I denna uppsats undersöker vi om hur lärarens kön påverkar elevernas prestationer och om lärare är bias vid bedömning mot elever. Syftet med uppsatsen är att se om det finns något samband mellan elevers prestation och lärarens kön. Detta även om sambanden är negativa eller positiva, samt om lärare favoriserar elever som har samma kön som läraren t.ex. när läraren ska bedöma eleven. För att besvara detta så har vi använt oss av både nationella och internationella artiklar under forskningsarbetet. Uppsatsen använder sig av sju artiklar, två av artiklarna har samlat data från Sverige och resterande artiklar använder sig av internationell data. Artiklarna har på något sätt berört uppsatsens syfte och våra trefrågeställningar. Uppsatsen har valt dessa artiklar då de svarar på frågeställningarna samtidigt som de ger en internationell och nationell bild. Metoden som har använts i uppsatsen är kvalitativundersökningsmetod i litteraturanalys med hjälp av sekundärkällor. Avgränsningen som uppsatsen har är att enbart fokusera på hur lärarens kön påverkar eleverna och inte hur eleverna själva påverkas av sitt eget kön. Samt att enbart fokusera på ungdomar och inte elever/studenter som är äldre än 18 år. Den information som hittats i litteraturen och som uppsatsen lyfter upp är att det finns svaga samband mellan elevers prestationer och lärarens kön som går att mäta kvantitativt. De olika artiklarna använder sig av olika mätningsmetoder och olika variabler förrespektive statistiska kvantitativa undersökningsmetoder samt att vissa av artiklarna fokuserar på ett land medan andra artiklar jämför globalt med flera länder. Detta gör att uppsatsen kan jämföra olika resultat från hela världen och därefter kunna dra en slutsats. Litteraturen nämner några från samband mellan läraren och ökning av elevers prestationer. Uppsatsen har enbart en artikel om lärare som är bias mot elever vid bedömning, till anledning av att det är ett forskningsområde som inte gjorts mycket forskning inom. Detta leder till att uppsatsens syfte att undersöka bias mot elever är delvis begränsad, sambanden som nämns i litteraturen är svaga och ingen artikel i litteraturen har hittat liknande samband, vilket leder till att det inte går att dra en definitiv slutsats.

Syftet med den här studien är att undersöka vad gymnasielärare i samhällskunskap har för uppfattningar om sitt nya uppdrag att undervisa om digitaliseringens påverkan på samhället. Dessa tillägg i centralt innehåll träder i kraft i samband med resterande ändringar i den nya reviderade läroplanen den första juli 2018. Tidigare forskning om skolreformer tyder på att lärare är en nyckelfaktor i implementeringen aven ny läroplan, vilket gör faktorer som lärarnas kunskaper om ämnet och deras personliga stöd väsentligt. Uppsatsen har sin utgångspunkt i fenomenografisk forskningstradition och kvalitativa intervjuer användes som metod där fyra samhällskunskapslärare intervjuades. Resultatet visar att alla intervjuade lärare uppfattar digitaliseringen som ett relevant fenomen inom ämnet samhällskunskap, men flera av dem uppfattar sina egna kunskaper som bristfälliga. De upplever även andra svårigheter med dessa ändringar och ändringar i sin yrkesroll i allmänhet, som exempelvis brist på information och oklarheter kring revideringen. Faktorer som dessa kan bidra till hur ändringarna tas emot av lärarkåren och hur det aktualiseras i verksamheten.

