Bakgrund. I årskurserna 7–9 ska eleverna arbeta med olika texter samt olika estetiska uttrycksformer. I detta examensarbete ska en serieroman analyseras utifrån Kukkonens (2013) analysverktyg med ett ideologikritiskt perspektiv. Då bilderna många gånger uttrycker mer än vad läsaren kan ta till sig vid en första anblick, är det därmed av vikt att ha vetskap om detta samt verktyg för att kunna läsa och analysera bilder och/eller bildsekvenser. Syfte: Syftet är att analysera serieromanen Maus utifrån en ideologikritisk modell för att synliggöra de strukturer och anledningar bakom de konflikter Vladek hamnar i med sonen Art.  Metod: Utifrån Kukkonens (2013) analytiska verktyg har vi även lagt ett ideologikritiskt perspektiv och format verktygen för att passa vårt ändamål. Istället för att göra en analys av hela boken belyser vi särskilda passager, bildsekvenser, som är intressanta utifrån vårt syfte och vår frågeställning. Resultat: Vi fann att Vladek många gånger tydligt visar hur hans upplevelser format honom och hans beteende. Konflikterna mellan honom och sonen Art grundar sig många gånger i att de inte fullt ut förstår varandra. Även om de delar många övertygelser blir den stora skillnaden att de har väldigt olika kunskaper och erfarenheter. Vladek är en överlevare och har formats till det under kriget, något som han sedan försöker uppfostra Art till att också vara.

Bakgrund Undersökningen i denna uppsats behandlar ordinlärning i undervisningsgrupper på grundläggande och gymnasienivå i svenska som andraspråk. Ett stort ordförråd behöver på kort tid byggas upp och undervisningen måste därför vara effektiv och genomtänkt. Forskning förespråkar fokus på fraseologi och inte på enskilda ord vid ordinlärning. Syfte Syftet är att kartlägga informanternas kunskaper om undervisning i ordkunskap, hur de bedriver ordkunskapsundervisning samt om deras undervisning är konstruktionsorienterad och lexikogrammatisk. Metod Studien genomförs genom en digital enkät, i ett Googleformulär, i olika Facebook-grupper på nätet bestående av lärare i svenska som andraspråk. Metoden är både kvantitativ och kvalitativ. Kvantitativ eftersom svar från en större grupp ger mer stöd åt resultatet vilket möjliggör generalisering. Kvalitativ eftersom många av de dikotoma ja/nej-frågorna och"graderingsfrågorna" följs av öppna följdfrågor av typen "Om du svarade ja/nej..." och "Varför/varför inte?". Dessutom finns det utrymme för informanternas reflektioner. Resultat Resultatet av undersökningen visar att flertalet informanter till viss del arbetar lexikogrammatiskt och konstruktionsorinterat genom att, på olika sätt, undervisa om ordbildning och flerordsenheter i kontextuella sammanhang. Informanterna arbetar dock inte fullt ut, varken med betydelsefält eller med ordboksträning vilket, enligt Holmegaard (1999) och Östberg (2012), krävs för att främja in lärarnas ordinlärning. Flera av informanterna är inte heller förtrogna med vilka ordböcker som rekommenderas av forskare. Informanterna lyfter fram problematiken kring att identifiera inlärarnas ordinlärningssvårigheter och vissa anser sig inte veta hur de ska ge stöttning. En del informanter håller inte med om att hjärnan organiserar information om ordförrådet i det så kallade mentala lexikonet, efter ordens betydelser, såsom forskare framhåller, och anser i stället att hjärnan organiserar information om ordförrådet efter grammatiska betydelser. En del av informanterna anser sig inte ha kunskap nog att uttala sig.

No description available.

Detta examensarbete är en läromedelsanalys av två olika sorters läromedel för årskurs 7i matematik. Läromedlen är en klassisk matematikbok och ett modernt digitalt läromedeli matematik. Läromedlen som ingick i analysen var Matematikboken X och MatematikX direkt, båda utgivna av Liber. I en tid då digitala läromedel tar steget in i skolan ser jagatt det saknas både forskning och erfarenhetsbaserad kunskap om hur de digitalaläromedlen skiljer sig från de analoga och om hur de digitala läromedlen förändrarmatematikundervisningen som bedrivs. Syftet var därför att analysera och jämföra denanaloga och digitala formen av ett läromedel i matematik, som används i Skåne idag. Arbetet är en dokumentanalys av läromedlens avsnitt om omkrets.Analysen gjordes utifrån följande två frågeställningar;- Vilka uppgiftstyper kan identifieras inom området omkrets i analoga och digitalaläromedel i matematik i årskurs 7?- Vilka skillnader finns i fråga om hur instruktionsdelarna om omkrets i analoga och digitala läromedel för årskurs 7 är utformade? Som verktyg för analys användes Anthropological Theory of Didactics samt multimodalsocialsemiotik.Totalt åtta uppgiftstyper identifierades; Mäta sträcka i en figur, Rita figur enligt givnakriterier, Beräkna omkrets av en figur, Beräkna en cirkels radie från dess omkrets,Beräkna omkrets av cirkel från diameter, Beräkna sidan av en fyrhörning från dessomkrets, Resonera, Förklara hur du tänker. Uppgiftstyp, lösningsmetod samtförklaringsmodell var samma i fem av uppgiftstyperna. För uppgiftstyperna Mäta sträckai en figur, Rita figur enligt givna kriterier samt Förklara hur du tänker identifieradesskillnader mellan uppgiftstyp, lösningsmetod och / -eller förklaringsmodell. Skillnadernalåg i lösningsmetoden eller i uttrycksformen eleven kan använda för att svara.Innehållet i instruktionsdelarna i de båda läromedlen var mycket snarlikt. Formuleringar,upplägg, figurer och exempeluppgifter återkom. Skillnader som identifierades var främstatt det digitala läromedlet innehöll film, samt avseende hur elever uttrycker sinalösningar.

