Förmågan att anpassa sig till omvärlden kan vara avgörande för en organisations framgång. Genom att utnyttja full kapacitet samt bygga sin verksamhet på jämställdhet kan en organisation skapa konkurrensfördelar. Den mansdominerade skogsbranschen utgör ett exempel där behovet av förändring är påtagligt för att följa samhällsutvecklingen. Föreningen Mellanskog har arbetat med en förändringsprocess gällande jämställdhet i ett decennium, utan att nå önskad framgång. Studien syftar följaktligen till att undersöka varför mål inte uppnåtts samt bidra med förbättringsförslag. En fallstudie har utförts och genom intervjuer, rapporter och dokument har en analys, utifrån Kotters förändringsteori, presenterats vilken belyser åtgärder Mellanskog kan vidta i framtiden. Trots att förändringsarbetet går framåt har brister identifierats gällande att kommunicera förändringsvisionen, att planera och skapa snabba resultat samt att befästa framgångarna. Utifrån dessa har sedermera förbättringsförslag tagits fram gällande ansvarsuppdelning och ansvarsutkrävande, kommunikation, utbildning och uppföljning, nätverksskapande samt framförhållning och planering.

Denna uppsats inom ekonomisk historia behandlar kvinnors företagande i Umeå mellan åren 1931 och 1972, och omfattar därmed en turbulent tid med depression, världskrig och välfärdsstatens framväxande i Sverige. Det kvinnliga företagandets utveckling har analyserats utifrån flera perspektiv. Ett historisk-institutionellt perspektiv har anammats för att avgöra den nationella såväl som den lokala politikens betydelse under hela den undersökta perioden. Uppsatsen har även inkluderat ett genusteoretiskt perspektiv, vilket har använts för att problematisera företagande – i dess strukturuppbyggnad såväl som själva begreppet. I studiet av företagen har det främst fokuserats på de för kvinnor tre viktigaste näringsgrenarna, vilka var tillverkningsindustri, varuhandel, och service och tjänster. De slutsatser som dragits är att kvinnors företagande minskade jämfört med mäns under det studerade tidsintervallet, samt att deras företag var betydligt mindre sett till omsättning och antal anställda. En av orsakerna bedöms ha varit att deras företagande inte diskuterades nämnvärt av politiker nationellt eller lokalt. Följaktligen kom de inte heller att vara de främsta förmånstagarna av den politik som bedrevs. Bland övriga orsaker har det dels funnits att kvinnors förutsättningar att bedriva företag försämrades under perioden till följd av institutionella förändringar, dels så kom dragkraften mot lönearbetet att växa i takt med de politiska ambitionerna och arbetarvänliga reformer som ämnade få kvinnor i sysselsättning. En övergriplig och betydande, om än något undanskymd, faktor har även varit en nedvärdering av kvinnors företagande inom samhället. Samtida förväntningar och syn på kvinnor försvårade mest sannolikt för dem att bedriva företag på samma villkor som män.   Key words: ekonomisk historia, kvinnors företagande, historisk-institutionellt perspektiv, genusteoretiskt perspektiv, näringsgrenar

Syftet med denna studie är att undersöka om föräldrars klassbakgrund påverkar barnens ekonomiska avkastning givet att individerna har samma utbildningsnivå. Datamaterial från Levnadsundersökningen (LNU) 2010 används för att genomföra en kvantitativ analys baserad på svar från 2574 respondenter. Deltagarna delas in i tre klasser – arbetarklass, mellanliggande klass och serviceklass – enligt Erikson, Goldthorpe och Portocareros klasschema. Andra teorier, till exempel socialiseringsteorin, ger förklaringar till varför barn i högre klasser utbildar sig i större utsträckning, men besvarar inte frågan om klass påverkar den ekonomiska avkastningen på utbildning. Tidigare forskning visar på att barn med föräldrar i en högre klass tenderar att ha en större chans att nå serviceklassen än barn med föräldrar i en lägre klass. Genom regressionsanalyser med logaritmerad bruttotimlön som beroende variabel undersöks samband som är relevanta för att besvara frågeställningen. Interaktionsvariabler introduceras för att se om lön systematiskt skiljer sig mellan individer med samma utbildningsnivå men med olika klassbakgrunder. Resultatet styrker till viss del hypotesen om att barn med föräldrar som tillhör en högre klass har en högre ekonomisk avkastning på utbildning än de som har föräldrar som tillhör en lägre klass, givet att barnen har samma utbildningsnivå. Olika fenomen kan förklara detta. Det kan vara så att individer födda i serviceklassen tenderar att gå mer avancerade utbildningar och att undersökningens utbildningsklassificering är för primitiv för att nå denna slutsats. Det finns behov av mer forskning för att ge en djupare förklaring till sambandet mellan den ekonomiska avkastningen och klassbakgrund som påvisas i denna studie.

No description available.

