Bakgrund: Varje år utses, av Dagens Industri, cirka 1000 företag till gasellföretag vilket motsvarar färre än 0,5 % av alla svenska aktiebolag.  Dessa företag uppfyller vissa kriterier där tillväxt är den viktigaste. Gasellföretagens tillväxt är viktig för Sverige då de både bidrar ekonomiskt och står för många nya arbetstillfällen. Dock är det få företag i Sverige som har kunskapen att växa. För att ett företag ska kunna uppnå tillväxt ligger det i grunden en tillväxtstrategi som måste implementeras inom organisationen på bästa sätt. Vilka tillväxtstrategier använder gasellföretag och hur implementerar de dem? Syfte: Beskriva gasellföretagens utformning och implementering av strategier samt förklara deras tillväxt genom att identifiera tillväxtfaktorer. Genomförande: Studien är av kvalitativ art och baserad på intervjuer med fyra fallföretag. Slutsats: Vi har utifrån vår fallstudie identifierat vilka tillväxtstrategier och ekonomiska styrsystem som gasellföretag använder. Vi har även identifierat och sammanställt sju faktorer, varav sex interna och den sjunde är den externa situationen företaget befinner sig i. Tillsammans är faktorerna av högsta vikt för ett företags tillväxt. Slutsatsen presenteras i en modell framtagen av oss. / Background: Every year an average of 1000 companies, which stands for less than 0,5 % of all Swedish incorporated companies, are appointed the Gazelle reward from Dagens Industri. These companies live up to certain criteria’s where growth is the most important one and they are of great importance to Sweden since they contribute both economically and work opportunity wise. There are few businesses that possess the competence to grow. To be able to reach positive growth a company needs a strategy, which is implemented throughout the organization in a good manner. What strategies do gazelle companies use and how do they implement them? Purpose: Describe gazelle companies’ strategies and the implementation of those. Also explain their growth by identifying growth factors. Completion: This a qualitative case study based upon interviews with fourcompanies. Results: We have from our case study identified what growth strategies and management control systems gazelle companies’ use. We have also identified seven factors, of which six are internal and the seventh represent the external situation the company experiences. Together they are of great importance for a company’s growth. The results are presented in a model developed by us.

Bakgrund: Osäkerhet och risker förekommer ofta i samband med byggprojekt och kan skapa problem för flertalet inblandade parter. Det kan exempelvis innebära en orderförändring i form av flyttad leveranstid. Då det är viktigt att uppfylla kundens behov i form av korrekt leveranstid, kan förseningen innebära att leverantören till byggprojektet måste senarelägga leveransen av sina produkter för att tillfredsställa dessa behov. Detta riktar fokus mot organisationens interna agerande och flexibilitet hos anställda för att hantera riskerna som uppstår. Tillämpning av ekonomisk styrning kan här vara till hjälp för att få anställda att agera i organisationens intresse. Genom att i studien även applicera riskhanteringsteori på företag som levererar till projekt kan osäkerhet uppmärksammans och beskrivas samt svårigheter belysas som skapas mellan berörd personal. Syfte: Studiens syfte är att beskriva och delvis kartlägga osäkerhet, med avseende på leveranstidpunkt, och hanteringen av denna gällande kundspecifika leveranser hos leverantörsföretag med speciellt fokus på interaktionen mellan olika avdelningar.  Metod: Studien har utgått från en kvalitativ metodologisk ansats och vill med hjälp av en komparativ flerfallstudie se hur två olika företag hanterar osäkerheten som uppstår vid kundspecifika leveranser. Intervjuer genomfördes på avdelningar som berörs av tidsrelaterade orderförändringar. Slutsats: Studien kommer fram till att företag som levererar till projekt utsätts för förutsägbar osäkerhet och kan hantera detta på olika sätt beroende på om stort internt fokus ligger på att följa regler eller att uppnå kundnöjdhet. Regleruppfyllelse innebär ett förutbestämt svar på hur osäkerhet ska hanteras, medan kundfokus innebär att resultatstyrning främjas likaså att anställda känner sig motiverade i arbetet. På så sätt interagerar riskhantering och styrningsmetoder tillsammans. Nyckelord: osäkerhet, risk, hantering, ekonomisk styrning, tidsrelaterade orderförändringar, leverans / Background: Uncertainty and risk are often present during construction projects, which can create problems for several parties involved in the process. This could amount to an order change in terms of delivery time. When it is of importance to satisfy the needs of the client concerning correct delivery time, the delay in a construction project can mean that the supplier of the project has to delay its products to achieve customer satisfaction. This