The study explores the international experience of Japanese students who studied in anunconventional destination, Sweden. The study focuses on the entirety of their experience, fromchoosing the country as their destination to the impact of the experience on their future. It alsoanalyses how their experience may differ depending on whether they are exchange or full-degreestudents. Using the concept of habitus, field, and capital for investigating these two groups, thestudy aims to figure out the dispositions that led them to study abroad and what they gained byadding to their existing capital. I interviewed 14 students in total, seven full-degree and sevenexchange students.The interview results show that most interviewees had relatively high mobility and culturalcapital and good academic outcomes with financial support from their parents or scholarships.The interview results suggest that full-degree students tended to be more academically oriented,while exchange students valued personal relationships and self-development. The difference wasalso revealed in the skills that they gained and the perception of studying abroad. Although almostall interviewees had previous international experiences and some had longer international stays,they tended to compare their experience in Sweden to their experience in Japan, implying thattheir experience is influenced by perspectives nurtured in Japan. The majority of the intervieweeshad an image of Sweden based on the information that they gained, which is often interchangeablewith other Nordic countries or even just being a country in Europe.Furthermore, the majority of the interviewees had already decided to return to Japan orreserve their decision on where to live while some students responded that they expressed a desireto live in Sweden for longer terms. This showed that some interviewees understood that studyingabroad and immigrating are different while the experience in Sweden enforced their ideas of livingin Sweden or abroad in the future for other students.

No description available.

No description available.

No description available.

I denna studie undersöks vilka erfarenheter det finns hos pedagoger av kvalificerade samtal ledda av specialpedagog. Syftet med studien var att undersöka vad det innebär för pedagoger att möta specialpedagogen i uppdraget som kvalificerad samtalspartner. För att undersöka forskningsfrågorna valdes en kvalitativ metod. Semistrukturerade intervjuer med fem pedagoger. Resultatet sammanställdes och analyserades med hjälp av systemteorins tillämpningar och arbete mot förändring och utveckling, på både individ- och organisationsnivå. Resultatet visar att de pedagoger som har intervjuats uppfattar kvalificerade samtal ledda av specialpedagog som positivt men pedagogerna använder begreppet handledning oftare i samband med specialpedagogisk kontakt. Vidare framkommer att pedagogerna i studien är nöjda med specialpedagogiska handledningen som har bestått av råd och tips, bekräftelse och stöttning samt insikt och kunskap. Pedagogerna uppger dock ett visst motstånd för ”pekpinnesamtal” där specialpedagogen har haft observationer i undervisningen. Pedagogerna uppger att den handledning som har störst slagkraft är när handledningen är långvarig och regelbunden. Detta gynnar elever och därmed bör handledning prioriteras inom skolan, både för pedagoger och elevers skull.

Läsmotivation bland svenska elever sjunker år för år. Syftet med denna undersökning är att identifiera metoder som tidigare forskning kring läsmotivation i skolan förespråkar för att vända den negativa utvecklingen.  Jag har utfört en systematisk litteraturundersökning i Swepub, ERC och ERIC vilket ledde till att jag fann tio artiklar som utvärderade flera olika metoder och pedagogiska stilar. Artiklarna bearbetades med en tematisk analys, där fem tydliga teman identifierades: färdighetsbaserad undervisning och läsmotivation; elevers valmöjligheter och självstyrning; självbestämmelseteori och autonom läsmotivation; val av barnlitteratur och läsmotivation; läsmotivation och läsning som social praktik. Översiktens resultat visar att pedagogiska metoder som stöttar elevers inre motivation kring läsning är framgångsrika. Elevers upplevelse av att själva kunna välja det de vill läsa och ha kontroll över hur de visar upp sin läsförståelse är kopplat till ökad läsmotivation bland elever. Lärarens kunskap och erfarenhet kring barnlitteratur spelar en viktig roll för att kunna ge elever lämpliga och utmanande texter att välja utifrån. Undersökningen visar också att det är viktigt att erkänna läsningens sociala perspektiv och skapa positiva, personliga relationer i samband med läsning för att öka elevers läsmotivation.

Syftet med studien är att undersöka vilka kunskaper, uppfattningar och missuppfattningar svenska gymnasielärare, specialpedagoger och speciallärare har inom dyslexiområdet. I studien undersöks hur väl lärarnas kunskaper, uppfattningar och missuppfattningar om dyslexi på en allmän- och symptomnivå överensstämmer med deras kunskaper kring lämpliga åtgärder i arbetet med eleverna. Här undersöks även om man kan jämföra kunskaper, uppfattningar och missuppfattningar om dyslexi hos pedagogerna kopplat till ämnesinriktning, fortbildning inom dyslexiområdet samt verksamma år inom yrket. Studien har en komparativ ansats vilket innebär att undersökningsresultatet kommer att kunna jämföras med liknande internationella studier.      De teoretiska utgångspunkterna grundar sig i kunskapsteori, och dess tre huvudsakliga fokusområden: sanningar, kunskap och trosföreställningar samt, fenomenologi    Nyckeord: dyslexi, svenska lärare, speciallärare, specialpedagoger, kunskaper, missuppfattningar / The purpose of this study is to investigate knowledge, beliefs and misconceptions among upper-secondary Swedish teachers, special pedagogues and special needs teachers within the developmental dyslexia field. In this study we aim to study how well the teachers' knowledge, beliefs and misconceptions based on general information and diagnosis correspond to their knowledge about treatment within the developmental dyslexia field. The aim of the study is also to compare the teachers' knowledge, beliefs and misconception about dyslexia in connection to their teacher specialization, in-service training and years of service in the teaching profession. The study has a comparative approach which means that findings will be compared to similar international studies.

No description available.

No description available.

No description available.