Syftet med denna studie var att studeraspecialpedagogers respektive lärares uppfattningar av vad beteendeproblem hos elever kan ha för underliggande orsaker och vilka faktorer de uppfattar som viktiga i arbetet med dessa elever. Vidare syftade denna studie till att bidra med ökad kunskap om vilka föreställningar specialpedagoger och lärare har om sina egna och varandras bidrag i arbetet kring dessa elever. Det är en kvalitativ vinjettstudie där lärare och specialpedagoger har intervjuats enskilt. Ansatsen är inspirerad av fenomenografi både när det gäller insamling av empiri och i analys av resultat. Genom att analysera utsagor identifierades uppfattningar och bakomliggande perspektiv. De specialpedagogiska perspektiv som studien har som utgångspunkt är kategoriskt-, relationellt-och dilemmaperspektivet. Resultatet av empirin visade ingen generell bild av vadelevers beteendeproblem kan bero på. Informanterna menade att det finns många olika förklaringar till elever i beteendeproblem. Deras förklaringar visade ett kategoriskt perspektiv då informanterna menade att beteendeproblem ofta är kopplat till individens egna svårigheter. Informanterna menade även att elevens beteendeproblem kan bero på läraren. I arbetet med elever i beteendeproblem beskrev informanterna betydelsen av att eleven har en bra relation medläraren, individanpassad undervisning och att det finnssamsyn i arbetslaget kring eleven. Specialpedagogers och lärares föreställningar om sina egna och varandras bidrag i arbetet kring elever i beteendeproblem, visade att de har intentionen att arbeta utifrån ett relationellt perspektiv. Där beskrevs lärmiljön, undervisningen, relation och samarbete mellan olika professioner som viktiga. Samtidigt hade lärarna förväntningar på specialpedagoger som varav ett merkategoriskt perspektiv.

The aim of this study is to develop insights about what meaning teachers ascribe to their work with drama in education. Based on a socio-cultural perspective drama is seen as a tool for learning. Another point of departure is the Swedish National curriculum, which states that aesthetic learning processes should be an integrated part throughout compulsory education. The data for the study consists of interviews with eleven primary school teachers. The qualitative analysis shows a variation in how the teachers perceive drama. Drama can be used for example to illustrate different factual knowledge or to explore and create meaning in relation to a human dilemma or a complex subject matter. The working methods vary from focusing the artistic dimension of drama to giving the art form minor or no importance at all. The findings indicate, in line with previous studies, that drama is mainly used to work with the school's social goals, like creating a friendly atmosphere and prevent bullying. The findings also show that teachers find it difficult to integrate drama in their everyday teaching. One obstacle which is pointed out is the fact that in Swedish compulsory schools drama does not have its own curriculum and thus is not included in the schedule. Other explanations are that many teachers experience that they have insufficient drama skills and lack of time for drama work, depending on the school's focus on measurable knowledge and goals to be achieved. The conclusion is that drama can allow meetings where different stories can be viewed from several perspectives and be an opportunity for greater understanding and deeper knowledge. Drama can also be dismissed because it is not real and drama can be used in a fostering way, to direct students towards a desirable behavior. In other words, drama can be described as a multifaceted and powerful educational tool.

No description available.

Kommutativa lagen är en räknelag som återfinns hos räknesätten addition och multiplikation. Räknelagen innebär att det inte spelar någon roll i vilken ordning termerna eller faktorerna räknas, resultatet blir ändå detsamma. För att elever ska utveckla god kunskap inom aritmetik är det viktigt att de lär sig den kommutativa lagen. I den här studien har sex verksamma lärare i årskurs 1-3 intervjuats. Syftet med studien är att utforska lärares uppfattningar av undervisning av kommutativitet. Detta syfte besvaras genom frågeställningarna Hur undervisar lärare om kommutativitet och varför? samt Hur använder lärare begreppet kommutativitet och varför? Studien är genomförd med kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer. Resultatet har analyserats i relation till fenomenografi. Resultatet visade att lärare har erfarenheter av flera olika sätt att undervisa samt att de har skilda erfarenheter av att använda begreppet kommutativitet i sin undervisning. / The commutative law is a property valid for addition and multiplication. The property means that the terms’ and factors’ spatial does not change the sum. For students to develop their knowledge of arithmetic it is important for them to learn about commutativity. In this study, six active teachers in grades 1-3, have been interviewed. The aim of the study is to explore teachers’ perceptions of different ways to teach about commutativity. The aim is answered by asking the following questions How does teachers teach about commutativity and why? and How does teachers use the concept of commutativity and why?. The result has been analysed in relation to phenomenography. The result shows that teachers have experiences of different ways of teaching commutativity and different experiences of using the concept of commutativity in their teaching.

