Syftet med studien är att öka kunskapen om hur några lärare beskriver begreppet inkludering i relation till differentierad undervisning i grundskolans tidigare år. Tidigare forskning visar komplexiteten kring definitionen av inkludering samt att det inte finns någon färdig mall att implementera. Inkluderingens diffusa definition kan likt läroplanen vara tolkningsbar eftersom begreppet inkludering ska kunna passa samtliga verksamheter och elevers behov. Det behövs ytterligare forskning kring framgångsfaktorer om hur olika arbetssätt fungerar och uppfattas ute i verksamheterna. I studien undersöks inkludering i relation till differentierad undervisning i ämnet svenska. Ett sociokulturellt perspektiv ligger som grund för studien där lärande sker gemensamt genom interaktion mellan individer. Det empiriska materialet samlades in kvalitativt genom semistrukturerade intervjuer. Deltagarna valdes ut via ett målinriktat urval för att kunna uppnå studiens syfte och frågeställningar. I resultatet framkom att lärarna upplevde en problematik och en tveksamhet kring hur olika aktörer använder definitioner. De deltagande lärarna som deltog uttryckte en positiv syn på hur differentierad undervisning i ämnet svenska kan vara ett gynnsamt arbetssätt för att inkludera elevers olikheter. Slutsatsen är att differentierad svenskundervisning med fokus på språkutvecklande arbetssätt är en möjlig väg till inkludering. / The purpose of this study is to increase knowledge about how some teachers perceive the concept of inclusion in relation to differentiated teaching in compulsory school in the early years. Previous research shows the complexity of the definition of inclusion and that there is no ready-made template to start with. The blurry definition of inclusion can, like the curriculum, be interpretable because it must be able to suit all activities based on organizations and the students needs. Further research is needed on the success factors and how different working methods work and are experienced in practice. The study examines inclusion in relation to differentiated teaching in the subject of Swedish. A socio-cultural perspective is the basis of the study where learning is considered to take place in a community and in interaction between individuals. The empirical material was collected qualitatively through semi-structured interviews. The participants were selected via a goal-oriented selection in order to fulfill the aim of the study and answer its research questions. The results showed how the teachers experienced problems and a doubts about definitions different ues amongst multiple actors. The participating teachers expressed a positive view on how differentiated teaching in the subject Swedish can be a favorable way of working to include students' differences. The conclusion is that differentiated Swedish teaching with a focus on language development methods is a possible path to inclusion.

No description available.

Syftet med denna kvantitativa studie var att undersöka hur lärare med olika grad av erfarenhet uppfattar utmaningar i undervisningen kring läsförståelsestrategier. Det finns etablerad forskning inom såväl området lässtrategiundervisning som lärarerfarenhet men inte så mycket om relationen där emellan vilket denna studie ämnade att undersöka. Den primära hypotesen var att erfarna lärare överlag upplever utmaningar kopplat till läsförståelseundervisning som lättare att hantera än nyexaminerade lärare. Hypotesen testades med kvantitativ metod i form av en digital enkät som publicerades i en Facebookgrupp för lärare som undervisar i ämnet svenska. Insamlad data sammanställdes och analyserades i statistikprogrammet SPSS där en bivariat analys genomfördes. Resultaten stämde i huvudsak med den primära hypotesen. Det var nämligen de erfarna lärarna som tenderade att lättare hantera utmaningarna, i jämförelse med sina nyexaminerade kollegor. Detta mönster var särskilt framträdande när det gällde klassrumsarbete, kursplan, texturval och planering. När det gällde lärares inställning och attityd till läsförståelseundervisning visade resultaten däremot omvända tendenser. Där fann de nyexaminerade lärarna utmaningarna lättare att hantera, i jämförelse med sina mer erfarna kollegor.

