<p>2019-12-20</p>

I denna studie har begreppet lärande i förskolans läroplaner (Skolverket, 2018;           Utbildningsdepartementet, 1998) analyserats ur ett läroplansteoretiskt perspektiv. En        begreppshistorisk textanalys har använts i syfte att förstå en förändring av framskrivningen av begreppet lärande inom formuleringsarenan. Begreppet har traditionellt sett haft en central del i  styrande dokument för förskolan och resultatet av den kontextuellt beskrivande, synkrona analysen visar begreppets centralaplats kvarstår. Resultatet av den komparativa, diakronaanalysen visar att begreppet lärande fått en förändrad innebörd i form av en ökad kvalitetsaspekt i läroplan för förskolan 2018. I studien diskuteras läroplanens förändrade framskrivning av begreppet lärande i  relation till det omkringliggande samhället och hur nationella intressen inverkan på läroplanens utformning. En slutsats är att lärande är ett begrepp i oupphörlig förändring och behöver därför ständigt analyseras för att förstås i sin aktuella kontext. / <p>2020-06-08</p>

Syftet med arbetet är att bidra med kunskap om brytpunkten som uppstår när högskolestudierna ska avslutas, med fokus på hur brytpunkter påverkar studenternas handlingshorisonter och vilka förväntningar som studenterna uttrycker i samband med denna brytpunkt samt hur utformningen av karriärvägledning eventuellt kan förändras för att understödja studenter inför denna brytpunkt. Studien utgår från studenternas perspektiv på brytpunkten, den uppfattade handlingshorisonten och uppfattade behovet av karriärvägledning. Arbetet utgår vidare från Careershipteorin som Hodkinson och Sparkes (1997) har utarbetat när det gäller brytpunkten och den så kallade CIP-teorin när det gäller karriärvägledning. Som metod för datainsamlingen har kvalitativa intervjuer med högskolestudenter använts. Det resultat som framkommit visar att de intervjuades fokus ligger på arbetslivet som ligger framför dem samt att de identifierar olika förhållningssätt, utifrån möjligheter och svårigheter, att söka sig fram till det aktuella arbetet. Resultatet visar också på studenternas behov av karriärvägledning i den brytpunkt som de befinner sig i.

No description available.

No description available.

Uppsatsens syfte var att undersöka hur chefer och medarbetare i den offentliga vården ser på kompetensutveckling och lärandeprocesser och hur de arbetar med kompetensutveckling. I en kvalitativ studie intervjuades två chefer och två medarbetare på en större vårdinrättning. Den teoretiska ramen var Ellströms beskrivning av lärande som reproduktivt och utvecklingsinriktat. Resultatet visade att informanterna gav en positiv bild av hur de ser på kompetensutveckling och att de aktivt arbetar med kompetensutveckling i den dagliga verksamheten. Både cheferna och medarbetarna beskrev att möjligheten till kompetensutveckling är god och att de själva har delaktighet i sin kompetensutveckling och i vilken utsträckning de vill ta del av densamma. Vårdinrättningen kombinerar ett reproduktivt förhållningssätt med ett lärande som är mer utvecklingsinriktat.

Som studie- och yrkesvägledare är det viktigt att förstå hur individer tänker och resonerar omkring akademiska studier för att vara professionell i yrkesrollen. Att ha goda kunskaper om vad det är som påverkar utbildnings- och karriärval hos individer är viktigt. Syftet med denna studie är att få en större förståelse av vilka faktorer som påverkar utbildningsvalen i mindre orter med långa geografiska avstånd till utbildningsmöjligheter. Frågeställningarna handlar om fördomar om akademiska studier i mindre orter, familjens utbildningsbakgrund, om individerna på dessa orter anser att geografiska avstånd är ett stort hinder samt om det tenderar att skilja sig mellan könen vid val att påbörja akademiska studier. Studien är en kvantitativ undersökning med en enkätmetod. I denna studie användes Hodkinson och Sparkes careership teori samt Pierre Bourdieus klassteori för att se kopplingar mellan våra resultat och vad teorier säger. Utöver teorier användes tidigare forskning inom områdena om klass, kön och geografiska skillnader. Resultatet från studien visar att det är fler kvinnor än män i vår studie som väljer att studera på akademisk nivå samt att majoriteten av respondenterna värderar akademisk utbildning högt, oberoende av föräldrars utbildningsnivå. Studien visar inga tydliga samband mellan föräldrars utbildningsnivå och respondentens egen utbildningsnivå eller värdering av akademiska studier. Geografiska avstånd till universitet/högskola tenderar att inte avgöra i alltför hög utsträckning vid val av akademiska studier och majoriteten av respondenternas omgivning förefaller tala relativt positivt om akademiska studier.

