Spelling suggestions: "subject:"educationalists,"" "subject:"educational,""
1 |
"Dansa, lek och lär" : En kvalitativ studie om sex pedagogers förhållningsätt till dans som pedagogiskt verktyg i förskolanCaroline, Windahl January 2015 (has links)
The purpose of this thesis is to examine how educationalists in preschool approach to dance as an educational tool. The educationalists in my study are employed in two different municipalities whereof one of them has invested in dance since 2011 for all educationalists working there. In the other has no general investments at dance for the preschool been made. My purpose of choosing educationalists working in different municipalities is to determine if their approach to dance as an educational tool in preschool differs in relation to the investments in dance. I have chosen three questions to get the answers on my purpose with this thesis. How does personal experience and interests in dance affect educationalists approach to dance activities in preschool? How do my informants narrative about their work with dance in preschool where they work? How does the municipalities’ investment in dance affect the educationalists approach and work with dance? This thesis is based on qualitative interviews with six educationalists. The developments educational theory of how children learn and develop in the framework of preschool is the basis for my understanding and analysis of my gathered empirical data. Some of the conclusions I have found are that the educationalists who are working in the municipality which has investment in dance are working with dance aesthetical and uses dance interdisciplinary.
|
2 |
Stress i förskolan : Pedagogens möjlighet att se när barn i 2 till 4-årsåldern är stressadeWassberg, Britt-mari January 2008 (has links)
<p>Denna uppsats handlar om samband mellan barn och stress. Stressen finns överallt även bland de yngsta barnen på förskolan. Syftet med min uppsats är att undersöka vilka kunskaper och vilken uppfattningsförmåga pedagogerna i förskolan har om stress. Hur vi som pedagoger kan se att barn är stressade och vilka faktorer som leder till stress hos förskolebarnen i åldrarna 2 till 4 år. Undersökningen är kvalitativ och består av en enkät som delats ut till 40 st pedagoger varav 25 har svarat. Resultatet visar att det är svårt att se alla barnen när det är stora barngrupper och att det är för många aktiviteter under dagen, barnen får ingen tid till återkoppling. För att minska stressen på förskolan så behöver det vara färre barn i barngrupperna, så att pedagogerna hinner se att alla barnen mår bra.</p> / <p>This is an essay about children and stress. Stress is always present even among the youngest children in preschool. The purpose of this essay is to investigate what knowledge and apprehension of stress the educationalists in preschool have. How we as educationalist can see when a child is stressed and what factors that leads to stress for preschool children in the age</p><p>2 – 4. The investigation is qualitative and is made as a questionnaire to 40 educationalists of which 25 answered. The result of the essay shows that it is difficult to observe all children when they are in large groups; it is also difficult when the child group has a lot of activities during the day and there is no time given for feedback to the children. To reduce the stress in preschool, it’s necessary to decrease the amount of children in the groups, so the educationalists can relate to all of the children’s wellness.</p>
|
3 |
Stress i förskolan : Pedagogens möjlighet att se när barn i 2 till 4-årsåldern är stressadeWassberg, Britt-mari January 2008 (has links)
Denna uppsats handlar om samband mellan barn och stress. Stressen finns överallt även bland de yngsta barnen på förskolan. Syftet med min uppsats är att undersöka vilka kunskaper och vilken uppfattningsförmåga pedagogerna i förskolan har om stress. Hur vi som pedagoger kan se att barn är stressade och vilka faktorer som leder till stress hos förskolebarnen i åldrarna 2 till 4 år. Undersökningen är kvalitativ och består av en enkät som delats ut till 40 st pedagoger varav 25 har svarat. Resultatet visar att det är svårt att se alla barnen när det är stora barngrupper och att det är för många aktiviteter under dagen, barnen får ingen tid till återkoppling. För att minska stressen på förskolan så behöver det vara färre barn i barngrupperna, så att pedagogerna hinner se att alla barnen mår bra. / This is an essay about children and stress. Stress is always present even among the youngest children in preschool. The purpose of this essay is to investigate what knowledge and apprehension of stress the educationalists in preschool have. How we as educationalist can see when a child is stressed and what factors that leads to stress for preschool children in the age 2 – 4. The investigation is qualitative and is made as a questionnaire to 40 educationalists of which 25 answered. The result of the essay shows that it is difficult to observe all children when they are in large groups; it is also difficult when the child group has a lot of activities during the day and there is no time given for feedback to the children. To reduce the stress in preschool, it’s necessary to decrease the amount of children in the groups, so the educationalists can relate to all of the children’s wellness.