The Swedish people’s school (folkskolan), Sweden’s first official school institution, was first established during the year 1842. Before this point education had primarily been a local affair, where the church traditionally had been entrusted to educate the Swedish people. The traditional role which the church served in the sphere of education ensured that the institution possessed a large amount of influence in the sector. This influence went largely unchallenged with the founding of an official school system, and the church continued to dominate the sphere of education. However, during the late part of the nineteenth century and early part of the twentieth century, seemingly out of nowhere the traditional role which the church possessed within the sphere of education began to be challenged by certain politicians. The reason why this is peculiar is that the contemporary political system was dominated by conservative politicians which seemingly had a positive relationship to the traditional relationship between church and education. The primary purpose of this essay is therefore to investigate the political discourse which surrounded the school system and its secularization and the various political groups different opinions about the relevant subjects. By charting these opinions using a qualitative content analysis and contrasting them to each other, it can be determined if certain groups adjusted to other opinions. This could then in conjunction with the use of a neo-institutional theory explain how such a drastic shift in the relationship between the church and the educational system could occur even though the parliament was dominated by conservative politicians. Because they were incapable of acting in their own interests, because of changing external factors. The material used in this essay are motions put forth by Swedish members of parliament during the period 1895 – 1909. These documents include names of the members when they were put forth and the proposed change they are suggesting. My results found that certain members of parliament which previously had remained positive to the traditional relationship between the church and the educational system, started to adapt to the changing external environment by putting forward legislation which would limit the churches role within education as well as society at large.

Denna uppsats undersöker sju föräldrars inställningar till modersmålsundervisning och syftet är att belysa dessa föräldrars syn på ämnet samt redogöra för bakomliggande orsaker. En kvalitativ forskningsmetod användes för att uppnå studiens syfte, då sju föräldrar intervjuades enskilt i ett skolrum. Därmed fick individerna möjlighet att uttrycka sina åsikter i lugn och ro, utan några risker att bli påverkade av andras åsikter. Alla informanter är föräldrar med invandrarbakgrund och antingen har eller har haft barn i den svenska skolan, där de är berättigade till modersmålsundervisning. Resultatet visar att sex av sju föräldrar som intervjuades tyckte att modersmålsundervisning är bra för deras barn, men endast en i gruppen var faktiskt medveten om modersmålsundervisningens goda resurser i det svenska språket och andra ämnen i skolan. En förälder visade sig ha en negativ inställning till modersmålsundervisning och enligt henne bör barnen fokusera på att lära sig och utveckla det svenska språket istället för modersmålet. Därför anser hon inte att modersmålsundervisning i Sverige har en nytta för hennes barn. Forskning inom modersmålsundervisning tyder på att ämnet är viktigt för andraspråkselevers språkinlärning, kunskapsinhämtning i andra ämnen och inte minst för deras trygghet med sin etniska bakgrund (se Bunar, 2010, Thomas & Collier, 1997, Hyltenstam & Milani, 2012, Axelsson & Magnusson, 2012). Med den grunden är det minst lika viktigt att föräldrar ska vara medvetna om vilka goda resurser modersmålsundervisning skapar för barnen, så att de därmed kan motverka sina barns tveksamma eller negativa tankar om modersmålsundervisning. Resultatet visar att föräldrar behöver vara medvetna om varföroch hur modersmålsundervisning är en viktig resurs för deras barn. Därigenom kan de ta del av att göra sina barn medvetna på ett konkret sätt, eftersom de kan berätta för sina barn varför undervisningen är så viktig och hur de kan dra nytta av den.

No description available.

