Equality is an important part of our democracy. As a social science teacher, you have a greater responsibility to educate tomorrow's citizens in democracy. In order to fulfill our mission, we can take the help of teaching materials in social science. It is important that these textbooks are up-to-date and convey knowledge in equality and do so in a way where students can identify with what is written. The purpose of the study is to investigate how gender equality, gender and heteronormativity are presented in textbooks in social studies for the high school. When it comes to research in the field, this is limited and old. My research is based on five textbooks in social studies for the elementary school's later years. I have chosen to report my results quantitatively and qualitatively, including an analysis. The analysis is based on gender theory, including gender equality and heteronormativity as well as social science didactics. My conclusions are that I see that all textbooks question the gender order. However, there are shortcomings in some of the textbooks when it comes to problematizing gender equality and clarifying the lack of equality that prevails in society in. Gender as a concept also needs to be explained and clarified. My clearest conclusion was that in the knowledge area information and communication there were remarkable shortcomings of gender equality, gender and heteronormativity.

No description available.

No description available.

Mitt intresse för övergången från gymnasium till högre studier väcktes på en lokal skolkonferens där gymnasie- och universitetslärare diskuterade ämnet. En artikel i Lärarnas tidning, Skolverkets rapport från 2005 med titeln Väl förberedd? och rapporter om nyblivna studenters kunskaper i början av sina högre studier i såväl Sverige som andra länder visade att det här är en världsomspännande diskussion. Som teori till uppsatsen valde jag Carl D. Liggios The expectation gap in auditing. Teorin beskriver gapet mellan vad den som levererar en bestämd produkt anser sig ha fått beställning på och vad mottagaren förväntar sig att produkten ska vara. Mitt syfte med den här uppsatsen är att undersöka om det finns ett eventuellt förväntningsgap mellan hur högskolelärare och gymnasielärare ser på sina studenters/ elevers kunskaper och färdigheter. Jag har använt en enkät med samma frågor till båda lärargrupperna för att kunna jämföra hur de ställer sig till allmänna kunskaper och färdigheter och hur studenterna/ eleverna klarar att använda dem i ämnesspecifika sammanhang när de studerar samhällsekonomi respektive samhällsvetenskap. Urvalgruppen för min undersökning var lektorer, professorer, filosofie doktorer och doktorander inom ämnena företagsekonomi, nationalekonomi, sociologi och statsvetenskap på Södertörns högskola. Enkäterna skickades ut till 55 personer som resulterade i 17 svar. Gymnasieskolorna valdes ut enligt närhetsprincipen. De ligger alla inom Södertörns högskolas upptagningsområde: Huddinge gymnasium, Östra gymnasiet, Sjödalsgymnasiet, Tumba gymnasium och Tullinge gymnasium. Enkäterna skickades till lärare som undervisade i ämnena samhällsvetenskap, ekonomi, sociologi och entreprenörskap. Enkäterna skickades ut till 45 personer och totalt fick jag 10 svar. Undersökningsmetoden var kvantitativ. Jag utformade en enkät utifrån Gymnasieskolans läroplan. Jag valde frågor både utifrån läroplanens övergripande mål och examensmål inom samhällsvetenskap och ekonomiprogrammet på gymnasiet i utformningen av enkäten. Resultatet är starkt påverkat av bortfallet främst den låga svarsfrekvensen av gymnasielärare. Högskolelärarnas svar tyder på att det finns ett förväntningsgap. Man skattar genomgående studenternas kunskaper och färdigheter lågt och allra tydligast gällande vetenskapligt förhållningssätt och centrala begrepp, teorier och modeller och att presentera sina resultat på ett vetenskapligt sätt. Svaret på min forskningsfråga måste bli att högskolelärarna inte anser att studenterna är väl förberedda. Svaren indikerar inte stor kris men att det finns stora brister.Gymnasielärarnas bedömningar är något mer positiva. Svaret på min fråga om gymnasielärarnas uppfattning om elevernas kunskaper och förmågor på de punkter som jag har bedömt har relevans för högskolestudier blir att gymnasielärarna är mer nöjda än högskolelärarna. De ser också brister men bedömer dem inte som lika stora som högskolelärarna gör. För att använda terminlogin från min teorikan man säga att gymnasielärarna i något högre utsträckning anser att de levererar det som är målet för deras undervisning på de studieförberedande programmen än vad högskolelärarna anser.

The purpose of this essay is to investigate the Swedish, Australian and English curriculum and how the schools are expected to work with teaching students about democracy. The main procedure of this essay has been reading all the curriculums and then breaking them down into categories. This method has been used to be able to see similarities and differences between the countries and their curriculums. The categories used has been two main ones: The Holistic and The Problematization. The category Problematization has then been broken down into three sub-categories: The System, The Values and The Influence. This method has also been used to be able to see in which category the countries curriculums put the most emphasis in. The conclusion of this essay is that all countries are expected to work with teaching students about democracy but in different ways. The Swedish curriculum puts a lot of emphasis in the category Values, the Australian Curriculum puts a lot of emphasis in teaching their students about the category System and the English one puts a lot of emphasis in Problematization but has an even distribution among the sub-categories.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka digitala redskaps betydelse i samband med högläsning och barns literacyutveckling.  Med utgångspunkt i att högläsning sker i samspel med andra, använder vi literacy och sociokulturell teori som teoretiska utgångpunkter i examensarbetet. Metoden består av en litteraturstudie och resultatet bygger på 21 publikationer som tagits fram genom databassökning. Publikationerna har bearbetats, granskats, analyserats och sammanställts. Resultatet av litteraturstudien bekräftar att forskning som gjorts kring högläsning i samband med digitala redskap övervägande utgår från vuxnas föreställningar kring vad som är bäst för barnen. Den forskning som studerats visar att barn i dagens samhälle kräver mer färdigheter och kunskaper samt behöver anpassa sig till de ständigt skiftande av nya former av texter. Trots att interaktionen mellan vuxna och barn ses som en nödvändig faktor i hur kvalitén på högläsningen blir, visar flera forskningsresultat att interaktionen minskar vid högläsning som sker digitalt. Vårt resultat visar också att barn som har långvarig exponering av digitala redskap anses ogynnsamt för deras sociala och emotionella relationer trots att många barn idag spenderar stor del av deras vakna tid vid digitala skärmar. Slutsatsen är att nuvarande forskning är mer kritisk, än positiv till den högläsning som sker i samband med digitala redskap och att den analoga högläsningen fortfarande värdesätts högst i förskolan.

