År 2008 drabbades världen av en finanskris. Följderna blev framförallt konkurs och stigande arbetslöshet i många länder. I Sverige finns det olika verksamheter som har särskilda roller i att motarbeta ekobrott och en av dem är Ekobrottsmyndigheten som varje år genomför en analys av den ekonomiska brottsligheten i Sverige. Rapporten visar att lågkonjunkturen medför stora risker för att ekobrotten ökar i många branscher. Anmälningarna har ökat kraftigt de senaste åren. Ekobrott är ett allvarligt problem i samhället och det drabbar enskilda individer såväl som kommun och stat. Frågan är vad ökningen av antalet anmälda ekobrott i själva verket beror på och hur det kan bekämpas. Uppsatsen syftar till att identifiera och analysera orsakerna bakom ökningen av antalet anmälda ekobrott efter den senaste finanskrisen 2008 samt att beskriva hur revisorer och andra berörda myndigheter möter denna utveckling. Vi har valt att avgränsa oss till att omfatta den ekonomiska brottsligheten i Sverige och svenska myndigheter och organisationers bekämpning av ekobrott. Studien är också avgränsad i tid och det är tiden efter finanskrisen fram till och med idag. I studien har vi antagit ett hermeneutisk synsätt och genomfört en kvalitativ studie med en abduktiv forskningsansats. Syftet med den utvalda metoden är att söka mening och stegvis bygga upp förståelsen för forskningsämnet. Vi har genomfört nio personliga djupintervjuer som alla har olika yrkesroller. Under analyskapitlet därpå vävs den empiriska sammanställningen och teoretiska referensramen ihop. Vi har konstaterat att den ekonomiska brottsligheten som är ett allvarligt problem i samhället, drabbar såväl den enskilde som stat och kommun. Den empiriska analysen visar att orsaken till att anmälningarna har ökat avsevärt mycket de senaste åren beror på att finanskrisen drabbar verksamheter hårt som hamnar i konkurstillstånd vilket resulterar i att allt fler brott upptäcks. När fler ekobrott misstänks ökar dessutom granskningen vilket har gjort att den ekonomiska brottsligheten uppmärksammats mer än någonsin. Ekobrottsmyndigheten och andra organisationer satsar mycket på att stoppa ekobrott men anser att mer resurser skulle kunna effektivisera ekobrottsbekämpningen.

Denna studies syfte är att undersöka förhållandena och utmaningarna för import av matvaror av ett företag som heter La Collina. Där förhållanden mellan exportörer, kunder och konkurrenter studeras. Studien genomsyras av sitt geografiska förhållningsätt där jag sökt förklaringar till La Collinas förhållning till sin verksamma miljö. Via ett kvalitativt metodval där jag byggt studien på basis av intervjumaterial har jag sökt och besvarat min frågeställning med hjälp av teoretiska begrepp som jag ansett vara passande för att undersöka min frågeställning. De resultat jag kommit fram till i studien är av olika art. Där både svårigheter att hitta goda samarbetspartners av transporteringen av varor, som var en av de huvudsakliga utmaningarna, liksom att hitta passande personal att anställa var en annan svårighet företaget stötte på. Det starka behovet av att etablera sig i närhet till en utvecklad infrastruktur och liksom kontakten till kunder var faktorer som avgör var La Collina valt att lokalisera sig och även var de väljer att utveckla sin verksamhet.

The purpose of this paper is to investigate the relative success of Swedish right-wing party Swedish Democrats in the municipal election of 2018. The focus of this paper is to see how the voting behaviour could be explained using socioeconomic variables. The study consists of statistics from SCB concerning level of education, income, number of immigrants in the municipality and if the municipality receives benefits from the government from the 33 municipalities in the region of Skane, Sweden. The results shows that there is a correlation between the high education and income voters have in municipality and their tendency to vote for the Swedish Democrats. Those municipalities where most citizens have a higher education and a higher income where municipalities where the Swedish Democrats did not receive a lot of votes. There results did however not show a correlation between the number of votes for the Swedish Democrats and the number of immigrants living in the municipalities.

