No description available.

Provstress och matematikångest är två närbesläktade tillstånd som påverkar elevers prestationer och lärande negativt. Denna kvantitativa studie mäter 19 mellanstadieelevers matematikångest och undersöker på vilka sätt klassisk musik påverkar deras provstress när de skriver multiplikationstest på tid. Datainsamlingen skedde med hjälp av enkäter och randomiserade kontrollerade försök där experimentgruppen fick lyssna till klassisk musik under testning. Resultatet visade att prov och andra oförutsedda test orsakar matematikångest i högre utsträckning än vad allmänna undervisningssituationer gör. Eleverna i studien hade relativt låg matematikångest och provstress såväl innan som efter testning. Det gick emellertid att urskilja specifika områden där musiken haft en positiv inverkan på experimentgruppen och sänkt deras provstress mellan för- och eftertest. Eleverna som lyssnade på klassisk musik under testning var exempelvis inte lika benägna att bli färdiga fort som eleverna som inte lyssnade på musik. Detta indikerar att klassisk musik har en positiv påverkan på elevers provstress när de skriver multiplikationstest på tid. / Test anxiety and math anxiety are two closely related conditions which have negative effects on students’ learning. This quantitative study measures 19 primary school students’ math anxiety and examines in what ways classical music affects their test anxiety whilst taking a time restricted times tables test. The data was collected with questionnaires and randomized controlled trial where the experiment group got to listen to classical music during testing. The result showed that exams and unexpected tests inflicted more math anxiety in students than general teaching. The students in this study had relatively low math and test anxiety both before and after testing. It was however possible to distinguish specific areas where the music had a positive effect on the experiment group by reducing their test anxiety between pre and post-tests. For example, students who listened to classical music during testing were not as inclined to finish as fast as possible as were the students who did not listen to music. This could indicate that classical music has a positive effect on students’ test anxiety when taking a time restricted times tables test.

Peer feedback can be a complex method to use in education. Furthermore, we have experienced that students are uncertain about the peer feedback they give and receive. The following study aims to develop an understanding of upper secondary school students’ experiences of and attitudes towards peer feedback in writing assignments within the subject of Swedish. Hattie and Timperley’s (2007) four levels and Hoel’s (2001) three different focuses of feedback have given theoretical perspectives to define and interpret the students’ experiences. In addition, this study uses Vygotsky’s (1978) zone of proximal development to nuance how students perceive the social interaction of peer feedback. This study uses a qualitative design in the form of semi-structured interviews. To analyze the data, this study uses Miles & Huberman’s (1984) analysis scheme. The material consists of eight recorded and transcribed interviews from a heterogeneous sample of students in the south of Sweden. The results show that students find it challenging to give feedback without guidelines and practice. Most frequently the feedback type was task level. Several experiences show that process level occurred sporadically, with a few instances of feedback on a self-regulation and personal level. Secondly, relations play a crucial role in feedback. Some students experience that friends are not honest in their feedback. Finally, some of the students preferred the teachers’ feedback over their friends’ feedback, however, several students sometimes rated their friends’ feedback as more useful.

No description available.

The purpose of the study is to examine the significance of social status in children's free play. Using a qualitative method, we conducted semi-structured interviews with two educators from a school, supplemented by approximately seven observations. We reviewed relevant previous research on how participation, inclusion/exclusion, and status positioning may affect children's play in the schoolyard. The study revealed that educators perceive a connection between social status and children's inclusion in play, although this may vary from child to child depending on interests and affiliations. The results indicate that it is not always about status, but largely about being with friends where power dynamics do not exist. However, some children strive to associate with the "cool" kids and are willing to do almost anything to be included. The study highlighted how children employ various strategies to gain access to play, with those who may struggle with social codes opting for less effective strategies. It was noted how children with lower self-esteem were the most exploited and manipulated by those with higher status. Additionally, the study observed a different distribution of roles in play, where those with lower status often assumed less desirable roles. Ultimately, the results demonstrated that the dynamics of social status among children vary depending on their own status, whether high or low.

Genom klassrumsobservationer och lärarintervjuer undersöker denna studie vilka frågandetekniker lärare använder för att stimulera elevers tänkande och ge produktiva diskussioner i klassrummet. För att analysera dialogen mellan lärare och elever utvecklades en metod som visualiserar händelser i förloppet av en lektion på ett översiktligt sätt. Visualiseringsmetoden gjorde det möjligt att enkelt identifiera både trender i klassrumsdialogen och enskilda moment i samtalet som verkade intressanta att undersöka vidare. Undersökningens fokus var att analysera vilka produktiva frågandetekniker gymnasielärare i naturkunskapsundervisningen använder och hur lärare själva uppfattar att de använder frågor i klassrummet. Jag observerade flera exempel av produktiva frågandetekniker i klassrummen, till exempel ”verbal jigsaw” och ”framing”. Med hjälp av visualiseringsmetoden av klassrumsdialogen identifierade jag dessutom undervisningssituationer där elever var muntligt engagerade. Studien visade i enlighet med tidigare forskning att elever ställer flest frågor när detta uttryckligen efterfrågas av läraren, när de personligen kan relatera till innehållet och när de arbetar i små grupper. Lärarna som deltog i studien var alla positivt inställda till elevernas egna frågor och försökte uppmuntra elevengagemang.

No description available.

Syftet med arbetet var att få mer kunskap om hur matematiklärare på mellanstadiet arbetar föratt elever ska få utveckla sin begreppsförmåga inom geometri. Vikten av begreppsförmågabetonas både i Lgr11 samt i tidigare forskning. Syftet bröts ned i två frågeställningar, huruppfattar matematiklärare geometriska begrepp i matematikundervisningen och hur beskrivermatematiklärare sin undervisning för att elever ska utveckla sin begreppsförmåga inomgeometri. För att göra datainsamlingen genomfördes strukturerade kvalitativa intervjuer. Iresultatet framgick det att matematiklärare uppfattade geometriska begrepp på tre olika sätt.Matematiklärarna beskrev även olika arbetssätt som de använde för att elever ska få utvecklasin begreppsförmåga inom geometri.

No description available.

No description available.