I vår kunskapsöversikt har vi arbetat kring frågeställningen “Vilka argument finns det för att en varierad undervisning skapar goda förutsättningar för lärande och utveckling i religionsundervisningen?” Samt belyses motargument som finns och som pekar på att den varierande undervisningen kan utgöra ett hinder för kunskapsinhämtningen.  I informationssökandet om kunskapsöversikten har vi sökt på olika databaser och nyckelord för att få fram så stort urval av artiklar, rapporter och avhandlingar som möjligt.    Syftet med vår text är att belysa hur forskning förhåller sig till varierad undervisning, vilken inverkan det har på elever i och utanför svårigheter samt vilken påverkan digitaliseringen har på den varierade undervisningen och i huvudsak på religionsundervisningen. Vi lyfter utifrån vår frågeställning fram för- och nackdelar för att synliggöra den varierade undervisningens betydelse i skolverksamheten. Arbetet kring variation i undervisningen är något som både läroplanen och forskning pekar på stärker eleverna samtidigt som det vid bristfällig användning och undervisning kan vara lika destruktivt som konstruktivt. Vår tolkning är därför att ett varierat arbetssätt inte är något som bara läraren ska ansvara för. Det åligger även i skolledningen och det organisatoriska verksamheternas ansvar att se till så att en varierad undervisning får chansen att framträda i klassrummen. Med vår kunskapsöversikt kring fördjupningsämnet i åtanke hoppas vi kunna främja vikten av variation i skolverksamheten och för lärarprofessionen.

The aim of this work is to analyse the influence of CEFR, the Common European Framework of Reference for Languages, on how language learning is presented within the current curricula for upper secondary high school in the subject area of foreign languages in Sweden and in the federal state of Berlin (Germany). The focus is on the notion of knowledge and how the notion of knowledge from CEFR has been translated within the curricula from two different EU school authorities. The method is based on qualitative content analysis. The results are discussed in the light of curriculum theory and the goal is to better understand the connections between (international) education policies and language education. The current curriculum from the federal state of Berlin literally reproduces CEFR´s notion of language learning by reproducing the same system of knowledge and skills aimed at developing different competences. On the other hand, together with the definition of different language competences, among which communicative competence is of paramount importance, the curriculum outlines also the thematic content that Berlin schools must follow. The current Swedish curriculum focuses on the learning of different forms of linguistic knowledge and skills aimed at developing proficient communicative skills.  These notions are presented in relation to the different school systems and to how language learning is organised within them. The choice of focusing on competences rather than skills and vice versa is discussed in terms of education policy.

Bakgrund: All utbildning inom det svenska skolsystemet ska vara likvärdig, trots det visar tidigare forskning på att likvärdigheten i svensk skola har försämrats över tid. Vidare pekar tidigare forskning på att likvärdighet inte har en entydig definition och är svårt att mäta. I vår studie definieras en likvärdig utbildning i termer av tillgänglighet, delaktighet och inkludering, där fokus är på inkludering och hur inkludering kan tolkas i Lgr11 och skollagen. Syfte: Syftet med studien är att belysa hur aspekter av inkludering framträder i skolans styrdokument och diskutera vad olika tolkningar kan innebära för elevers konkreta möjligheter till inkludering. Metod: Studien bygger på en kvalitativ undersökning i form av en textanalys och metoden syftar till att undersöka styrdokument som är bindande när det gäller lärares klassrumspraktiker. Med hjälp av vår metod och våra teoretiska perspektiv, det kategoriska och det relationella perspektivet, har utdrag ur Lgr11 och skollagen undersökts och utgjort studiens material. Resultat: Resultatet visar på en blandning mellan de två perspektiven utifrån utdragen i styrdokumenten. Det leder till att dilemman uppstår mellan det pedagogiska och det specialpedagogiska fältet för att elever ska ges bästa möjlighet till att bli inkluderade.

Under vårterminen 2020 stängde de flesta gymnasieskolor i Sverige ner all undervisning i skolans lokaler på grund av rådande pandemi. Det innebar att all kommunikation mellan personal och elever skedde på distans. Syftet med denna studie är att undersöka hur studie- och yrkesvägledare har väglett eleverna med hjälp av E-vägledning. För att ta reda på hur studie- och yrkesvägledare hanterat vägledning på distans har jag använt mig av kvalitativa intervjuer. Resultatet som framkommit är att samtliga vägledare känner sig osäkra i att hantera datorn som enda verktyg och önskar en likvärdig utbildning inom digitaliserad vägledning.