The overarching interest of this licentiate thesis is directed towards values as they are discursively constructed in systematic quality work in preschool. The aim of the study is to contribute with knowledge about the values discursively expressed in systematic quality work in preschool and how these can, in turn, be understood in relation to current quality work contexts. Values, as understood in the study, are assumptions about something good, desirable and worth aiming at and are seen as socially constructed in a specific societal, cultural and historical context. Discourse can be interpreted as a certain way of talking about and understanding values where language represents a specific meaning context. Fairclough’s critical discourse analysis has been applied to critically examine and make visible what values and discourses are expressed in the systematic quality work in preschool, as well as their mutual relations. In addition, Ball’s performativity concept has been used. The empirical material consists of 17 preschools’ documented systematic quality work in the form of evaluations conducted during the 2014-2015 school year. The value practice emerging from the analysis of the evaluations carries a complexity in that values appear to overlap and may thus be hard to separate. Values are both explicitly and implicitly expressed. What is highlighted as desirable can be categorized within five areas: competence, democracy, ethics, disciplination and efficiency. The result shows that a goal rational, a market-oriented, a relational, a morally oriented and a development psychology discourse are included in the order of discourse that exercises power over the values that are expressible and over the way this is done. The analysis clearly demonstrates the predominance of the goal rational discourse, while the influence of the development psychology discourse seems to be limited with regard to what is considered desirable in the organization. It also emerges that there is a power structure where the goal rational and the market-oriented discourses seem to include and articulate the other discourses within the order of discourse. In a long-time perspective, preschool activities appear to have passed from development psychology rationality to goal rationality. For preschool children this transformation may have entailed that currently the strongly emphasized welfare aspect of the organization tends towards a strong emphasis on competence. These values stand out in the evaluations as two opposite poles, which may indicate a swing of the pendulum from one side to the other.

Syfte och frågeställning Syftet med denna studie är att undersöka lärares upplevelse av hanteringen av elever med diabetes typ 1 (benämns fortsättningsvis T1D) i undervisningen av idrott och hälsa. För att besvara studiens syfte användes tre frågeställningar:  1.     Hur upplever lärare arbetet med elever med T1D? 2.     Hur talar lärare om sina upplevda förutsättningar för arbetet med elever med T1D?  3.     Hur talar lärare om sina didaktiska val för hanteringen av elever med T1D? Metod Studien använder sig av en kvalitativ intervjumetod med en semistrukturerad form för att besvara studiens frågeställning. För att analysera empirin tillämpades en tematisk analysform. Empirin jämförs vidare med utvalda teoretiska begrepp från Ramfaktorteorin och Self-efficacy. De utvalda begreppen är: “inre ramar”, “yttre ramar”, “mastery of experience, ”vicarious” “experiences”, “verbal persuasion”, “physiological and affective states”. Resultat Lärarna inom idrott och hälsa som deltog i studien angav flera yttre ramar som direkt påverkade de inre ramarna i arbetet med elever med T1D, vilket hade betydelse för deras upplevda förmåga att skapa trygghet och förmedla self-efficacy hos eleverna. Studiens resultat identifierar att lärarna i studien anser att utbildningen kring T1D är bristfällig och således hämmar förutsättningarna för arbetet i skolan. Lärarna beskriver även vikten av relationsbygge med eleverna och trygghetsskapande för att kunna tillämpa didaktiska tillvägagångssätt för hanteringen av elever med diabetes typ 1. Slutsats De slutsatser som studien leder fram till är att upplevelsen av arbetet med elever med diabetes typ 1 är mångfacetterat. Det går att identifiera två primära slutsatser av lärarna i studiens utsagor vilka var:    1.     Utbildningen kring T1D på universitetet bör ses över och i framtiden vara mer verklighetsbaserad för att ge lärare inom idrott och hälsa bättre förutsättningar för hanteringen av elever med T1D.  2.     För att skapa self-efficacy hos elever med T1D är en förbättrad universitetsutbildning samt mer specifika fortbildningar kring diagnosen avgörande. Skolväsendet bör inte förlita sig på lärarnas egna erfarenheter utan bör istället erbjuda en likvärdig fortbildning kring diagnosen. / Purpose and Research Questions  The purpose of this study is to examine teachers' experiences of working with pupils with type 1 diabetes (referred to hereafter as T1D) in physical education classes. To answer the purpose of the study three questions were used: How do teachers experience work with students with T1D?How do teachers speak about their perceived conditions for working with students with T1D?How do teachers speak about their didactic choices for managing students with T1D? Method  This study uses a qualitative interview method with a semi structured form to answer the research questions of the study. To analyse the empirical data, a thematic analysis form was adapted. The empirical data were then further compared with selected theoretical concepts from Ramfaktorteorin and Self-efficacy. The selected concepts were: “innre ramar”, “yttre ramar”, “mastery of experience, vicarious” “experiences”, “verbal persuasion”, “physiological and affective states”. Result The teachers in physical education and health who participated in the study indicated several external frameworks (‘yttre ramar’) that directly influenced the internal frameworks (‘inre ramar’) in working with students with T1D, that had significance in their perceived ability to create a safe environment and mediate self-efficacy. The results of the study identify that the teachers participating consider university education regarding T1D as insufficient, and as a result, this hinders the conditions of working in schools. The teachers also describe the importance of building relationships with students and creating a safe environment to enable didactic ways to handle students with T1D. Conclusion This study leads to the conclusion that the experience of working with students with type 1 diabetes is multifaceted. It is possible to identify two main conclusions from the statements of the teachers participating, which are: 1.     The education regarding T1D at the university should be reconsidered and, in the future, be more reality-based to provide physical education and health teachers better conditions for handling students with T1D. 2.     To create self-efficacy in students with T1D, a better university education and more specific continuing education regarding the diagnosis is crucial. Schools should not depend on teachers' own experiences but rather offer an equal continuing education regarding the diagnosis.

