No description available.

Denna studie syftar till att undersöka hur rollspel kan användas för att främja elevers förmåga att perspektivera sina kunskaper om preventivmedel och sexuell hälsa. Genom att analysera elevernas diskussioner om fördelar och nackdelar med preventivmedel, var målet att öka förståelsen för elevers delaktighet inom ämnet och identifiera kritiska områden som framträder i deras samtal. Studien använde ett pluralistiskt förhållningssätt inom sexualundervisningen och främjade elevledda lektioner för att skapa en ram där olika perspektiv kunde uttryckas och elevernas egna kunskaper och uppfattningar beaktades. I denna studie genomfördes en insamling och analys av empiriskt material med hjälp av kvalitativa analysmetoder, där den praktiska epistemologiska analysen användes för att undersöka hur elever kunde få möjlighet att perspektivera sina kunskaper om preventivmedel och sexuell hälsa genom rollspelsutformning. Tidigare forskning betonade betydelsen av sexualundervisning i skolan och samhället, samt elevers delaktighet i denna undervisning. Studien byggde vidare på dessa insikter och visade att rollspel var en effektiv metod för att främja elevers perspektivering och tillämpning av kunskaper om preventivmedel och sexuell hälsa. Rollspelen skapade en säker och engagerande miljö där eleverna kunde utforska, diskutera och ifrågasätta olika synpunkter i ämnet.

Denna dokumentstudie undersöker, med hjälp av tematisk analys, kursplanerna för teknik på högstadiet och gymnasiet med utgångspunkt i teknisk läskunnighet för att undersöka hur väl förberedda eleverna är på gymnasiets teknikundervisning. De teman som framkom som gemensamma för både gymnasiet och högstadiets kursplaner var att eleverna skulle vara förtrogna med arbetssätt för teknikutveckling och att eleverna ska utveckla förmågan att förstå hur tekniken påverkar individer, samhället och miljön. Högstadiets kursplan hade också som tema att eleverna ska ha kunskaper om hur olika tekniska lösningar och tekniska system fungerar. Snarlikhten i syftena med kursplanerna gör att övergången sannolikt fungerar väl då eleverna blir förberedda på liknande innehåll men då undervisningen i teknik på högstadiet innebär stor frihet för läraren finns det risker att eleverna kommer till gymnasiet med stora skillnader i kunskap om teknik.

Den här masteruppsatsen ämnar jämföra de matematiska kompetenserna av tio svenska och tio finska gymnasieelever som studerar på ett studieförberedande program. Elevernas uppfattningar om tre matematiska koncept undersöktes; funktionsbegreppet, gränsvärdes-begreppet och deduktion. Rapporten börjar med att kort introducera de svenska och finska läroplanerna och jämför några skillnader. Efter det introduceras några teorier om matematisk didaktik, vilka senare används för att fördjupa analysen av den matematiska korrektheten av elevernas svar. Semistrukturerade intervjuer användes för att samla data. Data analyserades utifrån metodologin fenomenografi för att kategorisera svaren till ett antal uppfattningar. Resultatet visar att det finns en noterbar skillnad hos studiens svenska och finska elevers konceptbild av de tre matematiska koncepten. Det verkar som att medan de svenska eleverna har en djupare konceptuell förståelse om gränsvärden, är de finska eleverna bättre på att lösa konkreta uppgifter som behandlar gränsvärden. Vidare så verkar de finska och svenska eleverna generellt sett vara otillräckligt förberedda för att påbörja högre studier in de tre delområden i matematik som undersöktes. / This master thesis report aims to compare the mathematical competencies of ten Swedish and ten Finnish upper secondary school students who attend a program with the purpose of preparing students for higher education. Students’ perceptions of three mathematical concepts were explored; functions, limits and deduction. In particular, the study investigates how prepared the students are for higher education. The thesis starts of by briefly introducing the Swedish and Finnish curricula and engaging some key differences. Next, some theories regarding mathematical learning are introduced, which later are used to deepen the analysis of the mathematical correctness of students’ answers. Semi-structured live interviews were used to gather the data. This data was then analyzed with the methodology phenomenography in order to categorize the answers into a number of perceptions. The results show that there were some notable differences between the Swedish and Finnish students’ concept images of the three mathematical concepts. It seems that while the Swedish students had a deeper conceptual understanding of limits, the Finnish students were much better at solving concrete tasks concerning limits. Furthermore, both the Finnish and Swedish students in general seemed insufficiently prepared for higher education in the three sub-topics of mathematics which were explored.

Idag dagens skola förekommer högläsning främst som en mysig stund eller som en pausaktivitet. Syftet med denna kunskapsöversikt är att få en fördjupad förståelse för hur man kan använda högläsning som ett språkutvecklande inslag i undervisningen. Ett urval av artiklar gjordes efter systematiska sökningar i tre olika databaser. Sökresultaten analyserades för att sedan sammanställas som grund för den här kunskapsöversikten. Artiklarna genererade sedan i tre teman som gav olika perspektiv på hur man som lärare kan använda högläsning i sin undervisning. Resultatet visar att med engagerade lärare och motiverade elever kan högläsning användas som ett bra redskap för att främja språkutvecklingen. Interaktiv högläsning fångar elevernas intresse och på så sätt utvecklas deras ordförråd och förståelse för olika texter.Sammanfattningsvis tyder resultaten på att högläsning bör användas som en planerad aktivitet där läraren interagerar med eleverna och är engagerade i texten de läser.En intressant diskussion är hur lärarens interaktion med eleverna kan påverka deras lärande. Ett dialogisk och interaktivt förhållningssätt att läsa högt kan ses som ett pedagogisktarbetssätt för läraren att engagera eleverna i att skapa förståelse och mening med en läsa en text. Om läraren planerar sin högläsning som annan undervisningen blir syftet tydligare vilket i sin tur kan leda till en ökad förståelse och ett mer utvecklat språk.