|
4 |
En studie av fyra pedagogers erfarenheter och tankar kring motivationsarbete av understimulerade elever i grundskolans tidigare årGneipelt, Robert, Westby, Cecilia January 2007 (has links)
<p>Bakgrunden till denna rapport är ett gemensamt intresse av motivationsarbete med understimulerade elever. Syftet med rapporten är att undersöka hur pedagoger i grundskolans tidigare år motiverar understimulerade elever till kunskapsinhämtning. Detta för att blivande lärare skall få flera verktyg att motivera elever till att känna lust att lära och ta in kunskap. Det förekommer understimulerade elever i grundskolan. Dessa stimuleras inte att arbeta med tillräckligt intressanta och utmanande uppgifter utifrån den enskilda elevens proximala zon. Rapportens frågeställning är vilka tankar kring och erfarenheter av motivationsarbete med understimulerade elever som pedagoger anser sig ha? För att undersöka detta gjordes en intervjustudie med fyra aktiva tidigarelärare på tre olika skolor. Resultatet av undersökningen visade att pedagogerna hade olika erfarenheter och pedagogisk filosofi och arbetade på olika sätt med att motivera understimulerade elever till lust att lära. Detta trots att målet med motivationsarbetet hos samtliga pedagoger var detsamma.</p>
|
5 |
Det handlar om att motivera : En studie om hur pedagoger motiverar elevers skrivandeKhezri, Renas January 2008 (has links)
<p>We live in an information society where we are constantly surrounded by the "written" language and therefore the demands on the individuals writing are very high. One of the issues in many schools has been how to motivate the students writing. This undergraduate thesis involves motivation and the purpose this project is to investigate how different teachers motivate their students writing. For this purpose four teachers working at the same school (grade 4-6) were interviewed. Many of the theories from the theoretical section have been used in order to understand and analyse the information gained from the teachers.</p><p>Earlier research indicates that lack of motivation blocks learning while other scientists claim that children are seeking creatures by nature and motivation is not necessary. When it comes to writing, research indicates that it is nearly always the teacher who decides what the students should write and how the text should bee. Lpo 94 advocates student influence since education should confirm the students’ demands and conditions.</p><p>Judging from the result of the teachers’ interviews one can claim factors as boring writing assignments, unclear instructions, lack of imagination, decreasing reading aloud and too much influence by computers as some of the reasons for lack of motivation concerning students’ writing. This study further indicates that although the teachers working at the same school different strategies are used for motivating students writing. Some of the teachers use pictures in order to expound on their students imagination. Others give a beginning of a text so that the students can build on it and complete the story. A constantly recurring pattern is that the teachers don’t allow their students to decide what to write about in order not to create too much confusion. Many teachers claim that lack of time is also a big problem.</p> / <p>Vi lever i ett kunskapssamhälle, där vi är omringade av</p><p>skriftspråket. Det i sig ställer höga krav på den enskilda individen och dennes skrivförmåga.</p><p>Syftet med uppsatsen har varit att ta reda på hur olika pedagoger jobbar för att motivera omotiverade elevers skrivande, samt hur det dialogiska klassrummets vara eller icke vara påverkar skrivandet.</p><p>Undersökningen är kvalitativ då jag för att nå mitt syfte har intervjuat fyra verksamma lärare. Resultatet baserar sig på lärarnas utsagor.</p><p>Forskning visar att brist på motivation är ett hinder för inlärning samtidigt som det finns forskare som hävdar att barn av sin natur är sökande varelser, som inte behöver motiveras. När det gäller skrivning, visar forskning på att det nästan alltid är läraren som bestämmer vad som ska skrivas eller hur texten ska vara. Lpo 94 förespråkar elevinflytande, man menar att undervisningen ska utgå från deras behov och förutsättningar.</p><p>Av resultatet framgår det att lärarna ser faktorer som tråkiga skrivuppgifter, otydliga instruktioner, brist på fantasi, minskad högläsning och för mycket datoranvändning som anledning till att elever inte känner sig motiverade till att skriva. Resultatet av min undersökning visar även att lärare på samma skola använder olika strategier för att motivera elevers skrivande, bl. a. använder man sig av bilder för att eleverna ska utveckla ett beskrivande tänkande. Genom att låta eleverna skriva på berättelser, där inledningen är klar, hoppas lärarna att eleverna kommer i gång snabbare. En återkommande mönster, är att lärarna inte låter sina elever bestämma skrivämne.</p>
|
6 |
Pedagogernas påverkan ur ett genusperspektiv : En kvalitativ studie om hur pedagogerna påverkar barnen ur ett genusperspektiv i förskolan / The influence of educationalists from a sex perspective : A qualitative study on how educationalists affect children from a gender perspective in nursery school.Anrell Forsell, Marie January 2009 (has links)
