Frånvaro i grundskolan både ogiltig och giltig kan leda till hemmasittarproblematik. Frånvaron kan på kort sikt leda till att eleven inte når kunskapsmålen i ämnena och blir då inte behörig för gymnasiestudier. På lång sikt kan eleven hamna i ett livslångt utanförskap när hen inte kommer in på arbetsmarknaden och skapa möjligheter att bygga upp ett eget liv och kommer då att kosta samhället miljoner. Syftet med uppsatsen är att skapa en djupare förståelse och ökad kunskap om hemmasittarproblematik i den svenska skolan. Utifrån syftet så formade jag tre frågeställningar: Vilka anledningar är det till att vi i dagens skola har ett växande antal elever som blir hemmasittare?,vems problem är hemmasittare? och vilka framgångsfaktorer anser forskning finns för att skapa närvaro för eleven/eleverna till skolan? För att få svar på mina frågor valde jag att använda mig av den kvalitativa metoden, där dokument/litteraturstudie var huvudspåret men att jag skulle komplettera med enkätstudier från huvudmännen på grundskolorna i kommunerna i Västernorrlands län. Tyvärr så ansåg kommunerna i Västernorrland att problemet inte var tillräckligt stort och besvarade inte enkäten. Några av resultaten som framkommit i studien är att problematiken med hemmasittare är en problematik som har skapats utifrån oändligt många orsaker, hade varit lättare att berätta om de orsaker som inte skapade frånvaroproblematik. Ett stort problem i det förebyggande arbetet är relationen mellan skola och elev/vårdnadshavare, att främja närvaro istället för frånvaro. Att skapa ett främjande arbetssätt går inte över en dag och man måste vara tålmodig och använda sig av täta kontakter med hemmet och visa att man bryr sig och vill hjälpa till, man får inte glömma att det bara är eleven som drabbas i den här situationen utan föräldrar sliter ont och behöver stöd i deras föräldraskap.

No description available.

Elevers beteende kring ämnet idrott och hälsa är många och olika. I denna studie har jag se om man kan förutse ett av dessa beteenden, deltagande i på lektionen, utifrån teorin Reasoned Action Approach (RAA) och dess tre centrala begrepp; attityd, sociala normer och känsla av kontroll. Studien är baserad på en enkätstudie på 27 frågor som 76 elever i årskurs 9 som svarade på. Enligt studien så upplever eleverna en positiv attityd till ämnet, både kognitiv och affektiv. Studien visar också på att föräldrars och kompisars positiva syn på fysisk aktivitet kan påverkar att de deltar mer på lektionerna. Studien styrker också användandet av teorin RAA när man ska förutse ett beteende.

No description available.

No description available.

No description available.

Syftet med föreliggande studie är att fördjupa kunskapen om F-3-läraresförhållningssätt till värdegrundsarbetet i undervisningen utifrån läroplanen.Studien är kvalitativ och genomförs med intervjuer. Det teoretiska perspektivetär utifrån Imsens ramfaktorteori. Resultatet visar att lärarna arbetar medvärdegrunden genom bland annat filmer, diskussioner och samarbetslekar.Värdegrundsarbetet genomsyrar undervisningen och lärarna har ett förtroendefrån ledningen och ett ansvar att se till att värdegrunden finns med iundervisningen. Slutsatsen är att fostransuppdraget är en viktig del i skolan ochatt den demokratiska plattformen ska bidra med att skapa en respekt somgenomsyrar skolmiljön.

Students' understanding of “the idea of measurement” can be developed through measurement with standardized - and non-standardized units of measurement. Previous research has identified different difficulties in length measurement, but what does not emerge is how teaching can be designed to meet these difficulties. The purpose of this study is thereby to identify critical aspects, regarding standardized and non-standardized measurement in first grade. The purpose is also to examine how teaching with standardized and non-standard units of measurement can be designed to create conditions for learning. The structure of the study is based on the theory of variation, and the principles of the variation theory is therefore a permeate for the method in this study. Data has been collected through pre-tests, post-tests, worksheets, and lesson designs. The result shows that "distinguish that when measuring with a ruler, the measurement starts from zero" was a critical aspect for the standardized units of measurement. The result also identified "distinguish that the units of measurement must not overlap or have gaps for the measurement to be correct" as a critical aspect for the non-standardized units of measurement. The result shows that when concrete material is used to visualise the units in a measurement, several critical aspects are distinguished. To use rulers with different starting points is proved to be important when teaching with the standardized units of measurement. The post-tests showed that the students who had the lesson with non-standard units of measurement had distinguished most of the critical aspects for both standardized and non-standardized units of measurement after the lesson. The students who focused on the standardized units of measurement, on the other hand, had not discerned any critical aspects for the non-standardized units of measurement after completing the lesson. The result constitutes a conclusion that both standardized and non-standardized units of measurement are needed in teaching, for the students to develop an understanding of “the idea of measurement”.

Abstract I skolan speglar svenska och svenska som andraspråk (SVA) vårt multikultturella samhälle. Båda ämnenea har likvärdiga betyg och ger samma behörighet för gymnasieskolan och högre utbildning. Eleverna i dessa ämnen undervisas ofta tillsammans av en och samma lärare i samma klassrum. Syftet med denna kvantitativa studie är att undersöka om undervisningens  organisationsmodell för svenska som andraspråk påverkar förmågan att möta elevernas behov. Studien undersöker också om pedagogerna använder Skolverkets material som bedömningsstöd och om det positivt påverkar deras möjlighet att tllgodose elevernas behov. Enkätundersökningen riktas till ett stort antal informanter från olika multikulturella gryndskolor i Sverige. Resultaten visar att det finns en koppling mellan användningen av bedömningsstöd och upplevelsen av att kunna möta elevernas behov. Informanter som använder bedömningsstöd ökar sin förmåga att tillgodose elevernas behov.

The purpose of this study is to investigate the attitudes and experiences of Swedish teachers and school librarians regarding collaboration to promote students' learning and reading interest. The purpose is also to investigate what perception Swedish teachers have of the school librarian's role and duties. The questions that the study seeks to answer are; How do Swedish teachers at upper secondary school perceive the school librarian's role and tasks? What are Swedish teachers and school librarians at upper secondary schools’ view of collaborating with each other to promote students' learning and reading interest? And do Swedish teachers and school librarians at upper secondary school collaborate in some way to promote students' learning and reading interest? If yes, in what way? If no, why not? The study has a qualitative approach with research interviews as data collection method. The selection group consists out of three Swedish teachers and two school librarians. All interviewees are working at secondary schools in the county.   The results showed that the Swedish teachers' view of the school librarian's role and duties can be summarized in terms of organizer (of materials and events in the library), administrator (of the library's media), literary inspirer (to students and teachers) and extra adult (who is there for the students), although they had different views on the degree of these. The results also showed that both school librarians and two out of three Swedish teachers were positively disposed to collaborating in teaching. One of the Swedish teachers was critical of the collaboration with the school librarian as they considered it was not enough to significantly affect the students' learning and interest in reading. The interviewees collaborated with the school librarian and Swedish teacher respectively to very different degrees. The various forms of collaboration that the Swedish teachers testified to can be summarized as; purchase of books that the teachers wished for, suggestions for teachers on class set books and occasional librarian-led lessons with a focus on literature. The collaborations that the librarians described at their workplaces can be described as; suggesting class set books for teachers, arranging author visits, librarian-led lessons with a focus on literature and/or media and information literacy, and creating lesson content in consultation with teachers. The fact that collaboration did not always take place between Swedish teachers and school librarians in the study seemed to be mainly attributed to insufficient organization at school level.