Denna studie behandlar digitala verktygs inverkan på skrivundervisningen i grundskolanslägre årskurs. Syftet är att utforska och analysera hur lärare i lägre årskurser uppfattar och tillämpar pedagogiska metoder samt digitala verktyg i undervisningen av skrivundervisningen. Genom att genomföra åtta intervjuer har resultatet av studien belyst både möjligheter och hinder med användningen av digitala verktyg i elevers tidiga skrivutveckling. Studiens positiva resultat inkluderar ökad elevmotivation vid användning av digitala verktyg, individanpassad undervisning som främjar en likvärdig undervisning, samt stödfunktionersom bidrar till elevers utveckling av rättstavning. Å andra sidan identifieras hinder såsom bristande digital kompetens bland elever, mindre aktivering av hjärnan jämfört med analogtskrivande, och utmaningar som kan uppstå i samband med att skriva analogt kontra med hjälpav digitala verktyg. Sammanfattningsvis belyser denna studie både möjligheter och hinder med övergången till digitaliserad skrivundervisning för grundskolans yngsta elever. Resultaten ger insikter som kan vara användbara för lärare och skolledare för att optimera användningen av digitalaverktyg och främja elevers skrivutveckling på ett effektivt sätt.

Samhället utvecklas hela tiden och därmed bör skolansverksamhet följa denna utveckling. Allt blir digitaliserat omkring oss och ungdomar växer upp i en värld där det används                      i nästan alla yrken. Därför är det viktigt att lärare är kunniga i att använda digitala verktyg på ett effektivt sätt i undervisningen.  Vi är intresserade av    i skolans verksamhet och därför undersökte vi hur lärare uppfattar användning av digitala verktyg samt vad de gör för att kunna genomföra IKT (informations och kommunikationsteknik) i matematik- och teknikundervisning. Vi intervjuade åtta lärare från tre högstadieskolor och använde oss av den kvalitativa metoden. Sedan analyserade vi insamlade data med hjälp av en tematisk analysmetod. Resultat visade en brist på lärares teknisk-, pedagogisk- och innehållsmässig kunskap TPACK, och ett stort behov av kontinuerlig utbildning för att utveckla lärares kompetenser. Lärarna i studien poängterade vikten av digitalisering i skolans verksamhet och såg många fördelar med användning av digitala verktyg i matematik- och teknikundervisning. Det hjälper att ge stöd till både elever och lärare, öka elevers motivation och ger bättre möjligheter på att kunna studera var som helst. Däremot såg lärare som deltagit i studien många hinder och problem vid genomförande av IKT i undervisning, såsom brist på planeringstid och den distraktion som elever visade under användning av digitala verktyg i undervisning. Några förslag från lärarna i studien för att förbättra deras TPACK var att få mer tid för att kunna gå på relativa utbildningar för att kunna träna på användning av IKT i undervisning.