Bakgrund: I skrivande stund har vi i drygt två års tid levt med covid-19 och dess efterdyningar. En följd av pandemin är att den svenska gymnasieskolan vid olika tillfällen bedrivit distans- och/eller fjärrundervisning. Tidigare studier visar på både positiva och negativa elevupplevelser av den digitala undervisningen, däremot är det inte djupare undersökt vilka strategier elever använt sig av för att ta sig runt eventuell problematik. Hur har den digitala undervisningen upplevts av gymnasieeleverna själva? Och har likvärdigheten påverkats då studierna bedrivs från varje enskild elevs hem? Mot denna bakgrund har följande studie växt fram. Syfte: Följande studie syftar undersöka åtta gymnasieelevers upplevelser och hantering av distans- och/eller fjärrundervisning under covid-19-pandemin, för att sätta dessa i relation till en likvärdig utbildning utifrån två olika programinriktningar. Genom intervjuer kommer fokuset att ligga på dessa elevers strategier och förhållningssätt. Metod: Metod för insamlandet av information bestod av två fokusgruppsintervjuer med fyra elever i varje: fyra elever från ett yrkesförberedande program och fyra elever från ett högskoleförberedande program. Intervjuerna tog cirka 30 minuter att genomföra. Efter intervjuerna transkriberades materialet för att sedan analyseras genom en tematisk analysmetod där fyra teman identifierades och bildade denna studies resultat. Resultat: Efter genomfört analysförfarande identifierades fyra teman som var genomgående och återkommande för majoriteten av respondenterna: (1) Gränsen mellan skola och fritid suddas ut, (2) Brister i den sociala kontakten, (3) Hemförhållanden samt (4) Liknande strategier för olika syften. De tre förstnämnda beskriver teman där de två olika respondentgrupperna visade liknande upplevelser, hantering och strategier av distans- och/eller fjärrundervisningen under covid-19-pandemin, medan det fjärde temat visar på skillnader mellan de två programinriktningarna, där den högskoleförberedande elevgruppen förklarar användning av strategier med målbilden att öka sin produktivitet i skolarbetet, medan den yrkesförberedande elevgruppen förklarar användning av strategier med målbilden att bevara sin mentala hälsa.

The purpose of the present study is to examine teachers reasoning about assessment and grades in the subject social studies in upper secondary school. Furthermore, the study aims to examine what subject view the teachers express and whether a coherence can be seen in the teacher’s statements. The study is based on qualitative data that has been collected through qualitative semi-structured interviews with four social studies teachers in upper secondary school. The empirics have been analyzed with the help of concepts taken from previous social science didactic research, primarily the following concepts: internal and external goals, social sciences as a focus, analytical and discussion topic and formative and summative assessment. The processing of the previous research has also resulted in a hypothesis that aims to try to shed light on what the relationship between social studies teachers views on the subject and views on assessment and grading can look like, the hypothesis reads: How teachers in the subject of social studies views the subject has an importance for their views of assessment and grading in the subject.  This study shows that teachers' views on the subject vary and are extremely complex. However, all teachers in the study express that they see social studies as an orientation subject, whose main purpose is to educate democratic citizens. The study also shows that teachers views on assessment are complex and different, which means that there is a variation among teachers regarding whether they talk about assessment as both a formative and summative process, and that some teachers seem to differentiate between assessment and students' learning process. Despite significant differences in the teachers' views on what the assessment is aimed at and consists of, all teachers express that they see the assessment as a basis for and a prerequisite for grading. Given the complexity of teachers 'opinions, the hypothesis has not been verified or falsified, however, the study has shown that the connection between teachers' views on subjects and views on assessment and grades is difficult to capture. / Syftet med föreliggande studie är att undersöka samhällskunskapslärares resonemang om bedömning och betygssättning i ämnet samhällskunskap på gymnasiet. Vidare syftar studien till att undersöka vilken ämnessyn lärarna ger uttryck för samt huruvida det kan ses föreligga en samstämmighet i lärarnas utsagor. Studien bygger på kvalitativa data som har samlats in genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fyra samhällskunskapslärare på gymnasiet. Empirin har analyserats med hjälp av begrepp hämtade från tidigare samhällskunskapsdidaktisk forskning, primärt rör det sig om följande begrepp: interna och externa mål, samhällskunskapen som ett orienterings-, analys- och diskussionsämne samt formativ och summativ bedömning. Bearbetningen av den tidigare forskningen har dessutom utmynnat i en hypotes som syftar till att försöka belysa hur förhållandet mellan samhällskunskapslärarnas ämnessyn och syn på bedömning och betygssättning kan se ut, denna lyder: Samhällskunskapslärares ämnessyn har betydelse för hur de ser på bedömning och betygssättning i ämnet.  Studien visar att lärarnas ämnessyn varierar och är synnerligen komplex. Samtliga lärare i studien ger dock uttryck för att se samhällskunskapen som ett orienteringsämne, vars viktigaste syfte är att fostra demokratiska medborgare. Studien visar även att lärarnas syn på bedömning är komplex och skiljer sig åt, vilket innefattar att det dels finns en variation bland lärarna beträffande huruvida de talar om bedömningen som både en formativ och summativ process, dels att vissa lärare tycks skilja på bedömning och elevernas lärandeprocess i sin syn. Trots påtagliga differenser i lärarnas syn på vad bedömningen syftar till och består av ger samtliga lärare uttryck för att se bedömningen som ett underlag till och en förutsättning för betygssättningen. Mot bakgrund av komplexiteten i lärarnas syn har hypotesen inte kunnat verifieras eller falsifieras, däremot har studien synliggjort att förhållandet mellan lärarnas ämnessyn och syn på bedömning och betygssättning är svårfångat.

No description available.