Studien är en kvalitativ studie med fokus på särskilt stöd inom en gymnasiesärskolas individuella- respektive nationella program. Studiens syfte är att belysa begreppet särskilt stöd bland elever med intellektuella funktionsnedsättningar inom vald gymnasiesärskolas individuella respektive nationella program. Utifrån syftet har tre centrala frågor utarbetats vilka är Hur ser organisationen ut kring särskilt stöd inom gymnasiesärskolan? Hur definieras särskilt stöd inom gymnasiesärskolan? och Vilka specialpedagogiska perspektiv framträder i verksamheten? Fokusgrupper är vald metod. Fokusgrupperna är genomförda vid två tillfällen där fyra lärare deltagit vid respektive tillfälle. Det är ett strukturerat urval som ligger till grund för fokusgruppssamtalen. En kvalitativ innehållsanalys har frambringat kategorier och underkategorier i studiens resultat. Kategorierna som framkommer är särskilt stöd inom gymnasiesärskolan, organisation samt individ och miljö. I kategorin särskilt stöd inom gymnasiesärskolan framträder tre underkategorier vilka benämns åtgärdsprogram, anpassad studiegång samt jag har koll på min egen elevgrupp. Det gemensamma för kategorierna är att de är kopplade till begreppet särskilt stöd. Slutsatserna i resultatet är att vald gymnasiesärskola bör finna strukturer i organisationen som öppnar upp för samtal kring särskilt stöd. Vidare definieras särskilt stöd som tidsbegränsat och som en del i åtgärdsprogrammet där anpassad studiegång är den vanligaste formen av särskilt stöd. / The study is a qualitative study with a focus on special support within a secondary special school's individual and national programs. The purpose of the study is to elucidate the concept of special support among students with intellectual disabilities within the chosen upper secondary special school's individual and national programs. Based on the purpose, three central questions have been worked out which are What does the organization look like with regard to special support within the upper secondary special school? How is special support defined in the upper secondary special school? and What special educational perspectives appear in the secondary special school? Focus groups are the method of choice. The focus groups are conducted on two occasions where four teachers participated on each occasion. It is a structured selection that forms the basis for the focus group discussions. A qualitative content analysis has produced categories and subcategories in the study's results. The categories that appear are special support within the upper secondary special school, organization and individual and environment. In the special support category within the upper secondary special school there are three subcategories, which are called action programs, adapted study programs and I have my own student group. What is common to the categories is that they are linked to the concept of special support. The conclusions in the result are that the chosen upper secondary special school should find structures in the organization that open up discussions about special support. Furthermore, special support is defined as time-limited and as part of the action program where adapted study is the most common form of special support.

No description available.

