarbetare och på så sätt undvika ohälsa på arbetsplatsen. Syftet med studien var attbeskriva hur medarbetare uppfattade betydelsen av fysisk aktivitet för sitt lärande ochvälbefinnande på arbetsplatsen utifrån ett hälsopedagogiskt perspektiv. Den teoretiskareferensramen utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv samt teorier om känsla avsammanhang (KASAM). För studien valdes en kvalitativ metod, där det genomfördesåtta semistrukturerade intervjuer, som har analyserats utifrån en kvalitativinnehållsanalys. Resultatet visade att medarbetarna upplevde en ökad hälsa ochvälbefinnande på arbetsplatsen med hjälp av fysisk aktivitet. Medarbetarna upplevdesig mer motiverade gällande sina arbetsuppgifter samt mer koncentrerade under sittarbete om de fått möjlighet att vara fysiskt aktiva på arbetsplatsen. De upplevde sigockså ha fått bättre sociala relationer utifrån att vara fysiskt aktiva med kollegorna,där de motiverade varandra att uppnå en bättre hälsa. De upplevde även att de lärdesig av varandra genom observationer under de fysiska passen de utförde ihop.Generellt tyckte de flesta anställda att den fysiska aktiviteten hade bidragit till etthållbart och hälsosamt arbetsliv. Slutsatsen är att de flesta medarbetarna upplevdeökad hälsa på arbetsplatsen när de gemensamt utövade fysisk aktivitet / There are many aspects to how to achieve the best health in a workplace. An example is giving employees the opportunity to be physically active during working hours or, as a company, to contribute with other different health initiatives for employees and thus avoid ill health in the workplace. The purpose of the study was to describe how employees perceived the importance of physical activity for their learning and well-being in the workplace from a health pedagogical perspective. The theoretical frame of reference is based on a socio-cultural perspective and a sense of context (KASAM). A qualitative method was chosen for the study, where eight semi-structured interviews were conducted, which were analyzed with a qualitative content analysis. The results showed that employees experienced increased health and well-being in the workplace with the help of physical activity. Employees felt more motivated, for their tasks and more concentrated during their work if they were given the opportunity to be physically active in the workplace. They also felt that they had better social relationships based on being physically active with their colleagues, where they motivated each other to achieve better health. They also learned from each other through observations during the physical sessions they performed together. In general, most employees felt that physical activity had contributed to a sustainable and healthy working life. The conclusion is that most employees experienced increased health in the workplace, when they jointly exercised physically.

No description available.

