Denna studie kommer att behandla problemområde som rör skolansdemokratiska uppdrag. Vårt syfte med studien är att problematisera hur lärarearbetar med demokrati och elevinflytande, samt hur elever upplever det. Detteoretiska perspektivet som ligger till grund för detta arbete är pragmatismenoch John Deweys tankar om demokrati. Centrala begrepp som används istudien är demokrati och elevinflytande. Metoden i arbetet är kvalitativ därinsamlingen av empiri gjordes genom intervjuer med lärare och enkäter medelever. Resultat och slutsatser som framkommit i denna studie är att lärarna ärmedvetna om det demokratiska uppdraget i skolan men att det finns ensvårighet i att tillämpa en strategi för elevinflytande och demokrati. Detinflytande som eleverna lyfter upp berör framför allt olika aktiviteter eller lekaroch inte elevernas olika lärande. De elever som får inflytande i ämnet ärframför allt pojkar och de elever som tar mest plats i undervisningen.

This dissertation focuses on interaction patterns between preschool children when doing mealtime in a preschool environment, analyzing how social order is displayed and constituted among 3 – to 6-year-olds. The analyses draw on a video ethnography with 15 hours of video recordings (30 mealtime events). An overall issue concerns how the participants position themselves as social actors in face-to-face conversations, and more specifically how the children themselves collaborate in making sense out of their daily lives within their peer groups. Theoretically, the thesis builds on social practice theories, including social constructivist perspectives, work on positionings and studies of language socialization (Ochs, 1996; Ochs, Pontecorvo & Fasulo, 1996; Ochs & Shohet, 2006). The findings show how children when eating together in their peer groups during mealtime participate and act on their own in the creation of mealtime rules and a local social interaction order (Goffman, 1983) and how the children direct each other and create and recreate a local mealtime order.

Arbetsrelaterad stress är ett problem i flera yrken och vanligt förekommande idag. Läraryrket är ett av de yrken där det sker flest sjukskrivningar med grund i arbetsrelaterad stress. Syftet var därför i den här undersökningen att undersöka hur grundskollärare upplevde stress iyrket samt vilka faktorer de upplevde som mest stressfyllda. Sammanlagt deltog 13 lärare frånsju olika skolor i Kronobergs län. Resultatet delas in i fyra teman: Förväntningar, Socialarelationer, Stressfyllt arbete och Organisation. I temat för väntningar framkom att lärare blevfrämst stressade över att sätta höga förväntningar på sig själva. Temat för tidsramen visade attlärare lade mycket extra tid utöver sin arbetstid för att bli klara med sitt arbete, exempelvisplanering, dokumentation och rättning av prov. Det fanns aldrig tillräckligt med tid för att bli klarmed arbetet. Temat för stressfyllt arbete innefattade arbetsuppgifter som var de mest stressfyllda,vilket var utvecklingssamtal och sammanfatta allt i en individuell utvecklingsplan (IUP). Det fjärde och sista temat organisation visade att rektorer bytte ofta arbetsplats, vilket gav nyavisioner och annorlunda ordning kring arbetsplatsen samt miljön. Anpassningen till det nyaförhållningssättet blev i sig ännu en stressfaktor.

No description available.

Detta examensarbete skriver vi utifrån vårt intresse för de läromedel som finns där ute och vad de har att erbjuda utifrån genusperspektivet i de abrahamitiska religionerna. Detta påbörjades med följande frågeställning, Hur inkluderas genusperspektivet i religionsläromedel inom de abrahamitiska religionerna? Syfter är attt ta reda på hur religion presenteras i de samhällsorineternade läromedlen utifrån värdegrunden, genusperspektiv, samt hur läromedel förhåller sig till forskning. Vi har utgått från följande teorier, det hermeneutiska perpsketivet och diskusrsanalys. De metoder som har använts under arbetets gång är kvalitativa metoder. Resultatet visar att utbudet av läromedlen och dess innehåll har en står påverkan för formandet av både elevernas och lärarens tankar kring förståelsen av omgivningen, gällande genusperspktivet vilket visade sig att läromedlen inte var likvärdigt utformade. Läromedlen kan tillföra en känsla av samhörighet för eleverna i klassrummet, utifrån innehållet som läromedlen innefattar, med hänsyn till genusperpsektivet. Forskningen visar även att läromedlen inte alltid lyfter fram könsrollerna ut ett jämställt perspektiv utifrån texter och bilder.

No description available.

Med mer än 4 decennier är språkångest, eng. language anxiety (LA) är fortfarande ett angeläget forskningsämne bland forskare (Gkonou, Daubney, & Dewaele, 2017). He (2018) rapporterar att främmande språkångest, eng. foreing language anxiety (FLA)”skadar elevernas” prestationer på många sätt, både indirekt genom språkångest och självtvivel, och direkt genom att minska klassdeltagandet och skapa ett undvikande av språket (Xiang, 2004, s. 116)”. Å andra sidan kan kontextuella faktorer, såsom klassrumsatmosfär, interaktion, undervisningsmetod och bedömning (formativ och summativ) leda till en lägre/högre nivå av LA (Gkonou, 2017). Föreliggande studie syftar till att öka kunskapen om FLA och ångest för att tala främmande språk, eng. foreign language speaking anxiety (FLSA) genom att undersöka prevalensen av FLSA bland elever i årskurs 9 och identifiera orsaker för elevernas FLSA och FLA. Syftet är också att utifrån elever och lärares perspektiv ta reda på mer om språklärares roll för att minska elevers språkängslan (FLA/FLSA) och stärka elevernas språksäkerhet i svenska grundskolorna. Triangulerade forskningsmetoder tillämpas för föreliggande studie i form av kvantitativ-självrapporterade frågeformulär med 56 eleverna och kvalitativ genom intervjuer med elever (N=12) och lärare (N=4). Klassrums-rutiner, praktiker och undervisningsaktiviteter observerades inledningsvis för att hjälpa till att anpassa Horwitz et al. (1986) frågeformulär till det svenska skolsammanhanget och för att observera hur lärare planerar och genomför sin undervisning för att minska elevers språkångest. FLA, FLSA och språklärares roll i klassrummet rapporteras från elevers och lärares perspektiv i intervjuer, där man utforskar elevernas tro och erfarenheter. Studiens resultat visar att 35% av eleverna rapporterade en låg språkångest; 61% av eleverna ansågs mellan-oroliga och 4% av eleverna upplevde hög språkångest. Resultatet visade också att lärare har ett stort ansvar när det gäller att hjälpa eleverna att utveckla en allsidig kommunikativ förmåga. Lärares bemötande kan väcka eller släcka lusten hos eleverna att delta engelska. Föreliggande studie visade också faktorer som kan påverka eleverna att tala engelska i klassrum, till exempel; oro för slutbetyg, formativ bedömning, rädsla för negativ utvärdering, klasskamrater, klassrumsatmosfär, att redovisa presentation i engelska inför hela klassen samt affektiva variabler såsom självkänsla och självförtroende.

No description available.

No description available.

<p>2019-12-20</p>