Lennart Schön var en ekonom-historiker som ville typologisera de återkommande ekonomiska kriserna i en cyklisk utveckling. Denna uppsats undersöker den länsvisa spridningen av bostadsbyggandet i Sverige mellan 1960–1975 och förhållandet mellan produktionskostnader mellan 1968–1975. Med denna undersökning är förhoppningen att kunna bringa mer klarhet i om Schöns teori om ökade regional spridning av bostadsbyggande, och vinstpressande under strukturcykelns senare del stämmer. Miljonprogrammet framstår som ett tydligt Stockholmsprojekt och Stockholm leder periodens bostadsbyggande men efter Stockholm kommer mer perifera län. Produktionskostnader och hyror har ett statistiskt säkerställt samband men observationerna är för få för att kunna göra inferens på hela bostadsmarknaden.

The purpose of this paper is to investigate the economic-historical development of the Swedish restriction system against alcohol abuse. It has been of interest to examine how it was designed and then implemented during the period of 1919–1955. The study includes a discussion on how the restrictions affected women's opportunities to acquire alcohol, based on gender norms. Therefore, the thesis has been strengthened by a gender-based analysis. The material that has been studied for the purpose is real decisions by the government for men and women who have applied for the right of purchasing alcohol. This paper has found that men were more often granted their applications, and because women had more difficult conditions. The reason seems to be that gender norms ruled higher than the formal rights.   Key words: economic history, gender, alcohol, restriction system

De senaste decennierna har kapitalet koncentrerats menar flera forskare, vilket leder till frågan om vad detta kommer att innebära för ekonomin. I den här studien analyseras hur förmögenhetsfördelning påverkar tillväxt. Tidigare har mestadels inkomstfördelningens påverkan på tillväxt undersökts vilket gör att den här studien är en av de absolut första av sitt slag.   Syftet med den här studien är att öka förståelsen av fenomenet ekonomisk fördelning och hur det påverkar tillväxt. Med en ny typ av data på fördelning av förmögenhet testas förhållandet och ställs mot argumentet om att jämnare fördelning leder till lägre tillväxt. Studiens statistiska analys visar att argumentet saknar stöd vilket också bekräftas av tidigare forskning på området. Istället indikerar resultaten att sambandet mellan fördelning av förmögenhet och tillväxt bör förstås som ett inverterat u-samband snarare än ett linjärt samband vilket också utmanar hållningen i tidigare studier om att tillväxten ökar av jämnare ekonomisk fördelning. I det inverterade u-sambandet beräknas också en preliminär brytpunkt för vilken fördelning av förmögenhet som ger högst förväntad tillväxt.

No description available.

<p>Handels- och biståndsförhållandet mellan Uganda och Sverige har undersökts i syfte att tareda på hur utvecklingen har sett ut under frihandelsavtalet Everything But Arms. Avtalet harvarit aktivt sedan 2001 och resulterat i tullfrihet av alla varor förutom vapen och ammunitionför Ugandas handel med EU. Innan avtalets sattes igång var Ugandas handel med Sverigeojämn, det är den även idag efter ca åtta år av en global frihandel. Handelsstatistiken dessaländer emellan tyder på en stor export vinst för Sveriges del. Genom Everything But Armsavtaletstullfrihet anser EU och FN att ett MUL-land som Uganda kommer att kunnakonkurrera på världsmarknaden. EBA-avtalets målsättning är tydlig och menar att frihandelnkommer leda till att Uganda ökar sin export och därmed ta större plats på världsmarknaden. Igranskandet av förhållandet Uganda-Sverige utgjorde slutsatsen att EBA-avtalet inte har nåttupp till sin målsättning.EBA-avtalet har varit aktivt i snart åtta år och det svenska biståndet som ges till Uganda ärungefär 30 gånger större än Ugandas svenska exportintäkter. Ugandas sociala ochdemokratiska förhållanden i landet är den största faktorn som bromsar upp utvecklingen ochdärför är landet fortfarande beroende av utländskt bistånd. Det svenska biståndet går därförfrämst till demokratiska, humanitära och fattigdomsbekämpande insatser. Utan att kunnaförsäkra den sociala stabiliteten hos den ugandiska befolkningen kan inte handelsutvecklingenprioriteras. Uganda kan idag inte öka konkurrensen på världsmarknaden genom ett avtal omtullfrihet. De måste först uppnå acceptabla sociala, politiska och demokratiska nivåer i landetför att handeln ska kunna utvecklas och därmed i sin tur kunna konkurrera påvärldsmarknaden.</p>