draws attention towards the organizations internal behavior and flexibility among its employees to manage the risks that occurs. To make employees act in a way that is in the organizations best interest, management control systems can be used. By applying risk management on companies that deliver to a construction project, uncertainty can be acknowledged and described as well as highlight the difficulties this can create for employees. Aim: The aim of the study is to describe and partly chart uncertainty in regard of delivery time, and the management of it concerning customer specific deliveries with special attention to the interaction between different departments. Methodology: By using a qualitative method the study wants to, with the help of a multiple case study, compare how two companies manage uncertainty that occurs during customer specific deliveries. This was carried out by interviewing departments concerned with time related order changes at both companies. Conclusion: The study concludes that companies delivering to projects are exposed to predictable uncertainty and can handle this by either focus on following established rules or customer satisfaction. Following rules means that there is a predetermined answer on how to handle the uncertainty within the company. Customer satisfaction, on the other hand, means that results control and making the employees feel motivated is in focus. This means that risk management and management control systems are working together to manage uncertainty. Keywords: uncertainty, risk management, management control system, time related order changes, delivery

Bakgrund: Franchising som företagsform har haft en uppåtgående trend de senaste åren med både ökad omsättning och sysselsättning. Det existerar dock statistik som visar på motsatsen. Varannan franchisekedja i Storstockholm har fallande lönsamhet och ett betydande antal misslyckas med sin franchiseverksamhet. Franchiserelationer i sig är asymmetriska, vilket leder till att relationsproblematik ofta uppstår mellan parterna. Vilka faktorer som kan förklara franchiserelationers misslyckanden är ännu ett outforskat ämne inom svensk forskning. Bristen på forskning om franchising på den europeiska marknaden i kombination med avsaknad av kunskap rörande användningen av styrinstrument motiverar att fler studier behövs i en svenskeuropeisk kontext. Syfte: Studiens syfte ämnar identifiera de faktorer som kan förklara och ge upphov till misslyckanden i franchiserelationer. Genomförande: Studien är en kvalitativ fallstudie med ett deduktivt angreppssätt. Semistrukturerade intervjuer med franchisegivare och franchisetagare ligger till grund för insamlingen av empiriska data, med syftet att lyfta fram båda parters perspektiv. Slutsats: Studien identifierar sju faktorer som kan leda till att relationsproblematik i franchiserelationer uppstår. Beroende på hur faktorerna varumärke, val av partner, parternas mål och maktutövande hanteras så skapas olika förväntningar hos parterna, vilket utgör den femte faktorn. Faktorerna tillsammans påverkar franchiserelationen. I anknytning till relationen har faktorerna kommunikation och förändringsbenägenhet identifierats som väsentliga. Tas inte dessa faktorerna i beaktande, kan var och en eller ett antal tillsammans förklara samt ge upphov till misslyckade franchiserelationer. / Background: In recent years, franchising has shown a positive trend with increased turnover and employment. However, there are statistics that show the opposite. Every other franchised chain in Stockholm has declining profitability and a significant number of them are forced to discontinue franchising. Franchise relationships are asymmetric, which often causes problems between the parties. The key elements explaining franchising failures are yet an unexplored subject within Swedish studies. The lack of research regarding franchising on the European market, in combination with a lack of knowledge in the use of management control mechanisms, points to the fact that more studies in a Swedish-European context is needed. Purpose: The study aims to identify key factors which can explain and be the cause of failures in franchise relationships. Design: The study is a qualitative case study with a deductive approach. The gathering of empirical data is done through semi-structured interviews with franchisors and franchisees in order to highlight both of the parties’ perspective. Conclusion: The study identifies seven factors that can lead to problems in the franchise relationship. Depending on how the factors brand, selection of franchisee, parties’ objectives and exercise of power is being handled, different expectations form, which will affect the relationship. Expectations together with communication and receptiveness are the three additional factors. If these factors are not being managed, each one of them or a few together can explain franchise relationship failures.

