<p>Syftet med denna uppsats är att utreda om, och under vilka omständigheter, lagstiftning är en effektiv metod för att motverka barnarbete. Vi baserar undersökningen på en teoretisk modell där inkomstnivå och inkomstfördelning är faktorer som påverkar effekten av en lagstiftning. I den empiriska delen utför vi regressionsanalyser med andelen barnarbete som beroende variabel. Våra resultat tyder inte på att låg inkomstnivå är ett hinder för att lagstiftning mot barnarbete ska vara verkningsfullt. Däremot visar vår undersökning att ekonomisk jämlikhet är en förutsättning för att lagstiftning ska ge effekt.</p>

<p>In this thesis the Dublin City Development Plan 2005-2011 has been critically assessed in order to establish how well sustainability aspects have been considered. For this purpose, policy documents of sustainable development at international, national, regional, and local levels have been studied in order to compare their objectives with the objectives set out in the Dublin City Development Plan 2005-2011. It was found that the Dublin City Development Plan 2005-2011 contains serious, highly positive intentions regarding sustainable development. The Dublin City Development Plan 2005-2011 has shown that it understands the importance of sustainability and it is in agreement with the policy objectives set out by the policy documents at international, national, regional, and local level. However, it was concluded that the Dublin City Development Plan 2005-2011 is not delving into the subject deep enough. Specificplans, strategies and targets for how to reach sustainable development are for the most part missing. In conclusion, the thesis has provided recommendations for the next version of the Dublin City Development Plan.</p>

Hushållens fördelning av inkomsten på sparande och konsumtion har en direkt inverkan på möjligheterna att uppnå olika samhällsekonomiska målsättningar. Våra kunskaper om de faktorer som styr hushållens sparbeteende har tyvärr varit både ofullständiga och osystematiska. I denna rapport görs ett försök att med beteendevetenskapliga teorier och metoder mäta och förklara hushållens sparande. I intervjuundersökningar prövas olika faktorer som påverkar hushållen i deras ekonomiska beteende, både "yttre" faktorer av traditionell ekonomisk karaktär (t ex i termer av inkomst, åldersstruktur, etc) och andra, mera psykologiskt inriktade (attityder, förväntningar, personlighetsegenskaper). I rapportens första del läggs stor vikt vid att föra samman och presentera teorier och resultat från olika områden. Främst syftar projektet till att utveckla mätmetoder som dels ska kunna användas för att regelbundet mäta hushållens sparande i olika former, dels mäta faktorer som påverkar sparandet på kort och lång sikt. De metodologiska frågorna ägnas därför stort utrymme. Samtidigt gör det insamlade materialet det möjligt att analysera sparandets omfattning och kännetecken för de hushåll som sparar respektive inte sparar. Resultaten tyder på att faktorer av både psykologisk och traditionell ekonomisk karaktär är nödvändiga för att förstå och förklara skillnader i sparandet mellan hushåll. I rapportens senare dels ges exempel på användningen av och prognosförmågan hos regelbundna beteendevetenskapliga studier av det ekonomiska beteendet. / Diss. Stockholm : Handelshögsk.

Licentiatavhandling Uppsala : Uppsala Universitet

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Syftet med denna uppsats är att utreda om, och under vilka omständigheter, lagstiftning är en effektiv metod för att motverka barnarbete. Vi baserar undersökningen på en teoretisk modell där inkomstnivå och inkomstfördelning är faktorer som påverkar effekten av en lagstiftning. I den empiriska delen utför vi regressionsanalyser med andelen barnarbete som beroende variabel. Våra resultat tyder inte på att låg inkomstnivå är ett hinder för att lagstiftning mot barnarbete ska vara verkningsfullt. Däremot visar vår undersökning att ekonomisk jämlikhet är en förutsättning för att lagstiftning ska ge effekt.

Sammanfattning Ekonomisk brottslighet är ett stort problem i dagens samhälle. En brottslighet som gör att staten förlorar miljardbelopp varje år. En brottslighet som kan påverka oss fastän brottet utförs i utlandet. För att bekämpa ekobrott grundades Ekobrottsmyndigheten (EBM) 1998, med riktpunkt på att skapa trygghet och rättvisa. Ytterligare ett steg togs för att förebygga då ABL ändrades påföljande år, 1999, när anmälningsplikt infördes för revisorer. Anmälningsplikten innebär att, om revisorn vid granskning av företag upptäcker att det finns misstanke om ekobrott ska detta anmälas till åklagare. Vid införandet diskuterades om denna förändring skulle innebära att tystnadsplikten hotades och om det viktiga informationsflödet mellan revisor och företag skulle försämras och kanske leda till dåliga relationer dem emellan. Vi tyckte att det skulle vara intressant att ta reda på vilka metoder som revisorer idag, åtta år efter genomförandet, använder för att identifiera och förebygga ekobrott samt utröna om de använder speciella nyckeltal för att identifiera ekobrott i företag. Om behov av nyckeltal som generellt skulle kunna användas för att upptäcka ekobrott. Vi ville även ta reda på om relationen mellan revisor och företag förändrats. Om revisorerna anser att det idag finns svårigheter i kommunikationen mellan dem och företagen samt om de anser att informations-utbytet dem emellan förändrats sedan anmälningsplikten infördes. Vår problemformulering är; Hur kan revisorer identifiera, förebygga och bli bättre på att förebygga ekobrott i företags redovisning samt hur jobbar berörda myndigheter med att identifiera och förebygga ekobrott? Vilka nyckeltal kan revisorer använda som indikatorer för att upptäcka ekobrott? En kvalitativ metod tillämpades i undersökningen för att få svar på våra frågor. Elva intervjuer har genomförts med revisorer, skattebrottsutredare, konkursförvaltare och eko-revisorer. Vi har i vår uppsats beskrivit på vilket sätt revisionsarbetet genomförs, vilka lagar och förordningar som styr samt vilka brott som är ekonomiska brott. I våra intervjuer framkommer det att respondenterna inte ägnar sig så mycket åt att förebygga ekobrott som en enskild åtgärd. Respondenterna vill se det förebyggande som en byggsten i alla delar av deras arbete. Det förebyggande kommer, hos revisorerna, med god revisionssed och genom de lagar och förordningar som i övrigt styr deras arbetssätt. Det följer således med i hela revisionsprocessen. Vanligast förekommande ekobrott anser revisorerna att bokföringsbrottet är, där för sent upprättad årsredovisning står för största andelen. Ett brott, som de flesta av revisorerna inte såg som något brott i förhållande till andra ekonomiska brott. Branscher där det förekommer mest ekobrott är kontantbranschen, byggbranschen och städbranschen. Ekobrott är mera vanligt förekommande i små företag än i stora. En svårighet för revisorerna är att anmälan av misstanke om ekobrott måste göras i ett tidigt stadium. Revisorerna vill vara betydligt säkrare på sin sak innan de lämnar anmälan. Revisorerna anser inte att företagen är generellt medvetna om den anmälningsplikt som revisorerna har. Åsikterna om införandet av anmälningsplikt påverkat, varierar bland revisorerna, några av dem tror att så är fallet – andra inte. I frågan om nyckeltal har respondenterna också olika synsätt på behovet av nya nyckeltal, men samtliga är överens om att nyckeltal bara indikerar på att felaktigheter finns. De kan inte självständigt stå som grund för anmälan om ekobrott.