<p><strong>Syfte </strong>Syftet med denna studie har varit att observera pedagoger i förskolan avseende hur deras bemötande påverkar barnen ur ett köns-/genusperspektiv. Frågeställningarna som studien varit grundad på är: <em>Bemöter förskolans pedagoger barnen i förskolan olika ur ett genus-/könsperspektiv? På vilket sätt är i så fall bemötandet olika? Hur är förskolans miljö uppbyggd ur ett genus-/könsperspektiv? Hur anser en förälder till ett barn som avviker från den traditionella könsnormen att deras barn har bemötts av förskolans pedagoger?</em></p><p><strong>Metod </strong>Metoden har varit en kvalitativ undersökning där jag observerat några pedagoger på tre olika förskolor. Jag har också intervjuat en förälder till ett barn i förskolan som anser att hennes barn avviker från genusnormen. Jag har använt mig av olika genusteorier för att kunna analysera mina observationer och min intervju. Jag har också använt mig av tidigare jämställdhetsprojekt på andra förskolor då jag gjort min analys.</p><p><strong>Resultat </strong>Resultatet visar att det finns ett fåtal skillnader i hur pedagogerna bemöter barnen i de olika förskolorna. Det finns inga verbala skillnader, alltså skillnad på ordval eller tonval då barnen tilltalas. De små skillnader som finns är i själva bemötandet, alltså hur barnen bemöts. Föräldraintervjun resulterade i ett solskensexempel på hur pedagoger kan arbeta på ett genusmedvetet sätt.</p> / <p><strong>Purpose </strong>The purpose of this study has been to observe educationalists in the nursery school with attention to how their treatment affects the children from a sex-/gender perspective. The issues that the study has been based on are: <em>Treats the nursery school's educationalists the children in the nursery school different from a genus-/sex perspective? In which way is the treatment different? How is the nursery school's environment edified from a genus-/sex perspective? How considers a parent to a child that deviates from the traditional sex standard that their children have been treated of the nursery school's educationalists?</em></p><p><strong>Method </strong>The method has been a qualitative survey where I observed some educationalists on three different nursery schools. I have also interviewed a parent to a child in a nursery school that considers that her children deviate from the gender normative. I have used myself of different gender theories in order to analyze my observations and the interview. I have also used myself of earlier equality projects on other nursery schools than the ones I have used for analysis.</p><p><strong>Results </strong>The result shows that there are few differences in how educationalists treat the children in the different nursery schools. There are no verbal differences, in other words difference on word choices or intonation choice when the children are addressed. There are small differences in how the children are treated, in other words how the educationalists behave when addressing the children. The interview with the parent resulted in an excellent example of how educationalists can work in a gender aware way.</p>
|
7 |
Det handlar om att motivera : En studie om hur pedagoger motiverar elevers skrivandeKhezri, Renas January 2008 (has links)
We live in an information society where we are constantly surrounded by the "written" language and therefore the demands on the individuals writing are very high. One of the issues in many schools has been how to motivate the students writing. This undergraduate thesis involves motivation and the purpose this project is to investigate how different teachers motivate their students writing. For this purpose four teachers working at the same school (grade 4-6) were interviewed. Many of the theories from the theoretical section have been used in order to understand and analyse the information gained from the teachers. Earlier research indicates that lack of motivation blocks learning while other scientists claim that children are seeking creatures by nature and motivation is not necessary. When it comes to writing, research indicates that it is nearly always the teacher who decides what the students should write and how the text should bee. Lpo 94 advocates student influence since education should confirm the students’ demands and conditions. Judging from the result of the teachers’ interviews one can claim factors as boring writing assignments, unclear instructions, lack of imagination, decreasing reading aloud and too much influence by computers as some of the reasons for lack of motivation concerning students’ writing. This study further indicates that although the teachers working at the same school different strategies are used for motivating students writing. Some of the teachers use pictures in order to expound on their students imagination. Others give a beginning of a text so that the students can build on it and complete the story. A constantly recurring