No description available.

No description available.

In this Master thesis I am through ethnographic observations and literature trying to define the concept of ‘quality in preschool’. Three pre informants from different public preschools will share examples from experiences about quality in each preschool. The preschool teachers considers, among other things, that teachers education, treatment of children and parents, representation, number of children in the group, access to professions like special educational or atelje carving, are aspects of quality in preschool. The teachers do say that even university students, well-prepared food and principals with time and courage forleadership contributes to quality. To get time for development and preparations is quality, also though the teachers scheduled time for that purpose is separated between two and four hours a week. It appears that it is important to keep morning meetings and blackboard meetings intact, and to hold meetings were the preschool teachers can discuss the children’s education. All informants believe that effective meetings with interesting contents isimportant. Literature about leadership and organization is rich, a selection will be presented in this essey. Me, and one of the principal informants, considers that the researchers ideas about organization and leadership in preschool, is not compatible with our scarce resources in Swedish preschool. It has been more difficult and greater differences between the principals concrete examples from organization to ensure quality in their preschools. What I did find out was that meetings need to be carefully planned with a purpose that all the participants understands. One principle informant thinks that quality is to build conceptions- a professional language - another that right competens must be at the right place. Principal's education is important for quality in preschool according to literature and informants.

No description available.

Digital transformation has been an important, popular and revolutionary topic for research fordecades. Constant and rapid updating digital technologies and tools have mainly influencedthe phenomenon of digital transformation to remain interesting and evolving whileemphasizing the significant importance of other concepts related to digital transformationsuch as challenges and opportunities. However, when compared with the otherindustries/areas, digital transformation of education, has been a slow process; especially inthe developing countries. When Covid-19 crisis hit the world, the importance ofdigitizing/digitalizing/digitally transforming businesses was highlighted more than ever andmany organizations and institutes had no other option than accepting digitalization; includingmajority of educational institutes around the world.This thesis aim to understand the challenges faced by a primary school located in a relativelyrural area in Sri Lanka, when implementing digitalization of education within the school forthe first time from 13th March 2020 till 17th August 2020, due to the impact of Covid-19 crisisinfluenced temporary closure of the school. To answer the research question of this study,data was collected qualitatively using semi-structured interviews from carefully chosenrespondents. According to the collected data, it was emphasized that the main challengesfaced by the school when digitalizing education involved: digital literacy, infrastructure,internet and other related services, traditional structure of education, and economy relatedissues. During the analysis of the case study built based on the empirical results, it isdiscussed how the identified challenges affects self-efficacy of users and how thesechallenges can be addressed in order to improve digitalization od education in Sri Lanka.When analysing results in compliance with the Technology Acceptance Model (TAM), it wasinteresting to see how Covid-19 pandemic has acted as a strong external variable to influencethe traditional structure of TAM and its‘ components, causing perceived usefulness oftechnology to act solely as the primary factor that motivated technology acceptance by usersin the study setting. The findings also leave it questionable whether if it is still required in thefuture to address the existing challenge of ‗resistance‘ as one of the most importantchallenges related to digital transformation. This study also discusses how Covid-19pandemic impacted on the pace of digital transformation globally that it has become asubstantial experience to motivate digitalization of education in Sri Lanka and otherdeveloping countries.4The study suggests more extensive investigation on unheard digitalization stories in thedeveloping world and highlights the importance of contributing more varied case studies toliterature. This thesis also implies the relevant authorities of Sri Lanka to consider thefindings provided in this research, when planning the digital roadmap for the country‘seducation system and when restructuring the education system to improve the standard ofeducation towards the development of country. Key Words: Digital Transformation, Impact of Covid-19, Digital TransformationChallenges, Developing Countries, Education, Sri Lanka, Digitalization of Education,Technology Acceptance Model

I samband med pandemin och uppmaningen från Folkhälsomyndigheten i Sverige kring social distansering så ökade användningen av digitala distansmöten vilket anses viktigt att undersöka. I undersökningen av upplevelser från studie- och yrkesvägledare i gymnasiet valdes från forskningsfrågan ”Hur beskriver studie- och yrkesvägledare upplevelsen av digitala vägledningsmöten med elever, enskilt och i grupp?”. Även frågan ”Vilka förhoppningar framåt har studie- och yrkesvägledare kring digital vägledning?” undersöktes. För insamling av data valdes kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer och till analysen valdes hermeneutisk ansats och open coding.Samtliga studie- och yrkesvägledare upplever att digitala möten med elever medför flexibilitet och tillgänglighet. Studie- och yrkesvägledare i undersökningen uttrycker oro över att delar av kommunikation, och vissa delar av interaktion, uteblir vid digital vägledning. Respondenterna beskriver hur till exempel kroppsspråk inte syns och att det gör det svårare att skapa en djupare kontakt med elever, vilket försvårar djupare vägledningssamtal. Flertalet av respondenterna nämner teknikkrångel som ett problem, men att de samtidigt använder tekniken till sin fördel. Samtliga studie- och yrkesvägledare önskar hjälpmedel för bättre kommunikation och interaktion med elever i digitala vägledningsmöten.