<p>Bakgrund: Betydelsen av en välfungerande bankverksamhet, och därmed även den ekonomiska styrningen däri, torde blivit allt större på grund av den accelererande globalisering som idag sköljer över vårt samhälle. Det faktum att de undersökta bankerna verkar på samma area med likvärdiga produkter är även det av stort intresse beträffande homogeniteten i den ekonomiska styrningen. </p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att analysera Sveriges storbankers centrala ekonomiska styrning i form av graden av decentralisering, användandet av budget samt valet av nyckeltal. Rapportförfattarna söker även analysera likheter och skillnader i dessa styrsystem då detta torde vara intressant eftersom de alla tillhandahåller liknande tjänster på en relativt mogen marknad. </p><p>Genomförande: Det empiriska materialet består till lejonparten av intervjuer med nyckelpersoner inom de svenska storbankerna (FöreningsSparbanken, Handelsbanken, Nordea och SEB). </p><p>Resultat: Både stora skillnader och likheter kunde identifieras genom undersökningen. Skillnaderna ligger främst i graden av decentralisering och användandet av budget. Bakgrunden till skillnaderna har ursprung i bankernas olikartade historiska utveckling. Likheterna återfinns främst inom brukandet av nyckeltal. Många av de nyckeltal som används finns inom de olika bankerna.</p> / <p>Background: The importance of well functioning banking and thereby a well functioning economic management might have been increasing due to the rapid globalization our society has been exposed to during the last century. The fact that the examined banks act on the same arena with equivalent products is of great importance when the homogenousness of the economic management is investigated. </p><p>Purpose: The main purpose is to analyze Sweden’s four largest banks’ economic management as far as the degree of decentralization, the use of budget systems and the choice of business ratios is concerned. The investigators are seeking to prove both similarities and differences in the analyzed economic control systems. </p><p>Method: The empirical material mostly contains of interviews with key figures from the different organisations (FöreningsSparbanken, Handelsbanken, Nordea och SEB). </p><p>Conclusion: Both great similarities as well as flagrant differences could be identified throughout the investigation. The differences contained mainly of the different degree of decentralisation and the use of budget systems. The reasons for these differences might originate from the different historic development within the investigated organisations. The similarities are mostly retrieved in the use of business ratios.</p>

<p>En rad förändringar i de kommunala verksamheterna kan hänföras till tankarna kring behovet av ett nytt tänkande och åtgärder för modernisering av offentlig verksamhet, en förändringsvåg som ofta beskrivs med samlingsbegreppet New Public Management (NPM). Offentlig styrning har blivit allt mer lik den privata och med NPM har offentliga verksamheter tagit mer sikte på marknadskrafterna. En konsekvens av detta tänkande är att medborgarnas synpunkter på verksamheten tilldelas en allt större vikt.</p><p>Klagomålshantering har för många privata företag under en längre tid varit ett naturligt sätt att hantera kundernas synpunkter på verksamheten. I företag som är inne i en satsning på total kvalitet (TQM) betraktas klagomålshantering ofta som ett del- eller följdmoment till dessa ansträngningar. TQM, ett koncept med grunderna i den japanska tillverkningsindustrin, har som centrala ledord att kunden ska stå i centrum, arbeta med processer och basera beslut på fakta.Idag används TQM som ett uttryck för organisationens syn på kvalitet även av många offentliga organisationer.</p><p>Hur klagomålshantering ska betraktas i den kommunala verksamheten är dock inte självklart. Kundbegreppets innebörd i de kommunala verksamheterna, den stora variationen i tjänsteutbudet samt de nationella styrdokumenten, som i hög utsträckning påverkar utformningen påverkar möjligheterna till att utforma verksamheten, gör att både avsikten med att införa klagomålshanteringen och hur den används inte är lika uppenbart i den kommunala verksamheten som i privata företag.</p><p>I Norrköpings kommun togs i början av 2004 ett beslut att införa klagomålshantering i hela organisationen. Beslutet i kommunfullmäktige var ett led i utvecklingen av det systematiska kvalitetsarbete som har sina tankemässiga grunder i TQM konceptet. Det systematiska kvalitetsarbetet ges, som ett av fyra ledord, en framträdande plats i kommunens nya styrmodell som fastställdes i början av 2003.</p>