Studien sammanställer forskningsresultat kring textsamtal i läsförståelseundervisning och fokuserar på grundskolans F-3. Genom textsamtal samspelar elever med varandra och därför kan en gemensam förståelse skapas för texten. Ett centralt begrepp i uppsatsen är elevcentrerade textsamtal, vilket innebär att elever är aktiva i samtalen och deras tankar står i centrum. Syftet med studien är att belysa textsamtalets betydelse för elevers läsförståelse och att klargöra hur textsamtalets strukturer kan stödja elevers läsförståelseutveckling. Det material som analyserats och sammanfattats är vetenskapliga artiklar, en rapport och en doktorsavhandling. Materialets utgångspunkt har varit strategier för textsamtal och dess betydelse för läsförståelse. Resultatet visar att elevcentrerade textsamtal gynnar elevers läsförståelse eftersom elever får möjlighet att dela tankar och idéer med varandra. Det visar även att läraren behöver använda modellering och stödstrukturer för att lärande ska ske. En annan viktig aspekt som framkom var att lärare behöver göra medvetna val av frågor i samtalen, frågor som är anpassade efter elevens lärande. Uppsatsen har sin utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv, som kännetecknas av att lärande sker genom samspel med andra och att lärande sker inom den proximala utvecklingzonen. I diskussionen presenteras slutsatsen att läraren har en ytterst betydande roll i textsamtal även om samtalen är elevcentrerade och att undervisningen bör struktureras inom elevernas proximala utvecklingszon.

Bakgrund: Att mobbning förekommer i skolvärlden är inget nytt, men hur mobbning tar sin form har varit mål för många studier sedan Olweus öppnade ögonen för fenomenet på 70-talet och framåt. Den etablerade definitionen av mobbning fokuserar på maktobalans, skada eller förtryck samt upprepning över tid. Mobbning kan huvudsakligen kategoriseras i direkt eller indirekt samt fysisk, verbal eller relationell. Syfte: Att ge ökad kännedom genom att sammanfatta forskning rörande förekomsten av olika typer av mobbning i skolan för att se eventuella samband mellan mobbningstyp och faktorerna kön och ålder. Metod: Litteraturstudie av tolv källor som ställs mot tidigare forskning där vårt fokus har legat på skolungdomars utsatthet för mobbning snarare än den utövande parten. Resultat: Flera, men inte alla, källor visar en samsyn med tidigare forskning på området vad gäller både kön och ålder, det vill säga att det finns typiska mobbningsformer baserat på de två vanligaste kategoriserande faktorerna; kön och ålder. Pojkar blir generellt sett utsatta mer för fysisk mobbning, bland flickor är det vanligare med relationell mobbning, och oavsett könstillhörighet så ser man en nedåtgående mobbningsfrekvens med ökad ålder.

Bakgrund: Singapore modellen är en matematisk undervisningsmodell med ett problemlösande förhållningssätt som grundats i hur Singapore lägger upp sin matematikundervisning. Ett naturligt intresse för hur Singapore undervisar har växt tack vare deras kontinuerligt höga resultat i nationella undersökningar såsom TIMMS (Trends in International Mathematics and Science Study) och PISA (Programme for International Student Assessment). Undervisning efter Singaporemodellen samt det tillhörande läromedlet Singma ökar i Sverige, dock har modellen som internationellt kallas ”Singapore Math” ej forskats på i någon större utsträckning. Syfte: Studien syftar till att belysa grundlärares uppfattningar om matematikundervisning efter Singaporemodellen. Metod: Studien är en kvalitativ intervjustudie där nio lärare som arbetade efter Singaporemodellen intervjuats efter en semistrukturerad intervjuguide. Alla intervjuer utom en utfördes via zoom (videosamtal). Den intervjun som utfördes med ett fysiskt möte spelades in via audio, de övriga spelades ljud och bild in på videosamtalen. Intervjuerna transkriberades och i studien analyseras de tematiskt.  Resultat: Lärarnas uppfattningar om hur de arbetade med Singaporemodellen sammanföll på flera vis. Alla lärare beskrev en undervisning som grundande sig i problemlösning och hur de arbetade efter läromedlet Singma. Lärarrollen beskrevs som med utforskande och lösningsfokuserad. Lärarna var enhälligt positiva till modellen i helhet, de utgick även från och visade full tillit till modellens tillhörande läromedel med argumenten att det var ett välbeprövat och forskningsbaserat material. Det beskrevs hur Singaporemodellen möjlig gjorde att eleverna blev utforskande och resonerande och att all ny kunskap introducerades med hjälp av olika representationsformer. Utmaningarna lärarna uppfattade var färre men sammanföll dock väl med varandra. Majoriteten beskrev hur arbetet med modellen krävde ett högt tempo där lärarens traditionella genomgångar nästintill uteblev. Det beskrevs även hur det vid införandet av Singaporemodellen krävdes ansträngning av lärarna att förändra sitt förhållningssätt och syn på lärande. Flera lärare vittande även om utmaningar då arbetet med konkret material ökat, vilket bidrog till en stökig situation i klassrummet där lek i stället för lärande förekom.

