I dagens svenskundervisning står kanoniserade verk för en stor del av det stoff som används. Under många år har dock detta varit en omdiskuterad fråga och åsikterna har gått isär om huruvida den västerländska kanon bör användas i skolan och på vilket sätt. Vissa forskare menar att den västerländska kanon bör undervisas till eleverna eftersom den ger alla elever en gemensam referensram och tillgång till ett kulturellt kapital. Den västerländska kanon kan också användas inkluderande i skolundervisningen eftersom den ger eleverna ett historiskt perspektiv och ger dem insikt om andra människors situationer vilka de kan relatera till deras egen samtid. Andra forskare menar att kanoniserad litteratur är exkluderande dels genom att litteraturen är äldre och därmed inte har någon relevans för eleverna och dels för att den västerländska kanon är baserad på exkluderande urvalskriterier. Utifrån ett inkluderingsperspektiv och med grund i läroplanen och skollagen ska eleverna få en likvärdig utbildning. Detta går genom ett inkluderande klassrumsarbete att ge eleverna både genom klassikerläsning och läsning av annan litteratur. En blandning av kanoniserad litteratur och icke-kanoniserad litteratur kan användas i litteraturundervisningen och förenas genom den didaktiska frågan hur.

Denna uppsats handlar om språkinriktad och -utvecklande undervisning i ett ämne. Syftet är att undersöka stödjande och utvecklande undervisningsmetoder i matematik för nyanlända elever. Undersökningen försöker kunna besvara två frågeställningar: – Hur organiseras undervisningen i matematik för nyanlända elever i språkintroduktionsprogrammet för att de ska nå kunskapsmålen? – Vilka metoder använder matematiklärare för att undervisningen skall vara stödjande och utvecklande ur språkliga aspekter? Undersökningen berör hur fem matematiklärare arbetar med språkinriktad och – utvecklande undervisning för sina elever. Lärarna beskriver sina metoder och erfarenheter inom matematikundervisningen och hur de arbetar med utformningen av språkutvecklande matematikundervisning för att eleverna kan nå kunskapsmålen. Två matematiklektioner observerades och en analys per lektion har genomförts. Resultatet visar att matematiklärarna anser att de är medvetna om hur de ska arbeta med nyanlända elever samt på vilket sätt de kan undervisa med en språkutvecklande arbetsmetodik. Samtliga anser att de försöker att arbeta med ord och begreppsinlärning. En lärare använder olika material och lärobok under sina lektioner beroende på elevernas förkunskapsnivå. Ett samarbete mellan svensklärare och berörda matematiklärare saknas. Två lärare har jobbat med studiehandledare och hade erfarenhet av detta. En lärare anser att studiehandledare kan vara i klassrummet och andra tycker att det är bättre att studiehandledning sker parallellt utanför klassrummet. Samtliga lärare anser att de inte arbetar aktivt för att föräldrarna/godemän/personal på boende skall vara delaktiga i skolans matematikundervisning. Måluppfyllelsen påverkas också enligt en av lärarna av elevernas situation. Det är oroligt i klasserna med olika avhopp, familjeangelägenheter, osäkerhet kring beslut från migrationsverket och kommunala frågor som stör en kontinuerlig undervisning.

Elevers konceptuella förståelse för begrepp som kraft och rörelse studeras inom ramen för Fysik 1 vid en gymnasieskola . Ett diagnostiskt prov togs fram och genomfördes före och efter genomgången kurs. Under kursen betonades interaktiva moment och fyra stycken interaktiva workshops utvecklades där eleverna mötte koncepten i praktiken. Intervjuer och statistisk analys av resultaten på det diagnostiska provet före och efter kursen visar att eleverna tillägnat sig koncepten ovanligt väl under kursen.

Syftet med uppsatsen har varit att beskriva och analysera flickors och pojkars uppfattningar om kommunikation i klassrummet och deras uppfattningar om vad som kan skapa trygghet i klassrummet. Utifrån fokusgruppsintervjuer har det framkommit att eleverna i de båda grupperna har många tankar, som sammanfaller även om det finns några som skiljer sig lite åt. Eleverna menar att läraren kan påverka tryggheten i klassrummet och skapa förutsättningarför kommunikation. I båda grupperna betonades det att ett bra förhållande till läraren är positivt för att skapa en trygg miljö i klassrummet. Själva kunde de, enligt pojkgruppen, göra det genom placeringen i klassrummet. Flickornas svar handlade om att få stöd för sina åsikteroch att de är säkra på svaret när de svarar på en fråga.För båda grupperna var det vidare viktigt med en god gemenskap i klassrummet för att känna sig trygg och att våga kommunicera. I såväl pojk- som flickgruppen menade man att en klasskamrat som sitter bredvid kan göra att man känner sig trygg i klassrummet. Andra faktorer som kan påverka tryggheten anser båda grupperna är möbleringen i klassrummet. I pojkgruppen nämndes klassrådet och diskussion i smågrupper som tillfällen då de lättast kan uttrycka sin åsikt. Men det kan finnas en konkurrens i smågrupperna vilket leder till att en deltar för sig extra mycket. Om gruppdiskussionen är betygsgrundande kan det enligt pojkgruppen vara fördelaktigt med en skriftlig uppgift istället. I flickgruppen nämndes det, att det var lättast att uttrycka sin åsikt när de sitter med dem som de känner. För flickorna verkar relationerna till klasskamraterna ha en särskilt stor betydelse. Flickorna ser det som en fördel att först prata ihop sig i en liten grupp innan en diskussion i helklass. Elever i såväl pojk-som i flickgruppen kan också av många olika anledningar tveka på att svara på lärarens fråga. I pojkgruppen uppfattade man att flickor har en högre press på sig att prestera bra. En faktor som styr detta ansåg de är att pojkar har lättare att få jobb. Därför måste flickorna prestera mer i skolan för att kunna konkurrera med pojkarna. Pojkarna trodde dock inte att det innebar att fler flickor är blyga. I flickgruppen framkom också åsikten att pojkarna inte tar skolan på lika stort allvar som flickorna. Som lärare är det viktigt att se till att samtliga elever kommer till tals. Både flickor och pojkar kan vara osäkra i vissa situationer i klassrummet. Att hävda att bara flickor har problem att göra sin röst hörd i klassrummet stämmer inte med verkligheten. Som lärare gäller det att skapa en god relation till sina elever, mellan eleverna och en miljö där alla kan känna sig trygga.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Med den studie undersökt vi hur olika klasslärare arbetar för att utveckla läs-, och skrivinlärningen hos flerspråkiga elever. För att få svar på våra forskningsfrågor intervjuade vi tre informanter. Vi upptäckte likheter och skillnader från det insamlade materialet och fick svar på våra forskningsfrågor med stöd av litteratur. Från den resultat vi fått fick vi vetskap om att arbetssätten, resurser och samarbetet med hemmet och Svalärare har stor betydelse med att utveckla flerspråkiga elevers läs- och skrivinlärning.