This study is an investigation into rising teacher attrition rates of primary school teachers in England, and what factors are most significantly affecting these rates. Job satisfaction holds high significance in relation to teacher attrition (Madigan & Kim, 2021). This research specifically investigates which factors have most significantly affected teacher attrition rates and what distinguishes teachers’ perceptions of job satisfaction.  This research was conducted through a mixed method approach. The quantitative aspect of the research was conducted through a secondary data analysis of statistics provided by the Department for Education. The qualitative aspect of the research was conducted through seven semi-structured interviews with three current teachers and four former teachers. The results of this study reveal several factors currently impacting primary school teachers in England and their desire to leave the profession. These factors include: Feeling valued, Curriculum and Autonomy, Relationships and Senior Leadership and Teacher training and Continuing Professional Development (CPD). It is clear that there is a correlation between the above-mentioned factors and teacher attrition rates. These factors often have a negative effect on teacher job satisfaction. Highlighting these factors is the first step to into recognizing what needs to be done in order to begin to solve these issues.

Bakgrund: Montessoripedagogiken har mest belysts för yngre åldrar och mycket fokus har lagts på det montessorimateriel som har en viktig roll inom inriktningen. För högre åldrar har det dock varit otydligt hur eller om montessoripedagogiken har kunnat tillämpas i samma utsträckning som för yngre åldrar. Syfte: Syftet med studien har varit att bringa klarhet i hur montessoripedagogiken förstås och tillämpas i undervisningen för högstadieelever. Metod: Studien har utgått från kvalitativa intervjuer med lärare och rektorer på två montessoriskolor samt från ett mindre antal klassrumsobservationer som har fungerat som stöd eller tillägg till intervjuerna. Sammanlagt intervjuades sju personer på de två skolorna. Eftersom syftet med studien inte har varit att framställa en generaliserad bild av lärares tillvägagångssätt utan snarare att visa på möjliga sätt som montessoripedagogiken tillämpas på kan detta anses tillräckligt för att skapa en ökad förståelse. Analysen har inte följt en specifik teknik utan har följt de mönster som har kunnat utläsas ur intervjusvaren. De svar som har visat sig intressanta och relevanta för studien har sedan återkopplats till den undersökta litteraturen. Resultat: Utifrån undersökning av tidigare litteratur och forskning i jämförelse med intervju och observationsresultat har vissa tendenser utmärkt sig som kan visa på montessoripedagogikens tillämpningsmöjligheter för högstadieelever. Montessoripedagogiken har bland annat visat sig kunna vara inkluderande även för barn med svårigheter eftersom man har stora möjligheter att individanpassa undervisningen. Detta stämmer väl överens med lgr11:s krav på individanpassning. Om en montessoriinriktad skola ska ha möjlighet att arbeta montessoriskt beror dock ytterst på hur väl organiseringen av och kring lektioner och arbetspass fungerar för att det friare arbetssättet ska få utrymme. Man kan också se att montessorimateriel har en ytterst liten del i arbetet med de äldre eleverna. Istället ligger fokus på att förankra elevernas kunskaper i verkligheten.

Fortlöpande genom historien producerar människan olika sammanhang för lärande där kunskapen utvecklas, utövas och bevaras i olika kommunicerande praktiker. Ett exempel på traditionellt kunskapssystem är ikonmåleriet, en meditativ form av lärande i en avgränsad, materiell studiemiljö med en lärande relation mellan mästare och elev. För att belysa individens läroprocesser i detta gör jag en jämförelse med ett exempel på ett modernt kunskapssystem i digitala medier, Wikipedia, ett uppslagsverk på nätet där informationen ständigt omförhandlas och växer genom sina användare. / <p>Även fulltext till examensprojekt 1: Ikonen- en bild hardwired till Gud</p>

Syftet med föreliggande studie är att undersöka sju vetenskapliga artiklars framställningar av en lämplig respektive olämplig förskollärare. Studien utgår ifrån ett kritiskt teori- och forskningsperspektiv med en relativistiskt orienterad ontologi och epistemologi. Som metod för evaluering av den textuella empirin tillämpas Norman Faircloughs kritiska diskursanalys. Resultaten visar att ideala förskollärare är välvilliga, sociabla, osjälviska och psykiskt stabila. De förväntas vara flexibla, vaksamma, kommunikativa, ledande och omsorgsfulla. Resultaten visar också att deras kompetenser konstitueras i interaktionen mellan ideologier, kunskaper och värden. Inom studiens diskussioner ifrågasätts den ideale förskollärarens existens. Olika brister med lämplighetsbedömningar av denne framlyfts likaså. Studien konkluderar att lämplighet inom förskollärarprofessionen är en påtaglig angelägenhet för många olika individer inom olika kulturer. Tillsammans med sociala och diskursiva praktiker utmynnar de vetenskapliga texterna i en lämplighetshegemoni i relation till förskolläraryrket. För att utmana denna hegemoni argumenterar studien för ett bejakande av olikheter beträffande förskolläraraspiranter och redan verksamma förskollärare.