No description available.

Studiens syfte är att utifrån grundad teori belysa hur rektorer möjliggör en likvärdig utbildning med inriktning mot barn i behov av särskilt stöd. Det är en kvalitativ studie som genomförts genom semistrukturerade intervjuer med rektorer från olika delar i Sverige. Studien förhåller sig också till olika styrdokument som tillhör förskolan och tidigare forskning kring området. En empirinära analys är gjord inspirerad av idealet inom grundad teori som innebär att förhålla sig induktivt följt av en deduktiv analys utifrån tidigare forskning. Resultatet visar att rektorerna som intervjuats arbetar för att möjliggöra en likvärdig utbildning för alla barn. Resultatet belyser även rektorernas medvetenhet kring arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Rektorerna visar på möjligheter och hinder till att tillsätta pedagogiska resurser när behov uppstår. Genom en analys utifrån grundad teori utkristalliserades vilka faktorer som gynnar rektorernas möjligheter att skapa en likvärdig utbildning i förskolan fram. Detta ställs i relation till den tidigare forskning som finns inom området. / The purpose of the study is based on grounded theory on how principals enable an equivalent education with a focus on children in need of special support. It is a qualitative study conducted through semi-structured interviews with principals from different parts of Sweden. The study also relates to various governing documents that belong to the preschool and previous research in the area. An empirical analysis is made inspired by the ideal in grounded theory, which means to behave inductively followed by a deductive analysis based on previous research. The results show that the principals interviewed work to enable equal education for all children. The results also shed light on the principals' awareness of working with children in need of special support. The principals point out opportunities and obstacles to allocating pedagogical resources when the need arises. Through an analysis based on grounded theory, the factors that benefit the principals' opportunities to create an equal education in preschool were crystallized. This is in relation to the previous research that exists in the field.

No description available.

The topic that the study will highlight is translanguaging. The purpose is to investigate how teachers' perceptions of translanguage influence the design of the lessons for multilingual students in the subject of Swedish. The questions that will be answered are the following: -       What characterizes teachers' perceptions of the importance of translanguage for the language development of multilingual students? -       In what ways is the lessons of Swedish education for multilingual students affected by these perceptions? -       According to the teachers, what are the challenges and opportunities with translanguage in Swedish teaching? The theory underlying the study is learning through the socio-cultural perspective where language is seen as a tool and a prerequisite for communication. Data and material have been collected through qualitative semi-structured interviews with working Swedish teachers in grades 4–6. The results show that there are perceptions among teachers that show that the design of Swedish teaching is affected. Most teachers were positive about using translanguage to benefit the language development of their multilingual students. However, obstacles were created in the teaching of Swedish based on perceptions such as that teachers do not understand the students when they speak their first language that the teachers do not master or that they do not have sufficient knowledge of how translanguaging is used in the classroom. Whether they get access to translanguage or not depends on the teachers' perceptions. / Ämnet som studien kommer att belysa är transspråkande. Syftet är att undersöka hur lärares uppfattningar om transspråkande påverkar utformningen av undervisningen för flerspråkiga elever i ämnet svenska. Frågeställningar som kommer besvaras är följande: -       Vad kännetecknar lärares uppfattningar om betydelsen av transspråkande för språkutvecklingen hos flerspråkiga elever?  -       På vilka sätt påverkas utformningen av svenskundervisningen för flerspråkiga elever av dessa uppfattningar?  -       Vad finns det enligt lärarna för utmaningar och möjligheter med transspråkande inom svenskundervisningen? Teorin som ligger till grund för studien är lärande genom det sociokulturella perspektivet där språket ses som ett verktyg och en förutsättning till kommunikation. Data och material har samlats in genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med verksamma svensklärare i årskurs 4–6. Resultatet visar att det finns uppfattningar bland lärare som visar på att utformningen av svenskundervisningen påverkas. De flesta lärare var positiva till att använda transspråkande för att gynna språkutvecklingen hos sina flerspråkiga elever. Dock så skapades det hinder i svenskundervisningen utifrån uppfattningar som att lärare inte förstår eleverna när de talar ett annat språk som lärarna inte behärskar eller att de inte har tillräckliga kunskaper om hur transspråkande används i klassrummet. Huruvida de får tillgång till transspråkande undervisning eller inte beroende av lärarnas uppfattningar.