No description available.

This research explores the agency and positioning of cultural workers in the restructuring of contemporary cities. This positioning is ambiguous. Cultural workers often lead precarious professional lives, yet their significant symbolic and cultural capital is widely mobilised in the service of neoliberal urban restructuring, including ‘creative city’ flagship developments and gentrification. But cultural workers’ actual agency, their reactions to urban processes that exploit their presence, and their relations to other urban social groups, are poorly understood and hard to decipher. This thesis addresses these issues through three articles. Paper I examines a process of artist-led gentrification ongoing in Bushwick, Brooklyn, New York. It shows that artists, gallerists and other members of the local art scene contribute to sustaining gentrification through their everyday practices and discourses. The gentrification frontier is constructed on an everyday level as a transitional space and time in the scene members’ lives. Gentrification is de-politicised by discursively underplaying its conflictual components of class and racial struggle. Forms of resistance to gentrification amongst scene members are found, but they appear to be sector-specific and exclusive. Finally, scene members tend to fail at establishing meaningful relationships with long-time residents. Paper II brings the perspectives of long-time residents in Bushwick to the forefront. Examination of the emotional and affectual components of displacement reveals that these aspects are as important as material re-location to understanding displacement and gentrification. The encounter with newcomers’ bodies in neighbourhood spaces triggers a deep sense of displacement for long-time residents, evoking deep-rooted structural inequalities of which gentrification is one spatial expression. Paper III examines the case of Macao, a collective mobilisation of cultural workers in Milan, Italy. There, cultural workers have mobilised against neoliberal urbanism, top-down gentrification, corruption, growing labour precarity and other regressive urban and social issues. The paper considers the distinctive resources, aesthetic tactics and inaugurative practices mobilised and enacted in the urban space by Macao and it argues that by deploying their cultural and symbolic capital, cultural workers can reframe the relations between bodies, space and time, and hence challenge power structures. Cultural workers might not have the power to determine the structural boundaries and hierarchies that organize urban society, including their own positioning in it. Nonetheless, through their actions and discourses and subjectification processes, they can reinforce or challenge those borders.

Begreppet kapital har under det senaste årtiondet kommit att syfta till mer än bara fast kapital i form av rena pengar. Idag inrymmer detta begrepp även humankapitalet som är något individer kan bygga upp genom att utbilda sig. Detta humankapital har visat sig vara lukrativt att investera i. En investering i utbildning leder alltså till ett ökat humankapital vilket i sin tur leder till ekonomisk tillväxt. Denna studie ämnar att empiriskt bevisa om detta stämmer med hjälp av data från 2010-2015 för OECD- länderna. En tvärsnittsstudie genomförs med hjälp av en regressionsmodell som kontrollerar för variablerna utbildning, hälsa, investering i teknologi, populationstillväxt, initial BNP, handel. Teorierna om det positiva sambandet mellan utbildning och tillväxt konfirmeras iochmed denna studie, vilken bygger på de allra senaste siffrorna gällande OECD-länderna. Studien visar att det finns ett samband mellan antalet utbildningsår ekonomisk tillväxt per capita.

Humankapital är idag ett väl omtalat begrepp. Investering i Humankapital har visat sig vara kostsamt i det kortsiktiga perspektivet men en god investering på lång sikt. I Uppsatsen diskuteras betydelsen av att investera i Humankapital som leder till ekonomisk tillväxt. Denna studie syftar till att empiriskt pröva hur väl detta stämmer och det med hjälp av data från 2006-2010 för OECD-länderna. I uppsatsen används en tvärsnittsstudie som genomförs med hjälp av en regressionsmodell som kontrollerar för variablerna initialt BNP, hälsa, populationstillväxt, utbildning, handel och teknologi. För att besvara frågeställningen används en teoretisk analys genom att utgå från endogena och exogena tillväxtmodeller där effekterna av humankapital och teknologi på ekonomisk tillväxt behandlas. Teknologins effekt visar en positiv korrelation med ekonomisk tillväxt, med ett signifikant samband. Vi kan även avläsa att handel har en positiv effekt, medan hälsa, utbildning, populationstillväxt och det initiala BNP har en negativ effekt på den ekonomiska tillväxten, däremot utan signifikans.