Etiska dilemman är något lärare möter dagligen och detta särskilt i arbetet med elever i svårighet (Pope, Green, Johnson &amp; Mitchell, 2009). Speciallärare och specialpedagoger ska i dessa situationer kunna bidra med stöd och handledning till lärarna (Skolverket, 2018a). I denna studie undersöks och jämförs hur olika studentgrupper tar ställning till etiska dilemman rörande bedömningssituationer och då i synnerhet i förhållande till arbetssätt och anpassningar vilka kan gynna elever i svårighet. Utgångspunkten i studien är en kvantitativ metod där studenter tar ställning till  olika scenarier och huruvida de anses vara etiskt rätt eller fel. Denna studie bidrar med empiri  från studenter på speciallärarprogrammet och specialpedagogprogrammet. Även tidigare insamlad data från lärarstudenter inom sin grundutbildning presenteras och analyseras, vilket även görs med data från lärarstudenter från USA och Kina. Resultatet visar i likhet med tidigare studier (Liu, Johnson &amp; Fan, 2016; Green, Johnson, Kim &amp; Pope, 2007) att det finns behov av att förankra och stärka etiska riktlinjer inom lärarutbildningen. Vidare pekar vårt resultat på att blivande specialpedagoger och speciallärare har stark enighet kring vad som är etiskt i förhållande till bedömning inom ett flertal områden och att blivande lärare har behov av stöd då det kommer till  kunskapsbedömning och då i synnerhet i förhållande till elever i svårighet. Internationellt sett kan vi se både likheter och skillnader i de ställningstaganden studenterna gör, dock visar de svenska lärarstudenterna en större enighet utifrån riktlinjer kring klassrumsbedömning.

There is a plethora of techniques for trying to maximize information retention, some more efficient than others. Retrieval practice, or repeated testing, has garnered much support in the scientific community for some time, due to its robust effect and ease of use. This has to do with a phenomenon denoted as the testing effect. The testing effect is produced when information is actively retrieved and reconstructed from long term memory, strengthening information retention. While there is a large interest within the scientific community in utilizing the testing effect in the classroom, few studies have been done to implement it ecologically. In the following study a retrieval practice paradigm was introduced to a class of upper-secondary students following a course in mathematics. Over the course of the semester students participated in digital quizzes where they got practice their knowledge on mathematical constructs as a means of retrieval practice training. Increased use of retrieval practice translated to better results on end-of-chapter quizzes. Individual differences in cognitive ability were taken into consideration, though it could not explain any of the variance in results. These results are in line with previous research and suggest that the testing effect is beneficial regardless of cognition and has the potential to even the playing field for learning.

No description available.

Syftet med studien är att synliggöra lärares tankar om programmering och de matematiska förmågorna, samt exemplifiera hur dessa förmågor kommer till uttryck vid arbete med programmering som matematiskt innehåll.   För att frambringa data till studien har intervjuer och observationer vidtagits. Insamlad data har sedan ställts mot de matematiska förmågorna som omfattas av läroplanen samt de kompetenser som ligger utanför förmågorna. Förmågorna är underbyggda och sammanflätade med Niss åtta matematiska kompetenser, Kilpatrick, Swafford &amp; Findells matematikens fem strängar samt Boesen, Lithner &amp; Palms sex matematiska kompetenser.    Resultatet visar att lärare upplever programmering tätt sammankopplat med framförallt problemlösningsförmågan och kommunikationsförmågan, men även de andra matematiska förmågorna. Ur de observerade lektionerna framträder situationer då matematiska kompetenser som både innefattas av Skolverkets matematiska förmågor, men även de som ligger utanför synliggörs.   Analysen visar att lärares uppfattning av vad programmering tillför är nära sammanlänkat med forskningens definitioner av matematiska kompetenser. Den pekar också på att undervisningen med programmering möjliggör för eleverna att, i varierande grad, demonstrera samtliga matematiska förmågor.

Studien syftar till att undersöka hur fyra lärare utformar det tidiga läs- och skrivlärandet samt i vilken utsträckning datorn inkluderas i lärandet. Studien utgår från det sociokulturella perspektivet, via en kvalitativ ansats med intervjuer och observationer har lärarna beskrivit och åskådliggjort hur de använder datorn i deras undervisning. Studiens resultat visar att datorn ger ett mervärde i undervisningen då den bland annat bidrar till ett lugnare klassrumsklimat, att fler behov kan mötas samt att det är enklare att individanpassa och variera undervisningen. Parallellt med detta framgår att variationen är stor när det handlar om i vilken utsträckning datorn används och att grunden till stor del beror på lärarens digitala kompetens. Studiens resultat visar även att datorn inte bara medför möjligheter, utan även utmaningar i gestalt av tekniska komplikationer vilket kräver en god teknisk infrastruktur för att undervisningen med datorn ska fungera.

No description available.