pattern is that the teachers don’t allow their students to decide what to write about in order not to create too much confusion. Many teachers claim that lack of time is also a big problem. / Vi lever i ett kunskapssamhälle, där vi är omringade av skriftspråket. Det i sig ställer höga krav på den enskilda individen och dennes skrivförmåga. Syftet med uppsatsen har varit att ta reda på hur olika pedagoger jobbar för att motivera omotiverade elevers skrivande, samt hur det dialogiska klassrummets vara eller icke vara påverkar skrivandet. Undersökningen är kvalitativ då jag för att nå mitt syfte har intervjuat fyra verksamma lärare. Resultatet baserar sig på lärarnas utsagor. Forskning visar att brist på motivation är ett hinder för inlärning samtidigt som det finns forskare som hävdar att barn av sin natur är sökande varelser, som inte behöver motiveras. När det gäller skrivning, visar forskning på att det nästan alltid är läraren som bestämmer vad som ska skrivas eller hur texten ska vara. Lpo 94 förespråkar elevinflytande, man menar att undervisningen ska utgå från deras behov och förutsättningar. Av resultatet framgår det att lärarna ser faktorer som tråkiga skrivuppgifter, otydliga instruktioner, brist på fantasi, minskad högläsning och för mycket datoranvändning som anledning till att elever inte känner sig motiverade till att skriva. Resultatet av min undersökning visar även att lärare på samma skola använder olika strategier för att motivera elevers skrivande, bl. a. använder man sig av bilder för att eleverna ska utveckla ett beskrivande tänkande. Genom att låta eleverna skriva på berättelser, där inledningen är klar, hoppas lärarna att eleverna kommer i gång snabbare. En återkommande mönster, är att lärarna inte låter sina elever bestämma skrivämne.
|
8 |
Pedagogernas påverkan ur ett genusperspektiv : En kvalitativ studie om hur pedagogerna påverkar barnen ur ett genusperspektiv i förskolan / The influence of educationalists from a sex perspective : A qualitative study on how educationalists affect children from a gender perspective in nursery school.Anrell Forsell, Marie January 2009 (has links)
Syfte Syftet med denna studie har varit att observera pedagoger i förskolan avseende hur deras bemötande påverkar barnen ur ett köns-/genusperspektiv. Frågeställningarna som studien varit grundad på är: Bemöter förskolans pedagoger barnen i förskolan olika ur ett genus-/könsperspektiv? På vilket sätt är i så fall bemötandet olika? Hur är förskolans miljö uppbyggd ur ett genus-/könsperspektiv? Hur anser en förälder till ett barn som avviker från den traditionella könsnormen att deras barn har bemötts av förskolans pedagoger? Metod Metoden har varit en kvalitativ undersökning där jag observerat några pedagoger på tre olika förskolor. Jag har också intervjuat en förälder till ett barn i förskolan som anser att hennes barn avviker från genusnormen. Jag har använt mig av olika genusteorier för att kunna analysera mina observationer och min intervju. Jag har också använt mig av tidigare jämställdhetsprojekt på andra förskolor då jag gjort min analys. Resultat Resultatet visar att det finns ett fåtal skillnader i hur pedagogerna bemöter barnen i de olika förskolorna. Det finns inga verbala skillnader, alltså skillnad på ordval eller tonval då barnen tilltalas. De små skillnader som finns är i själva bemötandet, alltså hur barnen bemöts. Föräldraintervjun resulterade i ett solskensexempel på hur pedagoger kan arbeta på ett genusmedvetet sätt. / Purpose The purpose of this study has been to observe educationalists in the nursery school with attention to how their treatment affects the children from a sex-/gender perspective. The issues that the study has been based on are: Treats the nursery school's educationalists the children in the nursery school different from a genus-/sex perspective? In which way is the treatment different? How is the nursery school's environment edified from a genus-/sex perspective? How considers a parent to a child that deviates from the traditional sex standard that their children have been treated of the nursery school's educationalists? Method The method has been a qualitative survey where I observed some educationalists on three different nursery schools. I have also interviewed a parent to a child in a nursery school that considers that her children deviate from the gender normative. I have used myself of different gender theories in order to analyze my observations and the interview. I have also used myself of earlier equality projects on other nursery schools than the ones I have used for analysis. Results The result shows that there are few differences in how educationalists treat the children in the different nursery schools. There are no verbal differences, in other words difference on word choices or intonation choice when the children are addressed. There are small differences in how the children are treated, in other words how the educationalists behave when addressing the children. The interview with the parent resulted in an excellent example of how educationalists can work in a gender aware way.