The purpose of this study is to examine the relationship between economic variables and the net migration that has occurred to the EU member countries over the time period 1993-2013. The discussion tackles the subject in both directions since the theories and the result tells there's a two-way connection between the variables. In order to answer the questions as presented in the study different regressions are being conducted using the Least Square Dummy Variable model and a panel data set. The data material as used in the study was taken from The Quality of Government Institute (QOG) and includes information on economic variables which based on past research is likely to have an effect on net migration. The dependent variable used is net migration and the independent variables are GDP per Capita, income distribution (Gini coefficient), unemployment, working age population, trade and childbirth. The results of the regressions show that the variables GDP per Capita, trade and childbirth have a significant correlation with net migration where GDP per Capita affects positively and the other negatively. A better financial situation increases the possibility of effective integration, which according to Strömbäck (2015) is a key factor for a good socio-economic outcomes of immigration. The analysis section deals with additional context and make connections between previous studies and the results of the test conducted in this study.

Syftet med min uppsats var att undersöka kreditutlåningen från Balingsta socken under perioden 1780-1835. Jag har undersökt sockens skuldbok. Utlåningen skedde ur olika kassor men de som undersökts mest är kyrko- och fattigkassan. Jag har undersökt säkerheten, längden, storleken och vinsten på lånen och hur skillnader i socialtillhörighet och hemort påverkade lånen och hur utlåningen utvecklades över tid. Utlåningen ökade i antal och storlek speciellt för bönderna. Troligtvis på grund av det ökade kreditbehovet det mera marknadsintegrerade jordbruket medförde. En relativt stor del av bönderna var från andra socknar och deras lån blev större ju längre från Balingsta de var. Jag har jämfört utlåningen i Balingsta med en av dess grannsocknar Hagby där utlåningen var liknande och med socknar i Småland och Skåne med vilka det fanns större skillnader.

Den 1 januari 1999 infördes lagen om anmälningsplikt som ålade revisorn skyldighet att vidtaåtgärder vid misstanke om brott och att under vissa förutsättningar göra anmälan till åklagareeller polis. Tidigare begränsades revisorn av den lagstadgade tystnadsplikten. Fleraremissinstanser däribland FAR och SRS motsatte sig förslaget då man ansåg att det var alltförlångtgående. De befarade att revisorns förtroende gentemot klienten kunde försämras och attde därmed inte skulle få tillgång till den information som är nödvändig för en fullgodrevision. Syftet med införandet av anmälningsplikten var att ekonomisk brottslighet skulleupptäckas samt förebyggas.Vår huvudfråga i denna uppsats är enligt följande: Kan en revisor rimligen hålla perfektbalans mellan att vara agent för myndigheternas brottsbekämpning, och att vara en hjälpredai hanteringen av företagens ekonomiska informationsflöde? Syftet med uppsatsen är attundersöka hur revisorn hanterar sin skyldighet att anmäla vid misstanke om brott och vilkakonsekvenser den har medfört för revisorn.I uppsatsen används kvalitativ metod då vi vill skapa oss djupare förståelse för vårfrågeställning. Intervjuer har genomförts med fyra revisorer från olika revisionsbyråer. Detempiriska materialet har analyserats samt tolkats utifrån den teoretiska referensramen ochslutligen resulterat i vår slutsats.Vår slutsats av denna studie är att en revisor kan hålla ovan nämnda balans och att dennabalans är hållbar ur ett framtidsperspektiv. / Uppsatsnivå: C