Sammanfattning/Abstract Bengtsson, Malin och Sörliden, Sylvia (2022). Några pedagogers uppfattningar om anpassningar i matematikundervisning. Speciallärarprogrammet Matematikutveckling, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90hp. Förväntat kunskapsbidrag Förväntat kunskapsbidrag är att pedagoger ska kunna läsa denna studie för att få inblick i hur några pedagoger anpassar samt vilka behov några pedagoger ser sig ha av fortbildning för att kunna möta elever i matematiksvårigheter. Vidare är vårt förväntade kunskapsbidrag att se hur matematikundervisningen kan organiseras och utvecklas. Syfte och frågeställningar Syftet är att undersöka hur några pedagoger upplever att de anpassar för elever i matematiksvårigheter på individnivå, gruppnivå och organisationsnivå i grundskolan. Vidare är syftet att undersöka hur några pedagoger upplever att elevers matematikutveckling stärks av anpassningar. Syftet är även att undersöka hur några pedagoger upplever behov av utbildning, fortbildning och kompetens kring anpassningar i matematik.  Hur upplever några pedagoger att de anpassar för elever i matematiksvårigheter? Hur upplever några pedagoger sitt behov av utbildning, fortbildning och kompetens för att kunna möta elever i matematiksvårigheter? Teori Studien kommer att se anpassningar ur ett systemteoretiskt perspektiv och ur den utvecklingsekologiska teorin (se exempelvis Bronfenbrenner (1996) och Lind m. fl. (2006)). I tidigare forskning har det framkommit att många forskare förespråkar undervisning inom klassens ram i kombination med intensivundervisning eller en-till-en undervisning (se exempelvis Lunde (2011)). Vidare visar tidigare forskning på att samarbete mellan olika professioner och mellan olika nivåer inom skolverksamheten är av betydelse för elever i matematiksvårigheter (se exempelvis Ekenstam m. fl. 2014)). Variation i undervisningen som olika representationer, arbetsformer, arbetsuppgifter och lärmiljöer påverkar elever i matematiksvårigheter (se exempelvis Frisk (2019)). Metod Studien genomfördes med en kvalitativ metod, i form av halvstrukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes med nio pedagoger som arbetar i grundskolan. Urvalsgruppen valdes ut med ett målstyrt och bekvämlighets urval. Det insamlade materialet analyserades och bearbetades med stöd av tematisk analys. Resultatet presenteras som fyra teman. Resultat Resultatet visar att det finns flera sätt lärarna kan anpassa för elever i matematiksvårigheter. Resultatet visar att majoriteten av lärarna arbetar i tvålärarskap, vilket medför att de kan dela i statiska eller dynamiska grupper. Resultatet visar även att flertalet extra anpassningar blivit en naturlig del av undervisningen. Genom att lärarna övergår mot anpassningar på gruppnivå så minskar antalet anpassningarna på individnivå. Resultatet visar även att informanterna använder olika anpassningar som struktur med flexibilitet, olika undervisningsupplägg, arbete med stöd och stimulans samt anpassningar efter individens behov. Vidare visar resultatet att specialpedagog och speciallärare uttrycker behov av fortbildning, medan lärarna påtalar behov av samarbete med specialpedagogisk kompentens samt handfasta tekniker och metoder för att kunna utveckla undervisningen och arbete med andra extra anpassningar. Specialpedagogiska implikationer Studien har bidragit med att författarna till denna studie fått syn på att flertalet extra anpassningar i matematik finns på gruppnivå, för samtliga elever att använda. Detta har medfört färre anpassningar på individnivå. Författarna till denna studie kan se att fokus på anpassningar kan leda till att utvecklingen av matematikundervisningen kan komma i skymundan. Vilket kunnat gynnas av förändringsarbete på organisationsnivå mot matematikundervisning som gynnar alla elever samtidigt. Exempelvis hur skolan organiserar matematikundervisningen, pedagogiska resurser samt behovsstyrd undervisning. Förslagsvis en skolövergripande matematikverkstad, organisationsövergripande analys av behov och framgångsfaktorer, gränsöverskridande gruppstrukturer och fortbildning inom ny matematikforskning. Nyckelord Extra anpassningar, matematikdidaktik, matematiksvårigheter, matematikundervisning, matematikutveckling

Syftet med studien är att bidra med kunskap om förskollärares föreställningar om inkludering av barn i behov av särskilt stöd i förskolan. Frågeställningarna i studien lyder på vilket sätt beskriver förskollärare sina föreställningar om inkludering? och på vilket sätt beskriver förskollärare inkludering utifrån ett praktiskt görande i förskolan? Studien är baserad på en Foucaltinspirerad diskursteori där regelsystem och makt är centrala utgångspunkter och i vilken kunskap legitimeras eller illegitimeras utifrån dessa maktpositioner och regelsystem. Utifrån begreppen möjlighetsvillkor, styrning och makt, vetande, utestängningsmekanismer och subjektpositioner kan diskursernas produktion, reproduktion och innehåll synliggöras. Studien har en kvalitativ och abduktiv forskningsansats. Semistrukturerade intervjuer har genomförts av fyra förskollärare, därefter har en diskursanalys genomförts och sedan diskuterats utifrån de specialpedagogiska perspektiven och tidigare forskning. Resultatet synliggör tre diskurser kring barn i behov av särskilt stöd; en statisk, en dynamisk och en förväntningsdiskurs. Resultatet visar även tre diskurser kring inkludering; en gemenskapsdiskurs, en utbildning- och kunskapsdiskurs och en verksamhetsdiskurs.