Under våren 2020 spreds smittan av coronaviruset Covid-19 i Sverige detta övergick sedan till att bli en global coronapandemin. För att minska smittspridning gick myndigheterna ut med rekommendationerna att bland annat skolor skulle över till att ha distansundervisning. Detta medförde att studie- och yrkesvägledning i större utsträckning behövde ske på distans genom digitala vägledningssamtal med hjälp av digitala verktyg. Syftet med studien är att utveckla kunskap kring digital vägledning inom gymnasieskolan samt att undersöka vad den enskilde studie- och yrkesvägledaren ser för möjligheter och begränsningar i sitt arbete med digital vägledning och vilka digitala verktyg som kan användas. Vi har använt oss av en kvalitativ fallstudie med semistrukturerade intervjuer och tematisk analys. Resultatet visar att studie- och yrkesvägledare använder sig av digital vägledning i större uträckning nu under coronapandemin än innan. De arbetar främst genom digitala plattformar som Zoom, Google Meet och Skype. Kommunikationen i de digitala vägledningssamtalen jämfört med fysiska vägledningssamtal upplevs begränsad på grund av bristen på kroppsspråk och utfyllnadsljud som i vissa fall försvårar avkodning av budskapet i samtalet. Detta påverkar kvaliteten i de digitala samtalen. De upplever att de genom digitala vägledningen kan nå tex hemmasittare i större utsträckning än innan och att de kan svara på flera av elevernas frågor digitalt än vad de hann med när samtalen skedde fysiskt. Det flesta av respondenterna menar att om de själva får välja föredrar de att ha fysiska vägledningssamtal speciellt om vägledning behöver bli djupgående, men att den digitala vägledningen är ett gynnande komplement i vägledningsarbete.

Syftet är att identifiera och analysera lärlingens upplevda bemötande på APL-plats. Detta i kombination med trivsel och arbetstillfredsställelse, vilket även innefattar en känsla av att tillhöra arbetsgruppen samt ett yrke vilket skapar yrkesidentitet. Syftet är också att undersöka hur det systematiska kvalitetsarbetet i skolans studie- och yrkesvägledning kan utvecklas i samband med lärlingens upplevda bemötande på APL-plats. En kvalitativ intervjustudie gjordes, både i grupp och individuellt bland elever som går ett lärlingsprogram på gymnasieprogram samt studie- och yrkesvägledare. Urvalet av respondenter gjordes från två olika skolor i Sverige. De respondenter som valdes ut att fokusera på var lärlingar i årskurs två samt skolornas studie- och yrkesvägledare. Studie och yrkesvägledarna anser att skolans alla roller idag arbetar aktivt med elevernas bemötande på APL-plats. Resultatet från lärlingarna visade att de har olika upplevelser av både första mötet och kommande bemötandet på APL-plats. Detta påverkade deras trivsel och känsla av tillhörighet till både arbetsgrupp och yrket. För elevens bästa förutsättning att lyckas i skolan kan skolans studie- och yrkesvägledning utvecklas i samband med förberedande av elevers upplevda bemötande, vilket bidrar till skolans systematiska kvalitetsarbete.

Det här är en studie vars syfte är att öka kunskapen om elevers gymnasieval under en pågående pandemi och särskilt hur stor osäkerhet de känner och vad som påverkar dem i sina val. I studien ges en bakgrund om ungdomars övergång till gymnasieskolan med avseende på olika faktorers påverkan, vilken vägledning de fått samt det som Hodkinson och Sparkes (1997) beskriver som handlingshorisont. Utifrån en enkätstudie i samtliga klasser i årskurs 9 på en högstadieskola kunde elevernas uppfattning om gymnasievalet analyseras och kategoriseras. Det utmärkande i studien är att eleverna efterfrågar mer information om gymnasiet. Det beror bl.a. på restriktioner pga. Covid-19-pandemin som orsakade uteblivna gymnasiebesök. Om antalet felval är större för den här gruppen av ungdomar återstår dock att se när dessa ungdomar gått en tid på sin nya utbildning.

Syftet med detta arbete är att öka kunskapen om och undersöka hur handledare inom Arbetsförmedlingens program stöd och matchning beskriver eventuella erfarenheter av etnisk diskriminering hos deltagarna, hur de i sådana fall agerat och vilka förbättringsområden handledarna kan identifiera för att utveckla stödet och hjälpa deltagarna mot målet vidare till studier eller arbete. Metoden som använts var kvalitativa intervjuer med tre intervjupersoner på tre olika stöd och matchningsföretag. Resultaten har visat att handledarna inom programmet beskriver flera olika slags upplevd etnisk diskriminering när deltagarna sökt arbete hos olika arbetsgivare. Det har visat sig att deltagarnas hälsa, motivation och självkänsla påverkats negativt. Hanteringen har bland annat bestått i att ge information och erbjuda och ge ytterligare samtal. Som förbättringsområden har handledarna identifierat tid för ökad vägledning och vikten av samtalen som man har ihop med deltagarna. Fortsatta studier kan ge ytterligare klarhet och insikter till området, och förslag på några sådana ges till sist.