No description available.

No description available.

Syftet med den här uppsatsen är att utreda vad forskningen säger om läsningens plats i klassrummet. Vi vill se om läsningen, och framförallt tyst läsning, bör få tid i undervisningen och varför. Vi vill även se vad lärarens roll i läsningen är och hur elever motiveras till att läsa. För att uppnå det syftet undersöker vi i uppsatsen vad forskning säger om följande frågeställningar: Vilken typ av läsning bör få plats i klassrummet? Hur motiveras elever till att läsa? Vad har läraren för roll i elevers läsning?

Syftet med denna litteraturstudie är att belysa vikten av högläsning i skolundervisning samt undersöka vilken påverkan högläsning har på elevers läsning. Resultatet grundar sig i 15artiklar och är uppdelat i tre områden som alla har en påverkan på elevers läsning. Områdena innefattar olika metoder vid högläsning, hur lärare kan stötta elever vid högläsning samt hur elever kan motiveras till att läsa på egen hand. Resultatet visar att då lärare använder sig av olika metoder i samband med högläsning påverkar det utvecklingen av elevers ordförråd, läsförståelse och motivation. Den avslutande reflektion i denna litteraturstudie framhäver lärares kännedom om hur de med hjälp av metoder i samband med högläsning, kan påverka elevers utveckling av sin egen läsning. Studien är inriktad mot elever i förskoleklass till och med årskurs 3.

Denna studie hade som syftet att undersöka, utifrån ett genusperspektiv, vad unga vuxna från en mindre kommun anser att skolundervisningen om sex och samlevnad har gett dem för kunskaper och vilka kunskaper som hade varit önskvärda. Detta genom frågeställningarna: Vilka kunskaper om sex och samlevnad har unga vuxna fått med sig från högstadiet? Vilka kunskaper anser unga vuxna varit önskvärda att få ta del av under sex- och samlevnadsundervisningen i skolan? I studien har kvalitativ metod använts och tre fokusgrupper, bestående av fyra personer i varje intervjugrupp, har intervjuats genom semistrukturerade intervjuer. Två av intervjugrupperna har varit enkönade varav en intervjugrupp har varit samkönad. Som analysverktyg har genusperspektivet och den heterosexuella matrisen applicerats på studien. I resultatet så framkommer att skolans undervisning har bidragit med kunskap om samtycke, pornografi, homosexualitet, skydd mot oönskade graviditeter, könssjukdomar och heterosexuella samlag. Bristfällig kunskap har enligt respondenterna gets kring genus och även till viss del sexualitet och samlevnad. Något som respondenterna även önskat att skolan skulle gett mer kunskap om. I studien framkom även hur viktigt det är med bekväma lärare i undervisningen och att det vore önskvärt att få lära sig mer om kvinnliga sjukdomar.                       Nyckelord Genus, samlevnad, sexualitet, undervisning och skola. Keywords Gender, coexistence, sexuality, education and school.

Detta är en konsumtionsuppsats vars syfte är att ta reda på hur lärare kan undervisa och stötta elever rörande klimatförändringar. Konsumtionsuppsatsen undersöker även elevers beteenden och känslor kopplade till klimatförändringarna samt hur de hanterar dessa känslor. Konsumtionsuppsatsens metod är utförd som en systematisk litteraturstudie där samtliga steg i metoden redovisas och förtydligas. Resultaten visar att klimatförändringar är ett komplext ämne som frambringar många olika känslor hos eleverna, bådenegativa och positiva. De här känslorna behöver vidare hanteras och det kan göras på olika sätt. Vi har identifierat tre huvudsakliga hanteringsstrategier som eleverna använder sig av när de bearbetar och hanterar känslorna. Praktiska metoder har visat sig vara mest effektiva undervisningsmässigt. Vissa metoder och arbetssätt har även visat sig öka både elevernas kunskaper samt påverka hur de känner kring problemen. Läraren har därför en stor och viktig roll i sammanhanget och hur läraren undervisar om klimatförändringarna är avgörande för hur eleverna mottager informationen i undervisningen.

