This study gives a understanding how car retailers structure and decide their marketing activities by using a marketing plan. We also integrate budgeting and using of economic information as a supplement for structure the marketing plan. In this study we analyze if there is any different between two different car retailers located in Sweden and how they use their marketplan.

Småföretagare har ofta begränsade resurser för att kunna täcka alla arbetsuppgifter inom företaget. Kunskaperna inom den ekonomiska förvaltningen är ofta bristfällig på grund av att lagar, regler och förordningar är i ständig utveckling. Småföretagarna identifierar för hur man ska komplettera den bristande kunskapen. De uppstår således ett viktigt val, där en ekonomisk rådgivare som matchar företagets ambitioner ska väljas. Syftet med denna studie är att skapa en förståelse för hur småföretagaren resonerar vid val av ekonomisk rådgivning genom att belysa beslutsprocessen samt vilka bedömningskriterier småföretagaren utgår ifrån för att minska informationsasymmetrin och hur dessa värderas. Vidare kommer studien att undersöka om resonemangen varierar beroende på om det är en levebrödsföretagare eller en småföretagare med tillväxtambitioner. Studien har utgått från ett abduktivt tillvägagångssätt, där beslutsteorier i form av rationalitet fungerat som inspirationskälla för att hitta mönster kopplat till småföretagares beslutsprocess. Detta har kompletterats med ett djupgående fokus på vilka bedömningskriterier som avgör valet av ekonomisk rådgivare. För att kunna få en förståelse för detta, har studien utgått från kvalitativ metod baserat på semistrukturerade intervjuer. I och med att studien är av jämförande karaktär, har fyra intervjuer inom vardera klassificeringen av småföretagare genomförts. Studien visar hur småföretagare tenderar att utgå från olika sorter av rationalitet kopplat till olika bedömningskriterier. Småföretagarens egna preferenser styr vilken sorts rationalitet som utnyttjas vid valet av ekonomisk rådgivare. Den gemensamma nämnare hos småföretagarna är att de uppvisar en förtroenderationalitet vid valet av ekonomisk rådgivning. Det har även visat sig att familjeförhållandet för den ekonomiska rådgivaren kan påverka valet för småföretagaren.