The aim of this study is to explore how teachers' practical work with pedagogical assessments in special schools appears. In order to answer the study, two scientific questions were proposed. How do teachers describe their work with pedagogical assessment and what should a pedagogical assessment contain? Twelve qualitative interviews have been conducted with teachers from eight different municipalities, all active at the primary special school. All the interviewed has taken part of pedagogical assessments earlier. After the interviews, the answers were transcribed, then themed - according to similarities and differences. The themes that emerged can be found as subheadings in the result of the study. The study´s result has been analysed using Wengers (1998) three dimensions of Communities of Practices. The three dimensions are mutual engagement, joint enterprise, and shared repertoire. The communities of Practice in this study are synonymous with the work team.  The result of the study shows that teachers work with pedagogical assessment varies in both structure and implementation. The result shows that few teachers work practically with pedagogical assessment in their daily work. The most teachers use the IUP´s in their daily work and as a basis for lesson planning. The results also shows that a national template is in demand by teachers in their work with pedagogical assessments.

No description available.

Trots omfattande reformer och ändringar av både skolans läroplaner och betygssystem har forskning visat på en alltjämt fortsatt problematik gällande likvärdighet vid bedömningar och betygsättning. Särskilt problematiskt för ämnet idrott och hälsa är utmaningen med att bedöma elevernas rörelsekvaliteter. Syftet med studien är därmed att undersöka hur lärare på gymnasiet talar om och resonerar kring arbetet med att bedöma och betygsätta elevers rörelsekvaliteter. Syftet har erhållits genom intervjuer med fyra gymnasielärare. Resultatet i studien visar på både utmaning, likheter och skillnader i hur lärare tolkar samt arbetar med att konkretisera kunskapskrav som behandlar elevers rörelsekvaliteter. Det i sin tur har även konsekvenser för både relevans och tillförlitlighet och i slutändan även likvärdigheten. / Despite extensive reforms and changes of both school curriculums and grading systems, research continues to present challenges regarding comparable and justice grades. Particular challenges exists in the subject of physical education and health regardning assessment of movement qualities. Thus, the purpose of this study is to explore how teachers in upper secondary school speak of and discuss the work of assessing and grading students’ movement qualities. The aim has been reached trough interviews with four teachers in upper secondary school. The result shows both challenges, similarities and differences in how teachers interpret and work with concretizing knowledge requirements that deals with students’ movement qualities. That, in turn, has consequences for both validity and reliability and in the end for comparable grades as well.

Uppsatsen ämnade att finna svar på vilket judotekniskt mönstret som är mest poänggivande förjuniordamer som tävlar i -70kg på junior VM. Metoden som användes var att med hjälp avvideomaterial, observationsschema och kodningsmanual kartlägga alla matchpåverkandehändelser från J-VM 2018, 2019 och 2021. Baserat på resultatet visade det sig att världens bästajuniorer följer den övriga internationella trenden då ashi-waza (bentekniker) visade siganvändas mest flitigt när poäng delades ut. Uchi-mata var det kast som visade sig resultera imest poäng och i 72% av fallen gjordes de poänggivande kasten från kenka-yotsu (en av detävlande går höger och den andra går vänster). Poäng togs oftast när kastet gjordes ikastriktningen vänster-framåt och det grepp som oftast ledde till poäng var standard slaggreppåt vänster. Av totalt 117 poäng som registrerades togs 29 av dem i ne-waza. Den effektivastene-waza tekniken var Sankaku-gatame/jime. 81% av kastpoängen som togs kom av en offensivhandling och endast 4 av samtliga matcher kvitterades eller vändes. Enligt studiens resultattycks det vara så att en judoka som är offensiv, greppar och kastar vänster har hög sannolikhetatt lyckas i juniorernas -70kgs klass.

No description available.

No description available.