Denna studie syftar till att undersöka hur barnlitteratur kan användas som ett redskap i religionsundervisning och vilka material som används i religionsundervisning idag. Studien är ett konsumtionsarbete och tidigare forskning har granskats genom en innehållsanalys. Studien kommer fram till att läroböcker tycks vara det mest använda läromedlet i religionsundervisning idag och att barnlitteratur inte är vanligt förekommande. Studien presenterar resultat kring positiva effekter av användandet av barnlitteratur i religionsundervisning. Genom att elever får ta del av barnlitteratur om andra kulturer och religioner kan det ge eleven en djupare förståelse för sig själv och på så sätt även för andra. Barnlitteratur kan göra att elever får sätta sig in i andra människors känslor och liv och på så sätt öka empati och medmänsklighet hos eleverna. Metoder som studien presenterar kring användandet av barnlitteratur är diskussioner, illustrationer och gestaltningar. Användandet av dessa metoder samt vilka positiva effekter dessa kan ge presenteras även.

The gaming community has grown significantly over the past two decades and is playing a major role in learners’ English development. This literature study aims to examine to what extent there is a correlation between playing massive multiplayer online role-playing games (MMORPGs) and English learners' vocabulary acquisition as well as their motivation to learn. By going through educational databases such as ERIC we found empirical studies relevant to our question. A total of 10 empirical studies were included where all of these concerned vocabulary development and 6 concerning motivation. Researcher Pia Sundqvist contributed with several of her studies regarding extramural English activities. Her results indicated that playing video games was one of the most beneficial extramural activities from a second language learning perspective. Through the research studies, it was found that playing MMORPGs has a positive effect on vocabulary acquisition and helps the learner to stay motivated to learn English. However, none of these research studies acknowledge the dangers of MMORPGs. Teachers and educators should be aware of the potential MMORPGs hold regarding second language learning, and implement it in teaching when possible. For further research it would be interesting to try a lesson plan that includes MMORPGs.

Studiens syfte var att beskriva pedagogers erfarenheter av de nationella proven i årskurs 3 och anpassningar för elever i behov av stöd kring proven. Fokus låg på provens formativa funktion, både av elevers kunskaper och lärarens undervisning. Vi valde en kvalitativ ansats där nio rektorer och lärare intervjuades, angående deras erfarenheter av de nationella proven i årskurs 3. För att få en bredd i empirin, användes semistrukturerade intervjuer i studien. Vi valde att ha en induktivt inspirerad ingång i studien där vi tematiserade den insamlade empirin, vilket innebar att våra olika teman framkom utifrån vår empiri och var inte förutbestämda. Själva analysen genomfördes sedan tematiskt utifrån de teman som framkom. De sju huvudteman som framkom var bedömning, eventuella hinder för att visa kunskap, tolkningen i samband med de nationella proven, omsorg om elever som får avstå från prov, tidskrävande, bedömningsstöd och/eller nationella prov, likheter och skillnader gällande proven i svenska respektive matematik. Under huvudtemat bedömning framkom 4 viktiga underteman, elevers kunskaper, undervisningen, överlämning och användning av resultat och vad bedöms. Underteman förekommer även under några andra huvudteman. Resultatet av studien visade att bedömningen av de nationella proven till övervägande del blev summativ av elevernas kunskaper och att resultatet sällan användes formativt i kommande årskurser. Resultaten av de nationella proven kan med fördel användas formativt för att utveckla undervisningen, vilket tyvärr inte gjordes i någon större utsträckning. De elever som var i behov av stöd fick de anpassningar och det stöd de behövde under proven. Trots att resultaten av de nationella proven i årskurs 3 sällan gav några överraskningar angående kunskaperna hos eleverna och trots att de var tidskrävande, ansåg flera informanter att de var ett bra mätinstrument på elevernas kunskaper.

Abstract är inte tillgängligt.