Den internationella brottsligheten är idag världsomfattande. Den svarta sektorn har länge bidragit till en snedvriden konkurrens i kontantbranschen. Seriösa näringsidkare riskerar att konkurreras ut från kontantbranscher av fuskande aktörer vilket försämrar konkurrensen i samhället. För varje år mister svenska staten miljardbelopp i uteblivna skatteintäkter varav en stor del är direkt hänförlig till avsiktligt skattefusk. Detta är ett stort problem som påverkar Sveriges välfärd. Skatteverket har kommit fram till att det förekommer manipulation av kassaregister i kontantbranscherna. Genom att manipulera med kassaregister kan oseriösa näringsidkare undanhålla intäkter från staten och därmed slippa beskattning.Riksdagen har beslutat att införa lagen om kassaregister i svensk lagstiftning. Från och med den 1 januari 2010 ska flertalet av de verksamheter som hanterar kontant- eller kortbetalning och säljer varor eller tjänster använda ett certifierat kassaregister med tillhörande kontrollenhet. Syftet är att försvåra för oseriösa näringsidkare att undanhålla intäkter samt att förbättra Skatteverkets kontrollmöjligheter.Syftet med vår uppsats är att analysera förmodade effekter av kassaregisterlagen. Vi har i vår uppsats använt en kvalitativ metod där vi vill analysera hur kassaregistret påverkar de aktuella näringsidkarna. Vi har använt ett abduktivt angreppsätt där vi utgår från befintliga teorier om ekonomisk brottslighet och redovisningsplikt där målet är att komma fram till en slutsats. Empirin består av intervjuer med näringsidkare från frisörbranschen och restaurangbranschen samt med Skatteverket, Ekobrottsmyndigheten och revisorer.Vår slutsats i uppsatsen är att alla som är verksamma inom tillsynsmyndigheterna anser att det är ett stort problem med svart handel i kontantbranschen. För att uppnå en framgångsrik brottsbekämpning krävs det att revisorer har en god kunskap om de nya kassaregistren för att kunna förebygga ekonomisk brottslighet. Revisorer har därför en viktig roll i det här. Kassaregistret kan leda till att fler näringsidkare uppmärksammar de ekonomiska brotten och att seriösa företag kan konkurrera på lika villkor. För att kassaregistret ska få de brottsförebyggande effekter som är syftet med lagen krävs att Skatteverket får tillräckliga resurser för att utföra de nödvändiga skattekontrollerna på näringsidkare. En möjlig nackdel med den nya kassaregisterlagen är att det är en stor investering för små näringsidkare. Många av våra respondenter upplevde att staten borde ha väntat ett tag på att implementera lagen eftersom det var delar i lagen som upplevdes som oklara med införskaffandet av kassaregistret. Det var även en oklarhet kring vilka kassaregister som var godkända av Skatteverket.

Syftet med studien är att undersöka i vilken utsträckning och på vilket sätt ekonomisk demokrati förekommer i aktuella läroböcker för samhällskunskap på gymnasiet i Sverige. Som metod användes kvantitativ innehållsanalys och kvalitativ textanalys. Materialet utgjordes av sju läroböcker i samhällskunskap för gymnasiet. Resultaten för den kvantitativa analysen visar att förekomsten av ekonomisk demokrati skiljer sig mycket åt beroende på vilken aspekt som undersöks. Den vanligast förekommande aspekten är demokratisering av marknadssystemet. Ett mönster som framkommer i den kvalitativa analysen är att legitimeringar på olika sätt sker i texterna. En slutsats från studien är att läroböckernas framställningar inte främjar ett aktivt demokratiskt medborgarskap hos eleverna.

This thesis describes and analyses how the school sector in sparsely populated municipalities in northern Sweden has developed with emphasis on spatial dimensions and in relation to demographic change and political reforms during the last 20 years. In paper I primary schools were studied in a number of small municipalities in the northern parts of Norway, Sweden, and Finland. The aim of the study was to investigate how the spatial structure of schools has changed, what strategies the municipalities have developed to adapt their schools to changing conditions and what constraints there are to apply the strategies. To answer these questions, semi-structured interviews with municipal representatives were conducted. In paper II, the upper secondary school system was studied. The aim of the paper was to analyse the combined consequences of the school reforms, demographic development and competition on the ability of small municipalities to provide upper secondary schools during the period 1997 to 2015 in the four northernmost counties of Sweden. The study was based on data from the database SIRIS at the Swedish National Agency for Education and has a descriptive approach. The spatial structure of school organizations under study has undergone substantial changes during the recent decades, with closures and mergers among primary schools and an expansion of upper secondary schools. In recent years, the size of the young cohorts have decreased, which overall has led to increasing pressures to close primary schools and has created a detrimental competition between upper secondary schools. The large distances and the already small and declining number of pupils have had major effects on the ability to offer a good range and quality in the supply and availability of education. According to representatives from all the studied municipalities, the ambition is to prioritize the primary schools in the municipal centre and have as few small village schools as possible, taking into consideration quality of education, per capita costs, distances, and how scattered the pupils are within the municipalities. Independent schools and their increasingly larger role have attracted a great deal of attention in media, but this is a change that has mainly occurred in municipalities with large populations and their presence in the studied municipalities is very small both at the primary and upper secondary level.