No description available.

This thesis aims to investigate how teachers are using manipulatives in mathematics at advanced undergraduate level in universities. This will also showcase their usefulness in the classroom. The research is conducted via oral interviews of four teachers in the area. The main conclusions are that manipulatives are useful in that they actively engage students in the classroom, and help them verbalise and see consequences of theory. / <p>Online presentation and exmination.</p>

I den här studien har vi undersökt hur gymnasieelever upplevde ChatGPT-3.5sförmåga att vara verktyg i matematikundervisningen. Vi tittade även på hur eleveranvände ChatGPT-3.5 som verktyg i matematikundervisningen. Detta genomfördes genom en interventionsstudie där eleverna själva fick ta del av ChatGPT-3.5för att lösa ett antal matematiska problem relaterade till deras ordinarie undervisning. Därefter undersöktes deras upplevelse och användning av ChatGPT-3.5 somverktyg genom en enkät. Enkäten visade bl.a. att eleverna tyckte ChatGPT-3.5 varsnabb och hade tydlig struktur i sina lösningar. Den visade också att eleverna tyckte det var svårt att ställa rätt frågor och att veta om lösningen från ChatGPT-3.5var korrekt eller inte. Vår slutsats är att ChatGPT-3.5 kan vara ett fungerandeverktyg för högpresterade elever, men bör användas med försiktighet då elevernaupplevde att användningen av språkmodellen inte gav stimulans och att det kanbidra till felaktig inlärning.

När vi läste Kristina Hedströms (2021) studie Det blir att det finns rätt förutsättningar tog vi avstamp i slutreflektionen i Hedströms arbete, upplevelsen av ett kunskapsglapp mellan lärarutbildningen och läraryrket. Syfte med denna studie har varit att undersöka hur nyutexaminerade slöjdlärare som arbetar med trä- och metallslöjd upplever sin första tid i yrket och om de anser att det funnits ett eventuellt glapp mellan utbildningen och yrket. Vi har genomfört en kvalitativ studie och intervjuat 10 nyexaminerade lärare i slöjdämnet. Resultatet visar att det råder en osäkerhet rörande bedömning och betyg, och hur lyckad starten blir i yrkeslivet till viss del kan bero på den som tidigare var slöjdlärare på den nya arbetsplatsen. Som nyexaminerad slöjdlärare är en utlämnad till sig själv när det kommer till att skapa läromedel. Om en inte har turen på sin sida, har en ett digert arbete framför dig samtidigt som en ska utföra de vanligt förekommande arbetsuppgifter. Mängden arbetsuppgifter som tillkommer när en arbetar som slöjdlärare är fler än för andra lärare inom grundskolan, detta märks särskilt vid den första anställningen som slöjdlärare. Lärosätena har inget inflytande över de enskilda skolornas slöjdsalar, men däremot så skulle de kunna vara en röst för rekommendationerna för vad som bör finnas i en slöjdsal i grundskolan. Slutligen så ställer vi oss också ett par frågor rörande utbildningen och dess form som skulle passa att undersöka vidare.

Bakgrund: Förskoleklassen har sedan den grundades förändrats på olika sätt. Flera studier talar för att förskoleklassen har förskjutits från förskolans tradition och närmat sig grundskolan, där fokus riktas mot måluppfyllelse och ökad kunskapsnivå bland de yngre barnen. Samtidigt som elevernas intressen, initiativ och lek betonas som viktigt i förskoleklassens utformning. Förskoleklassen blev 2018 en obligatorisk verksamhet och ändringar av förskoleklassen i form av att göra grundskolan tioårig har inletts. Förskoleklassen är en del av vårt utbildningssystem, dock tycks den vara svår att definiera. Vilken funktion och betydelse tillskrivs förskoleklassen? Genom att undersöka förskoleklasslärares uppfattningar om förskoleklassen, vill vi bidra till diskussionen om förskoleklassens funktion i utbildningssystemet och dess betydelse för de yngsta elevernas start in i skolvärlden. Syfte: Syftet examensarbetet är att undersöka olika uppfattningar om förskoleklassens betydelse och funktion i utbildningssystemet. Metod: Studien är en intervjustudie som utgår från ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Studien har genomförts via intervjuer med semistrukturerade frågor som sedan har transkriberats och analyserats via en tematisk analysprocess. För vårt arbete med studien har vi även tagit del av tidigare forskning inom ämnet. Resultat: Studiens undersökningsresultat visar på teman som på olika sätt ringar in vårt syfte. Teman som berörde olika delar såsom kunskapsförberedande och det fria arbetssättet men även dess ramar i förskoleklassen. Teman som framträdde handlade även om skolmiljö, trygghet, lustfyllt lärande, förväntningar, kamratskap och om arbetsrollen i förskoleklassen. Resultatet visar olika perspektiv på förskoleklassens betydelse och funktion i utbildningssystemet