Bakgrund: Betydelsen av en välfungerande bankverksamhet, och därmed även den ekonomiska styrningen däri, torde blivit allt större på grund av den accelererande globalisering som idag sköljer över vårt samhälle. Det faktum att de undersökta bankerna verkar på samma area med likvärdiga produkter är även det av stort intresse beträffande homogeniteten i den ekonomiska styrningen. Syfte: Syftet med uppsatsen är att analysera Sveriges storbankers centrala ekonomiska styrning i form av graden av decentralisering, användandet av budget samt valet av nyckeltal. Rapportförfattarna söker även analysera likheter och skillnader i dessa styrsystem då detta torde vara intressant eftersom de alla tillhandahåller liknande tjänster på en relativt mogen marknad. Genomförande: Det empiriska materialet består till lejonparten av intervjuer med nyckelpersoner inom de svenska storbankerna (FöreningsSparbanken, Handelsbanken, Nordea och SEB). Resultat: Både stora skillnader och likheter kunde identifieras genom undersökningen. Skillnaderna ligger främst i graden av decentralisering och användandet av budget. Bakgrunden till skillnaderna har ursprung i bankernas olikartade historiska utveckling. Likheterna återfinns främst inom brukandet av nyckeltal. Många av de nyckeltal som används finns inom de olika bankerna. / Background: The importance of well functioning banking and thereby a well functioning economic management might have been increasing due to the rapid globalization our society has been exposed to during the last century. The fact that the examined banks act on the same arena with equivalent products is of great importance when the homogenousness of the economic management is investigated. Purpose: The main purpose is to analyze Sweden’s four largest banks’ economic management as far as the degree of decentralization, the use of budget systems and the choice of business ratios is concerned. The investigators are seeking to prove both similarities and differences in the analyzed economic control systems. Method: The empirical material mostly contains of interviews with key figures from the different organisations (FöreningsSparbanken, Handelsbanken, Nordea och SEB). Conclusion: Both great similarities as well as flagrant differences could be identified throughout the investigation. The differences contained mainly of the different degree of decentralisation and the use of budget systems. The reasons for these differences might originate from the different historic development within the investigated organisations. The similarities are mostly retrieved in the use of business ratios.

Bakgrund: Investeringsbeslut är ett av de viktigaste besluten som tas av chefer i företag. Besluten grundar sig på investeringskalkyler, som ryms inom begreppet kapitalbudgetering. I företagsekonomisk litteratur beskrivs sällan samband mellan kapitalbudgetering och annan ekonomisk styrning, vilket innebär att det finns ett tomrum inom forskningsområdet. Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva hur företag inom den svenska skogsindustrin utformar och använder kapitalbudgetar som beslutsunderlag samt utreda och förklara sambandet mellan kapitalbudgetering och annan ekonomisk styrning. Metod: I studien har kvalitativ metod och fallstudier använts. Empirin grundas på datainsamling genom fyra semistrukturerade intervjuer av respondenter från fallföretagen SCA, Stora Enso, Holmen och Billerud. Slutsatser: Kapitalbudgetering som det beskrivs i företagsekonomisk litteratur är ingen adekvat definition. Kapitalbudgetering består i själva verket av två delprocesser, vilka är investeringsbudgetering och investeringsprocessen. Det finns tydliga samband mellan kapitalbudgetering och annan ekonomisk styrning genom att ”action controls”, ”results controls”, ”boundary systems” och ”diagnostic control systems” används. Kapitalbudgetering är ett ekonomiskt styrsystem för att skapa och upprätthålla målkongruens inom en organisation. / Background: Investment decisions are among the most important decisions made by managers in companies. These decisions are based upon investment appraisals that are a part of the capital budgeting concept. Within Business administration research relationships between capital budgeting and management control are rarely described and there is a gap in theory. Aim: The purpose of this thesis is to describe how companies within the Swedish Forest Industry perform and use their capital budgets and to investigate and explain relationships between capital budgeting and management control. Method: For this study qualitative method and case studies have been used. The empirical findings were based on four semi structured interviews with respondents from the cases SCA, Stora Enso, Holmen and Billerud. Conclusions: Capital budgeting as it is described in Business administration research is not an adequate definition. As a matter of fact, capital budgeting is divided to two partial processes, which are investment budgeting and the investment process. There exist obvious relationships between capital budgeting and management control in the sense that action controls, results controls, boundary systems and diagnostic control systems are used. Furthermore, capital budgeting is a management control system used in order to maintain goal congruence.