Syftet med denna studie är att undersöka vad sex rektorer i två kommuner har för perspektiv på studie- och yrkesvägledning som hela skolans ansvar. Tidigare forskning visar att det inte varit ett framgångsrikt arbete. Genom kvalitativa intervjuer beskriver rektorerna hur det ser ut med valkompetensen, organisationen för studie- och yrkesvägledningen, vilka faktorer som påverkar och hur samverkan ser ut mellan lärare, studie- och yrkesvägledare. Det har även framkommit hur samarbetet fungerar med arbetslivet. Resultatet har analyserats utifrån styrdokument, organisationsteori och tidigare forskning. Studien har visat att alla rektorer vill få till och inser vikten av studie- och yrkesvägledning som hela skolan ansvar och det finns tydliga utvecklingsområden för att nå målet att studie- och yrkesvägledning ska vara hela skolans ansvar.

Under våren 2020 ska regeringen ta beslut om en revidering av grundskolans kursplaner. Skolverkets förslag föregås av flera års diskussioner bland lärare, forskare, politiker, journalister och allmänhet. Syftet med denna studie är att öka kunskapen om Skolverkets förslag till förändringar i kursplanen för kemi för grundskolans högstadium. Studien består av två delstudier, en dokumentstudie och en intervjustudie. Dokumentstudien består av en textanalys för att få kunskap om vilka de föreslagna förändringarna är. Sammanfattningar av förändringarna som identifierats i textanalysen utgör sedan grunden för de frågor som ställs i den efterföljande intervjustudien. Den görs för att få kunskap om vad lärare har för uppfattning om förändringarna och vad förändringarna kan få för konsekvenser. Fem betygsättande kemilärare som arbetar på högstadiet från två kommuner i norra Sverige har bidragit med sina uppfattningar under semistrukturerade intervjuer. En meningskoncentrering har sedan gjorts av intervjumaterialet. Dokumentstudiens resultat visar att Skolverkets förslag till förändringar handlar om att göra syftet mer kunskapsinriktat, centrala innehållet mer grundläggande med fokus på hälsa och miljö och kunskapskraven mindre omfattande och mer övergripande. Intervjustudiens resultat visar hur lärare uppfattar förändringarna som finns i förslaget. Lärarna är eniga om mycket men inte allt utan det finns även tydliga skillnader i uppfattning. Utifrån resultatet i den här studien kan det sägas att förändringarna kommer att ge vissa konsekvenser, i huvudsak för bedömningen. Vad resultatet blir på denna studies tre frågeställningar och hur lärarna reagerar på frågor diskuteras sedan i förhållande till tidigare erfarenheter. Framtida forskning bör göras om hur lärare använder den reviderade kursplanen när den blir gällande och vilka betydelser förändringarna får över tid. Det vill säga hur lyckas Skolverket med sina intentioner den här gången?

No description available.

Denna studie syftar till att analysera funktionen av och samspelet mellan semiotiska modaliteter i ett digitalt läromedel. Studien har utgått ifrån ett sociosemiotiskt perspektiv där människans behov av att tillsammans skapa betydelse ses som grunden. Den vidgade synen på textbegreppet, där text innefattar exempelvis verbaltext, bilder, illustrationer, tal och musik har också legat som grund för denna studie. Utifrån syftet formulerades två forskningsfrågor: Vilka funktioner har de olika semiotiska modaliteterna i läromedlet? Hur samspelar bild och verbaltext i läromedlet? Den metod som användes var en kvalitativ analysmetod. Läromedlet, Språket och berättelsen 1, analyserades med hjälp av en analysmodell där övergripande struktur samt relationen mellan olika modaliteter undersöktes. Studiens resultat visade att bild och verbaltext samspelade på olika sätt i läromedlet. Modaliteterna hade även olika funktioner i läromedlet. Rubriker fungerade informativa, intresseväckande och uppmanande. Bilderna hade olika funktioner, i överlag förstärka eller förtydliga innehållet i verbaltexten men ett fåtal enbart som funktion att vara dekorativa.