Många elever går ut gymnasiet utan en gymnasieexamen vilket i sin tur kan leda till utanförskap, arbetslöshet och ohälsa. Forskning visar att studie- och yrkesvägledning är viktigt i dessa situationer och kan göra att elever hittar motivation för att klara en examen. Med detta som bakgrund är syftet med studien att undersöka hur studie- och yrkesvägledare arbetar med elever som riskerar att inte nå en examen och vilka framgångsfaktorer de själva ser i sitt arbete. Detta görs utifrån kvalitativa intervjuer med fyra vägledare på kommunala skolor.Resultatet ifrån studien visar att samarbete mellan personal på skolan och även andra aktörer utanför är viktigt, att skolan arbetar som en helhet och att insatser sätts in tidigt. Andra framgångsfaktorer som framgår är att personalen har ett bra förhållningssätt och uppmärksammar eleverna.

I vår alltmer globaliserade värld så har skolan ett ansvar för elevernas svenska såväl som internationella identitetsutveckling. Är utlandspraktik ett bra sätt att jobba med detta? Syftet med denna uppsats är att undersöka vilken betydelse utlandspraktiken har för gymnasieelevers identitetsutveckling, samt att se om studie- och yrkesvägledare kan tillföra något i arbetet med utlandspraktiken. Via djupintervjuer med lärare, elever och studie- och yrkesvägledare har svar erhållits i vilken utsträckning utlandspraktik upplevs påverka gymnasieelevers utveckling. I forskningen hävdas det att ”arenor för lärande” och ”internationella kompetenser” är avgörande för en framgångsrik utlandspraktik. Krumboltz fem färdigheter prövas, för att se i vilken grad de passar in i skolans arbete med utlandspraktik. Resultaten från studien visar ett positivt utfall, men indikerar att det kräver tid, organisation, resurser och engagemang som inte alla skolor har tillgång till.

Matematisk begreppsbildning är mycket betydelsefullt för utvecklingen av matematiska förmågor (Berggren &amp; Lindroth, 2004). Det har dock visat sig att många elever saknar förståelse för matematiska begrepp. Nationella kunskapsutvärderingar uppvisar låga resultat gällande elevers kunskaper i matematik (Skolverket, 2016). En närmare granskning visar att detta till stor del beror på brister i elevernas begreppskunskaper. För att vända denna negativa utveckling ställs höga krav på läraren och en undervisning som främjar begreppsbildning. Studien ger med hjälp av litteratur och tidigare forskning en överblick av matematisk begreppsbildning med betoning på lärarens och undervisningens betydelse. Det övergripande syftet med denna studie är därför att bidra med kunskap om matematiklärares förhållningssätt till matematisk begreppsbildning. Erfarenheter från 5 lärare som undervisar i årskurserna 1–3 har belysts med hjälp av semi-strukturerade intervjuer med fenomenologisk ansats. Intervjuerna har analyserats genom meningskoncentrering och tematisk innehållsanalys vilket resulterat i ett flertal teman rörande lärares utmaningar och möjligheter i undervisnings och bedömningspraktik. Sammanfattningsvis visar studiens resultat att lärarna ser möjligheter med att själva kunna anpassa sin undervisning mot begreppsbildning genom elevaktiva och laborativa arbetssätt. Det framkommer dock att lärarna upplever en stress när oförenliga krav rörande tid och resurser ställs mot varandra. Vidare diskuteras viktiga slutsatser som exempelvis lärares behov av kompetensutveckling gällande matematisk begreppsbildning. Fortsatta studier som beaktar kunskapsnivån i relation till aktuell forskning inom både individ och myndighetsnivå rekommenderas. Dessa skulle således ge svar på hur och i vilken omfattning en insats skulle kunna utformas.