Syfte: Studien innehåller en ekonometrisk undersökning för att undersöka om ekonomisk ojämlikhet har en påverkan på hälsan i Sveriges kommuner, och om sambandet kvarstår när det kontrolleras för andra variabler.   Frågeställning: Har invånare i svenska kommuner med ekonomisk jämlikhet bättre hälsa än invånare i svenska kommuner med en högre grad av ekonomisk ojämlikhet?   Metod: Studien har använt sig av en kvantitativ analys av aggregerad data. Datan sammanställts i SPSS (Statistical Package for the Social Sciences) som sedan följts av en bivariat analys för att slutligen påvisa vilka statistiska slutsatser som kan säkerställas.   Slutsats: Ekonomisk ojämlikhet resulterar i bättre hälsa både för män och kvinnor i Sveriges kommuner. Sambandet kvarstår när variablerna arbetslöshet samt högre utbildningsnivå inkluderas. Det uppstår multikollinearitet när variabeln medelvärde för disponibel inkomst tilläggs. Däremot är förklaringsgraden väldigt låg för alla samband och kan förklaras av att det bland annat är svårt att hitta starka samband mellan dessa variabler i små lokalsamhällen. / Purpose: The aim of this study to show if economic inequality has an impact on life expectancy in Sweden’s municipalities, and if the relationship remains when other variables are controlled for.   Research Question: Are Swedish municipalities with economic equality healthier than Swedish municipalities with a higher degree of economic inequality?   Method: This study has used a quantitative analysis of aggregated data. The data is compiled in SPSS (Statistical Package for the Social Sciences) and is used in a bivariate analysis to finally show the statistical conclusions.   Conclusion: Economic inequality will result in better health for both men and women in Swedish municipalities. The relationship persists when the variables unemployment and higher education level are included. But when the variable average for disposable income is added, it causes a multicollinearity problem. However, the coefficient of determination is quite low for all the relationships and it can be explained by that it is difficult to find strong correlations between these variables in small communities.

This essay examines how the organization and size of the mansion household changed atGarpenberg’s mansion between 1800-1899, in the terms of servants, their occupation and wherefrom they were recruited. This has been done by using catechetical lengths as the primary source.By looking at which types of servants that worked within the mansion, and how the structurechanged, this study tries to answer how the organization and size of the mansion household changedduring the 19th century. This survey has shown that the total amount of servants at Garpenberg’smansion increased during the time period, but the mansion household itself remained relativelyconstant throughout the century. In addition, more servants began to form their own households andwere partly no longer dependent of the gentry that owned the mansion.

This essay examines the advantages and disadvantages of the merge of municipalities in 1971, in municipality of Värnamo. The government had stipulated that a consolidation of the municipalities was necessary to lower the numbers of municipalities in Sweden, which had to be done till year 1974. By looking in municipal records and newspaper articles this study will try to recognize if the municipalities that consolidated with Värnamo, was favoured or disadvantaged. The method that has been used in this essay is an argumentation analysis. The results show that the municipalities received more advantages then disadvantages.

This paper describes and analyses the development of Swedish exports to the Soviet Union during the perestroika period, both in general and with regard to the specific case of the coastal trade between these countries using the Uppsala model's concepts of learning, the liability of foreignness, and the liability of outsidership. During this period the Soviet foreign trade system went through a significant reorganisation, with foreign trade being decentralised and newactorsbeing established, although the source material indicates that this decentralisation was less disruptive to the coastal trade than in general. It concludes that the different outcomes seen in these cases could be attributed to the coastal trade being less affected by the liability of outsidership than the general case. With regard to learning, it concludes that experiential knowledge, both from personal experience and network sources, is necessary in order to evaluate objective knowledge, as this can also be seen in the source material.

Svenska kraftnät, which is the authority responsible for the Swedish national grid, performs cost-benefit analysis (CBA) to assess which of different investment projects that are of greatest benefit to society. The environmental impacts are also estimated during this analysis. In this paper, a tool for estimating the environmental impacts during the lifetime of a grid component has been developed with the purpose of enabling a more complete environmental evaluation. A life cycle assessment was performed to develop the tool. The impact categories that have been studied are climate change (kg CO2-eq), freshwater eutrophication (kg P-eq), particulate matter formation (kg PM10-eq) and terrestrial acidification (kg SO2-eq). To be able to compare the environmental effects with other costs and benefits in the CBA a monetary valuation of the impact categories has been established. The result of this paper indicates that the AC-overhead line is the technology that contributes with the lowest environmental impact during the life cycle. This result, however, is obtained when analyzing different technical alternatives with the same preconditions, which rarely is the case in real projects. The result can therefore differ between different investment projects. The tool enables an assessment of the environmental impacts of different investment projects in the Swedish national grid, and is therefore an important part of the cost-benefit analysis to determine which alternative is best suited.

Denna studie består av två delsyften. Det första delsyftet är att utveckla ett verktyg i form av en ekonomisk analysmodell specifikt anpassad för bostadsrättsföreningar. Avsikten med analysmodellen är att den ska fungera som ett verktyg för att avbilda det ekonomiska resultatet och ställningen i bostadsrättsföreningar. Analysmodellen skall även kunna hjälpa till att förenkla och tydliggöra den ekonomiska informationen i bostadsrättsföreningarnas årsredovisningar. Det andra delsyftet är att använda den framtagna analysmodellen i en empirisk studie av svenska bostadsrättsföreningar för räkenskapsår 2014. Studien syftar till att avbilda det ekonomiska resultatet och ställningen i svenska bostadsrättsföreningar och jämföra det med faktorer. Metoden som har använts i studien är en kvantitativ empirisk undersökning i form av en dokumentstudie, där årsredovisningar från bostadsrättsföreningar för räkenskapsår 2014 varit det huvudsakliga underlaget. För att besvara det första delsyftet i studien har en analytisk metod används. Ett test av den ekonomiska analysmodellens har genomförts på 30 studenter för att bedöma den ekonomiska analysmodellens begriplighet. Den ekonomiska analysmodellen har med hänsyn till tidigare forskning utformats för att hjälpa till att avbilda det ekonomiska resultatet och ställningen i bostadsrättsföreningar. Testet av den ekonomiska analysmodellen ger indikationer på att den är begriplig. Den ekonomiska analysmodellen har gått att använda i den empiriska undersökningen vilket uppfyller syftet med modellen. Studien finner även att faktorerna storlek, marknadsläge och ålder på föreningen har en påverkan på den ekonomiska ställningen.