<p>I Sverige har vi, de senaste åren, sett en ökning av antalet förmögna personer. År 2006 fanns det ungefär 1,5 miljoner svenskar med en nettoförmögenhet på minst en miljon kronor. Ökningen av antalet välbärgade personer öppnar vägen för Private Banking – en banktjänst med kapitalförvaltning och rådgivning riktad mot förmögna privatpersoner, företag och stiftelser. Storbankerna är idag de största Private Banking aktörerna i Sverige, sett till antalet kunder. Det finns dock ett antal finansbolag och nätbanker som också vill ta del av denna växande bransch. För att möta denna ökande konkurrens gäller det för storbankerna att utveckla banktjänsten ytterligare och satsa mer på sina konkurrensfördelar. För att kunna leverera en trimmad Private Banking tjänst måste bankerna ha väletablerade rutiner kring hur kunder skall profileras och hur förvaltningen och rådgivningen, baserat på kundprofilen, skall utformas. Utifrån detta resonemang ställer vi oss följande problemformulering:</p><p>Hur profilerar storbankerna sina Private Banking kunder och hur kan de, utifrån profilen, sätta samman en optimal banktjänst av kapitalförvaltning och rådgivning?</p><p>Uppsatsens syfte är att utifrån en inblick av de svenska storbankernas tillvägagångssätt då dessa profilerar sina Private Banking kunder, utreda hur dessa ställer samman en optimal Private Banking tjänst av kapitalförvaltning och rådgivning. Vi vill också ta reda på vad bankerna tror om dagens och framtidens Private Banking marknad.</p><p>Genom vår tolkning och förståelse av problemområdet vill vi frambringa ny insikt kring ett idag relativt outforskat område. Uppsatsens teoretiska referensram består av teorier, främst hämtade ut vetenskapliga artiklar, som är relaterade till kapitalförvaltning och privatekonomisk rådgivning. Fyra kvalitativa intervjuer har genomförts, en intervju hos varje storbank. Respondenterna arbetar med kundprofilering, kapitalförvaltning och rådgivning vid bankernas Private Banking avdelningar. De insikter i problemområdet som vi kommit fram till är följande:</p><p>Vid kundprofilering gäller det först att sammanställa kundens balans- och resultaträkning. Det är också viktigt att beakta kundens familjesituation vad gäller familjens likviditetsbehov, pensionssparande, försäkringar, m.m. Vidare behöver banken också ta hänsyn till kundens riskprofil, placeringshorisont och monetära värderingar. Då banken är väl förtrogen med kundens profil kan de förbereda kapitalförvaltning och rådgivning. Det är kundens tid, intresse och kunskap som avgör om denne sköter förvaltningen på egen hand (rådgivande förvaltning) eller om denne överlåter all skötsel åt banken (diskretionär förvaltning). Det är kundens unika situation och egna önskemål som avgör vilken typ av rådgivning som är mest lämplig. Det mest väsentliga är att rådgivningen är användbar i sammanhanget och att kunden har fullt förtroende för rådgivaren. Vad gäller konkurrensen från finansbolag och nätbanker ansåg respondenterna att storbankerna har en stor konkurrensfördel mot dessa aktörer; det personliga kundmötet. Finansbolagen och nätbankerna är därför priskonkurrenter, snarare än produktkonkurrenter. I framtiden vill storbankerna stärka och förbättra Private Banking. De vill hitta nya målgrupper, stärka sina kundmöten och utveckla sina modellportföljer och finansiella produkter.</p>

No description available.