Bakgrund: Under 80- och 90-talet startade en debatt om den ekonomiska styrningen där styrning efter finansiella nyckeltal kritiserades. Att enbart styra ett företag efter finansiella nyckeltal ansågs inte enligt kritiker förbättra områden som kundnöjdhet, innovation, kvalitet, cykeltid samt motivation hos medarbetare. Balanserade styrkort används som ett redskap för planering och uppföljning. Ett styrkorts främsta syfte är att översätta strategiska mål och visioner till ett antal sammanhängande prestationsmått. Dessa mått delas in i olika perspektiv som vanligtvis är finansiella, kundfokuserade, processfokuserade och innovationsfokuserade. Majoriteten av de största bankerna som är verksamma i Sverige använder balanserade styrkort. I bankverksamhet är en av de viktigaste parametrarna kundservice, eftersom att banker är en form av tjänsteorganisationer. I och med en hårdnad konkurrens på bankmarknaden finns det höga krav på den interna styrningen för att banker ska kunna behålla sin befintliga kundstock och utöka den. Med detta som bakgrund är det intressant att se på hur de olika styrkorten skiljer sig mellan bankerna och om det går att utskilja typiska nyckeltal/mått och perspektiv som är specifika för bankbranschen. Syfte: Är att beskriva utformning och användning av balanserade styrkort i de största bankerna på den svenska marknaden samt att utveckla ett förslag på ett generellt styrkort för banker verksamma i Sverige. Metod: En kvalitativ metod med intervjuer har använts. Resultat &amp; Slutsats: Balanserade styrkort används i planeringssyfte och som ett kommunikationsverktyg. De viktigaste perspektiven i bankernas balanserade styrkort är det finansiella perspektivet, kundperspektivet samt ett medarbetarperspektiv. / Background: Between 1980 and 1990 there was an ongoing debate about internal management in companies. Management solely based on financial indicators was criticized because it didn’t allow for improvements in customer satisfaction, innovation, product/service quality and more. The balanced scorecard can be used as a tool for planning and follow-up. The main purpose of the balanced scorecard is to translate an organizations strategic goal and vision to a set of performance measures. These measures are organized into different perspectives, these are usually a financial perspective, a customer focused perspective, an internal process perspective and an innovation perspective. The majority of the largest banks in Sweden use a balanced scorecard. One of the most important things for success in the banking industry is to have satisfied customers. The importance of customer satisfaction put pressure on the internal management as banks wants to keep their existing customer base and also expand it. Therefore it’s interesting to see if a typical balanced scorecard for Swedish banks exists. Aim: The aim for this study is to describe the design and usage of the balanced scorecard in the largest Swedish banks. Further we want to develop a typical scorecard for Swedish banks. Method: Qualitative methods with interviews have been applied. Results &amp; Conclusion: The balanced scorecard is used as a planning tool, a tool for communication. The most important parts of the balanced scorecard in Swedish banking are the financial perspective, the customer perspective and the employee perspective.

En rad förändringar i de kommunala verksamheterna kan hänföras till tankarna kring behovet av ett nytt tänkande och åtgärder för modernisering av offentlig verksamhet, en förändringsvåg som ofta beskrivs med samlingsbegreppet New Public Management (NPM). Offentlig styrning har blivit allt mer lik den privata och med NPM har offentliga verksamheter tagit mer sikte på marknadskrafterna. En konsekvens av detta tänkande är att medborgarnas synpunkter på verksamheten tilldelas en allt större vikt. Klagomålshantering har för många privata företag under en längre tid varit ett naturligt sätt att hantera kundernas synpunkter på verksamheten. I företag som är inne i en satsning på total kvalitet (TQM) betraktas klagomålshantering ofta som ett del- eller följdmoment till dessa ansträngningar. TQM, ett koncept med grunderna i den japanska tillverkningsindustrin, har som centrala ledord att kunden ska stå i centrum, arbeta med processer och basera beslut på fakta.Idag används TQM som ett uttryck för organisationens syn på kvalitet även av många offentliga organisationer. Hur klagomålshantering ska betraktas i den kommunala verksamheten är dock inte självklart. Kundbegreppets innebörd i de kommunala verksamheterna, den stora variationen i tjänsteutbudet samt de nationella styrdokumenten, som i hög utsträckning påverkar utformningen påverkar möjligheterna till att utforma verksamheten, gör att både avsikten med att införa klagomålshanteringen och hur den används inte är lika uppenbart i den kommunala verksamheten som i privata företag. I Norrköpings kommun togs i början av 2004 ett beslut att införa klagomålshantering i hela organisationen. Beslutet i kommunfullmäktige var ett led i utvecklingen av det systematiska kvalitetsarbete som har sina tankemässiga grunder i TQM konceptet. Det systematiska kvalitetsarbetet ges, som ett av fyra ledord, en framträdande plats i kommunens nya styrmodell som fastställdes i början av 2003.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Stockholms universitet, 2004. / Härtill 4 uppsatser.