|
9 |
En studie av fyra pedagogers erfarenheter och tankar kring motivationsarbete av understimulerade elever i grundskolans tidigare årGneipelt, Robert, Westby, Cecilia January 2007 (has links)
Bakgrunden till denna rapport är ett gemensamt intresse av motivationsarbete med understimulerade elever. Syftet med rapporten är att undersöka hur pedagoger i grundskolans tidigare år motiverar understimulerade elever till kunskapsinhämtning. Detta för att blivande lärare skall få flera verktyg att motivera elever till att känna lust att lära och ta in kunskap. Det förekommer understimulerade elever i grundskolan. Dessa stimuleras inte att arbeta med tillräckligt intressanta och utmanande uppgifter utifrån den enskilda elevens proximala zon. Rapportens frågeställning är vilka tankar kring och erfarenheter av motivationsarbete med understimulerade elever som pedagoger anser sig ha? För att undersöka detta gjordes en intervjustudie med fyra aktiva tidigarelärare på tre olika skolor. Resultatet av undersökningen visade att pedagogerna hade olika erfarenheter och pedagogisk filosofi och arbetade på olika sätt med att motivera understimulerade elever till lust att lära. Detta trots att målet med motivationsarbetet hos samtliga pedagoger var detsamma.
|
10 |
Förskolans arbete med estetiska uttrycksformer : Vad finns det för förutsättningar?Jäghagen, Therese, Rolfsson, Sofie January 2013 (has links)
The purpose of the study is to show the conditions there are by working with aesthetic expressions in pre-school and how these activities are implemented. Questions that we are going to discuss are: What are the conditions for working with aesthetics in pre-school? How is the work implemented when it comes to aesthetic expressions? Our ambition has been to study what conditions it takes to use aesthetic expressions in a way that is meaningful for the children and also show the conditions and alternative methods that are present in different schools. We have used a web survey to reach a result in the study. This web survey includes questions about the different aesthetic activities and has given us the answers to the questions above. The result shows that there are different ways of working and different views at aesthetic expressions. Conclusions that can be shown from the result are that all of the educationalists have a positive attitude to work with creative activities. Furthermore, the educationalists express that a use of aesthetic expressions bring joy and harmony to the groups of children in pre-school. It is also shown that if a learning situation is going to appear, it requires that the environment is carefully planned and inspiring. However, one negative factor of work with aesthetic expressions is that it requires a lot of time to plan, and it also requires knowledge about how these activities can be implemented in pre-schools. This knowledge is in some cases deficient. / Syftet med studien är att synliggöra vilka förutsättningar det finns att arbeta med estetiska uttrycksformer i förskolan samt hur dessa aktiviteter genomförs. Frågor som vi tar upp är: Hur ser förutsättningarna ut för att arbeta med estetik i förskolan? Hur genomförs arbetet kring estetiska uttrycksformer? Vår ambition har varit att studera vilka förutsättningar det krävs för att använda sig av estetiska uttrycksformer på ett meningsfullt sätt för barnen samt synliggöra de förutsättningar och arbetssätt som förekommer i olika verksamheter. För att komma fram till ett resultat i studien har vi använt oss av en webbenkät som innefattar frågor kring de olika estetiska aktiviteterna, dessa frågor har sedan gett oss svar på ovanstående frågeställningar. Resultatet visar att det finns olika arbetssätt samt synsätt på estetiska uttrycksformer. Några slutsatser som kan dras utifrån resultatet är att samtliga pedagoger är positiva till att arbeta med skapande aktiviteter. Vidare uttrycker de att det skapas en glädje och harmoni i barngruppen under tillfällen då barnen använder sig av estetiska uttrycksformer. Det framkommer även att för att ett lärande skulle kunna äga rum krävs det att miljön är genomtänkt och inspirerande. Det som däremot kan ses som en negativ faktor i arbete med estetiska uttrycksformer är att det tar tid att planera. Dessutom krävs det kunskap kring hur det kan genomföras i verksamheten. Denna kunskap visar sig i vissa fall vara bristande.
|
Page generated in 0.0873 seconds