Miljöcertifieringssystemet BREEAM-SE har granskats och de delar som skapar ett ekonomiskt ökat värde för fastighetsägaren har lokaliserats i certifieringssystemet. Undersökningen genomfördes genom kvalitativa intervjuer där de intervjuade personerna fick utveckla sina svar om varför de ansåg att indikatorerna skapar eller inte skapar något värde. Ett betyg för högste ekonomiska värdeökningen enligt BREEAM-SE har sammanställts. Undersökningen tog enbart hänsyn till den ekonomiska värdeökningen för fastighetsägaren och avgränsade undersökning för andra yrkeskategorier. En fördjupning i de indikatorer som skapar ett ekonomiskt värde har begränsats i mån av tid vilket lett till att dels indikatorn energi, inte är helt optimerad vad gäller målpoängen som ska nås för högsta ekonomiska värdet. De delar i miljöcertifieringssystemet som skapar högst ekonomiskt värde är lägre energiförbrukning, lokalisering av byggnaden och materialvalen Dessa indikatorer sänker drift- och underhållskostnaderna mest för fastighetsägaren och därmed ökar vinstmarginalen för fastighetsägaren. Byggnadens komfort bidrar till att hyresgästen kan vara villig att betala en högre hyra och lägre byggproduktionskostnader bidrar till en lägre investeringskostnad och break-even nås i teorin tidigare för fastighetsägaren. Även själva miljöcertifieringen bidrar till ett ökat ekonomiskt värde, dels för att hyresgäster ställer högre och högre miljökrav och de nästan kräver en miljöcertifiering idag, och dels att miljöcertifieringen ”tvingar” projektgruppen att ta tag i frågor i ett tidigare skede än vad som i vanliga fall hade gjorts. Detta leder till att ändringskostnader kan undvikas och blir lägre i ett tidigt skede, än om ändringar skulle göras i ett senare skede. Betyget som nåddes vid en ekonomiskt optimerad BREEAM-SE bedömning blev VERY GOOD eftersom nådd BREEAM-poäng blev 59,55 % och alla minimikriterier uppfylldes. / The environmental certification system BREEAM-SE has been studied and the parts that create an economical increase in value seen from the property owner’s perspective, has been located in the environmental certification system. The study was done by qualitative interviews so the interviewed people were able to explicate their answers about why or why not they thought that the indicators created a value. A complete grade has been compiled regard to the economical increase in value according to BREEAM-SE. The study only considered the economical increase in value regarded to the property owner and delimitated studies for other job types. An immerse to the indicators that creates an economical increase in value has been restricted due to time which led to that partly the indicator energy, wasn’t fully optimized regarding the objective point that need to be reached for the greatest economical increase of value. Those parts in this environmental certification system that creates the greatest economical increase in value are decreasing energy consumption, localization of the building and choice of material. These indicators decreased the management- and maintenance cost the most for the property owner and therefor it increases the marginal profit for the property owner. The buildings comfort contributes to the tenants will to pay a higher rent, the lowered production cost contributes to a lower investment cost and the critical break-even point is, in theory, reached faster by the property owner. Even the environmental certification contributes to an economical increase in value, partly because the tenant request higher environmental standards and they almost demands some kind of an environmental certification, and partly because the environmental certification system ‘’forces’’ the planning group to handle certain questions in an early stage of the process which otherwise might have been left for a later occasion. This leads to that the cost of changes in the project can be avoided and becomes lower in an early stage of the project, then it would be if the changes were met later in the process. The grade that was reached regarding to an optimized economical BREEAM-SE evaluation was VERY GOOD because the obtained BREEAM-points was 59,55 %, and all of the minimum criteria’s were executed.

According to the theory of environmental Kuznets curve there is a relationship between carbon emissions and GDP. The relationship has an inverted U-shape. Carbon emissions rise initially and then decreases once a certain level of GDP is obtained. This essay interprets earlier studies in the field of environmental economics and uses public choice to seek answer on how the population acts on aggregate level. This essay analyses 115 countries in cross-sectional data. The analysis shows that there is a significant relationship between carbon dioxide emissions and GDP that is increasing at first and then decreases for a certain level of GDP. Democracy plays a significant role in the environmental Kuznets curve. For every level of GDP there is a lower emission of carbon as the degree of democracy increases while economic freedom is not significant in the analysis.

No description available.

Diss. Stockholm : Handelshögsk.

Diss. (sammanfattning) Umeå : Umeå universitet, 2009. / Härtill 4 uppsatser.

No description available.

No description available.

I denna uppsats undersöks gymnasieelevers upplevda ekonomiska makt utifrån de tre dimensionerna; upplevd ekonomisk kunskap, självförtroende i ekonomiska frågor samt självtilltro till att vi kan påverka ekonomiska frågor. Utöver gymnasieelevers upplevda ekonomiska makt var syftet att undersöka om det förelåg skillnader i upplevd ekonomisk makt utifrån kön samt vilket gymnasieprogram eleverna läste, högskoleförberedande program eller yrkesprogram. Resultatet visade att eleverna generellt hade relativt låga kunskaper om ekonomi, lågt självförtroende i ekonomiska frågor samt låg tilltro till att de kan vara med och påverka ekonomiska frågor i framtiden. De som har bäst upplevd ekonomisk kunskap och självförtroende var män på högskoleförberedande program och de som hade lägst var kvinnor på yrkesförberedande program. Skillnader i upplevd ekonomisk makt kan vara ett demokratiskt problem och diskuteras i förhållande till skolans styrdokument i allmänhet och den nya läroplanen Gy2011 i synnerhet.