No description available.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Studiens syfte var att belysa elevers delaktighet under en bollspelslektion avseende bollinnehav och initiativtagande med boll. Ett andra syfte var att studera om delaktighet i bollspel förändras beroende på hur undervisningen genomförs. Studiens frågeställningar var följande: Hur är fördelningen och spridningen i antalet bollkontakter i bollspel bland flickor och pojkar i en skolklass?  Hur agerar flickor och pojkar när de har bollen i spelet? Förändras beteendet från det första till det sista tillfället? Är det någon skillnad i utveckling över tid, med avseende på elevers delaktighet och agerande med bollen i spelet i de tre undervisningsmodellerna? Metod Tre olika undervisningsmodeller har provats vid tio tillfällen under tio veckor och jämförts i en interventionsstudie. Det första och sista tillfället har bestått av endast spel, där 147 elever granskats i sitt agerande. Vid åtta tillfällen däremellan har tre klasser spelat boll utan pedagogiska insatser och tre klasser undervisats endast med spel men med en lärare som i spelet använt pedagogiska regler för utveckling av delaktighet. I en modell har tre klasser övat teknik och samspel före spel. Totalt har nio skolklasser i skolans år 4-6 har deltagit i studien. Resultat Det är en mycket stor skillnad i elevers delaktighet i bollspel. Skillnaden är stor mellan kön men också inom kön. Pojkar rör bollen oftare och tar betydligt fler initiativ än flickor. Men det finns också flickor som rör bollen ofta och tar många initiativ i spelet och har mer gemensamt med pojkar med stor delaktighet, och det finns pojkar som sällan deltar i spelet som har mer gemensamt med flickor med liten delaktighet. I studien framkommer att den undervisningsmodell som använt övningar före spel har utvecklat elevers delaktighet bättre än de båda spelgrupperna. Beträffande utveckling av elevers initiativförmåga i spelet blev utvecklingen marginell i alla de tre undervisningsmodellerna. Slutsats Att undervisa med övningar före spel gav en bättre utveckling av elevers delaktighet än att bara spela under en lektion. Den stora skillnad i bollberöringar som fanns mellan elever, både mellan och inom kön, försvann dock inte trots tio lektioner med någon undervisningsmodell. / Abstract Aim The purpose of the study was to illuminate the participation in a lesson with ballgames for children in a school class in their fourth to sixth year in school. Participation was described as to be in contact with the ball and the way the children acted with the ball. A second purpose was to find out how the participation changed depending on teaching model. The research questions were as follows: is there a difference between boys and girls in ball contacts during a ballgame in a school class? How do boys and girls act when they have the ball in a ballgame? Is there a change in behavior with the ball from the first until the last moment? Is there a change in pupil participation during the study depending on the teaching model used? Method       Three different teaching models were implemented ten times during a period of ten weeks. The first and the last lesson were used to make observations of all 147 pupils participating in the study. In between there were eight lessons where three classes comprised ballgames without any educational effort, three classes involved a teacher who let the children play ballgames the whole lesson using educational rules to develop the pupils’ ability to take part in the games, and three classes included drills to both develop technique and ability to participate in a team before the games and with the teacher also using educational rules. Altogether nine school classes participated in the study. Results There is a big difference in the participation among pupils in ballgames in school. There is a big difference between, but also within, genders: boys touch the ball much more often and take much more initiative compared to girls. But there are also girls who are often in contact with the ball and are taking a lot of initiative in the games, thus having more in common with boys compared to other girls, and some boys do not participate much in the games. The teaching model which included drills before playing did develop group participation better than the other teaching models.  There was no significant difference in developing initiative in the ballgame between the three teaching models. Conclusions To teach ballgames with drills before playing seems to be better if you want the pupils to develop their ability to participate in the ballgames compared to there being only play during the lesson. But the difference remained in ball contacts and behavior in a ballgame both between and within groups of boys and girls. There are still many questions to answer about education in ballgames after this study.

I denna studie har vi undersökt hur pedagoger ställer sig till användning av IKT i förskolans amthur de själv delger sig användadet i verksamheten. I Käridagen stor deliavsamhället och förskolan ska ge barn förutsättningarna för att uppnå den kunskapengenomatterbjudamaterial. Studien använder sig av en surveyundersökning där metoden har varit digitala enkäter. Enkäterna har bestått utav kvantitativa frågor, där några hade en öppen karaktär, och bearbetades och analyserades genom             innehållsanalys och rangordnade data. Det som framkom i studien är att respondenterna anser att IKT är viktigt för förskolan, där det brukas mest för dokumentation och planering, men även tillsammans med barnen. Vidare så framkom det att det fanns ett visst behov av stöd för respondenterna, både för eget bruk och gemensamt med barnen. Där de kunde få stöd genom kollegialt lärande, IT-inspiratörer eller utbildningar. Trots detta så ansåg dock majoriteten att de hade god kunskap om hur de skulle bruka IKT i verksamheten. Slutsatsen av studien är att det finns en stor skillnad på de stöd de olika förskolorna har att erbjuda, trots att de är alla kommunala och finns i                   samma kommun. / <p>2019-12-20</p>

Syftet med denna studie är att fördjupa kunskapen om förskollärares uppfattning om musik som didaktiskt verktyg i förskolan, med fokus på att stimulera språkutvecklingen hos barn. Frågeställningarna var riktade emot hur förskollärare uppfattar att de arbetar med musik som ett didaktiskt verktyg i förskolan med inriktning på språkutveckling och vilka faktorer som kan komma att påverka musikens roll som didaktiskt verktyg för språkstimulering. Informanterna var från fyra olika förskolor och data samlades in genom semi-strukturerade intervjuer med dessa informanter. Resultatet visade att majoriteten av informanterna arbetade aktivt med musik som ett didaktiskt verktyg för språkutveckling. Detta gjorde de i planerade aktiviteter och även spontana. För att kunna arbeta med musik som ett didaktiskt verktyg visar resultatet att intresse och kunskap om ämnet är centralt för framgång. Ett ytterligare resultat var att en kombination av material, intresse och läromiljö var viktigt för att kunna utforma relevanta aktiviteter.

Principlas view on and teacher`s visualization of ACC

No description available.