No description available.

Alla lärare i Sverige måste följa läroplanen. De allmänna sidorna är gemensamma för samtliga inom professionen och det är dessa som vår textanalys behandlar. De läroplaner som analyseras är Lgy 70, Lpf 94 samt Gy 11. Genom en kvantitativ innehållsanalys och en kvalitativ textanalys analyseras läroplanerna för att besvara frågor kring hur lärarnas frirum synliggörs i de allmänna sidorna samt hur detta frirum påverkar professionens handlingsutrymme.  Detta görs genom att definiera påbudsord: skall/ måste i Lgy 70 och Lpf 94, samt ska/ måste i Gy 11. Därefter beräknas förekomsten av påbudsord i de allmänna sidorna. Ytterligare en aspekt som tas upp är omfånget (sidantalet) som de allmänna sidorna består av i respektive läroplan. Fokusområden i läroplanerna plockas ut efter teman och analyseras.  Slutsatserna baseras på utfallet från både de kvantitativa och kvalitativa analyserna och beskriver hur lärarens frirum synliggörs i de allmänna sidorna samt hur respektive läroplans frirum påverkar de professionellas handlingsutrymme.  Lgy 70 är den av de tre läroplanerna med minst synligt frirum, eftersom den innehåller flest påbudsord och utgörs av flest antal sidor, medan Gy 11 är den som synliggör störst frirum för de professionella med avseende på påbudsord. Gy 11 visar dock upp en tvetydighet då den är framtagen med ett återtagande av styrningen från de professionella i åtanke genom ett ökat innehåll och omfång i sidantal. Enbart sett till påbudsord är Lpf 94 den läroplan med näst mest synliggjort frirum för de professionella men analyserar man omfånget har den störst frirum av de tre analyserade läroplanerna. Slutsatsen gällande läroplanernas framskrivna fokusområden är att de speglar det samhälle och dess tidstypiska normer då respektive läroplan formulerades. Således synliggörs varken ett ökat eller minskat frirum för de professionella och följaktligen indikeras ej förändring i handlingsutrymmet.

No description available.

No description available.

Obligatorisk skolundervisning rörande sexualitet har bedrivits i Sverige under nästan 100 år. Under hela den tiden har ämnets utformning, vara eller inte vara, samt betydelse och innehåll debatterats och studerats. Trots att tidigare forskning och rapporter visar på att undervisningen har bidragit till sociala förbättringar och folkhälsomässiga fördelar, samt att skolan har en viktig, central roll som förmedlare av grundläggande kunskaper och färdigheter, så finns det fortfarande i vårt alltmer internationella, flexibla och medialiserade samhälle utrymme för förbättringar och förändringar. Syftet med den här kvalitativa studien är att försöka förstå och beskriva om och, isåfall, hur den tidigare genomförda undervisningens utmaningar som elever, studenter, föräldrar och forskare beskriver även speglas av lärarna och rektorerna i studien, samt vilka förändringar jämte förbättringar som lärare och rektorer hoppas att implementeringen av Lgr22 hösten 2022 ska medföra. Studiens resultat visar på stora likheter mellan lärarnas och rektorernas upplevelser och vad tidigare forskning, samt elevers tidigare beskrivna erfarenheter påvisat. De största utmaningarna i dagens undervisning anges vara tidsbrist, osäkerhet kring betygsättning och bristande ledarskap tillika styrning. Därtill framhålls även kunskapsluckor hos skolpersonalen rörande specifika områden som hedersrelaterat våld och HBTQ-frågor. De förändringar som lärarna och rektorerna önskar i och med de nya formuleringarna i Lgr22 är att kunna genomföra en mer övergripande planering både gällande tid och proriteringar, samt att initiera ett större kollegialt samarbete för att göra kunskapsområdet mer ämnesövergripande och ämnesintegrerat under hela skoltiden.

No description available.