No description available.

Meningen med vår uppsats är att undersöka möjligheten för ett socialt arbetskooperativ att kunna driva ett hunddagis i egen regi, helt utan bidragsstöd från samhället. I uppsatsen börjar vi med att kortfattat beskriva bakgrunden till socialekonomiska arbetskooperativ.   Vi har haft möjlighet att få närvara vid den utbildning som kursdeltagarna fått genom Karlstads kommun inför uppstarten av hunddagiskooperativet. Hunddagiskooperativet kommer att drivas som en ekonomisk förening för att ha möjlighet att i framtiden kunna vara vinstdrivande. En enkätundersökning genomfördes för att se vad potentiella kunder efterfrågar av ett hunddagis och vad som skulle kunna göra att kunderna väljer detta dagis framför andra. Vidare har vi gjort en investeringskalkyl samt break even-analys för att se hur många dagishundar som skulle behövas för att täcka upp för kostnaderna.   Vi ser att efterfrågan på kompletterande varor och tjänster från den potentiella kundgruppen är stor och att detta kan generera ytterligare intäkter. Efter genomförd break even-analys kan vi konstatera att det är fullt möjligt att driva verksamheten utan ekonomiskt stöd från samhället. Går det dessutom att komplettera med ytterligare varor och tjänster kan verksamheten dessutom gå med vinst. Då verksamhetens utveckling påverkas av kooperatörernas rehabiliteringsframgång kan vi inte med säkerhet säga när målet kan nås, men vi ser att det är realistiskt möjligt.   Människor som hamnat utanför arbetsmarkanden kan ses som en samhällsekonomisk belastning. En följdeffekt av ett lyckat socialt arbetskooperativ är att dessa människor istället får möjlighet att vända denna negativa spiral och bidra till samhällsekonomin, inte bara genom att inte längre behöva bidrag utan även genom att själva kunna betala in skatt samt kunna konsumera mera.

Ångpanneföreningens utveckling under början av 1900-talet och framför allt skapandet av en elektroteknisk avdelning studeras med ett teoretiskt ramverk hämtat från Schöns tankar om strukturkriser. Kontroverserna kring skapandet av den elektrotekniska avdelningen studeras. Föreningsformen och energibranschen blir avgörande för ÅF upp-och genomlever Kreugerkraschen och den efterföljande krisen.

The communication of self-service within the ICA-sphere, 1945-1960, points tothe central role of communication in technological change. The study coversthe communication from ICAAB, ICA-Förbundet, AB Köpmannatjänst, threepurchasing centres (Hakon, Essve and Eol) and their respective councils oftrustees. The councils communicated their reservations early on, while theother actors spread knowledge (both economic and practical) of the innovation tothe retailers, and some also to the consumers. The communication of thepurchasing centres and Köpmannatjänst gave greater opportunity for learning,due to higher levels of interaction.

Syftet med denna studie är att undersöka ekonomiskt utsatta barnfamiljers vardagsvillkor i relation till skolan. Barns och föräldrars möjligheter och begränsningar kan förstås utifrån lärarens förväntningar på och föreställningar om konsumtion. Våra centrala frågeställningar är: vilka förväntningar har lärare på föräldrar i fråga om konsumtion och vilka föreställningar finns bland lärare om föräldrars möjlighet att konsumera. Ytterligare en frågeställning är om det går att finna någon relation mellan lärares förväntningar på konsumtion och socioekonomiskt skolområde. För att besvara våra frågeställningar intervjuar vi åtta lärare från olika socioekonomiska skolområden i två kommuner med hög segregation. I vår studie finner vi att lärare i hög grad knyter de krav de anser sig kunna ställa på föräldrar i fråga om konsumtion till vilket socioekonomiskt område som de arbetar i. Den dominerande föreställningen är att familjer generellt har ekonomiska möjligheter att tillhandahålla utekläder av god kvalitet, gymnastikkläder, cykel, skridskor, hjälm och matsäck och även en mindre summa pengar. Lärarna anser dock att liknade krav inte kan ställas på familjer i de lägre socioekonomiska skolområdena. I dessa områden arbetar lärarna aktivt för att alla barn ska inkluderas i verksamheten, där även undervisningens utformning i olika avseenden nämns i intervjuerna. Att undervisning avpassas utifrån barns olika ekonomiska förutsättningar nämns inte av lärarna i de högre socioekonomiska områdena och det förekommer oftare att barn som saknar utrustning för att kunna delta i aktiviteter istället ges andra alternativ. Detta medför att ekonomiskt utsatta familjer kan få det besvärligare i de högre socioekonomiska områdena. I dessa områden finns en högre risk för att barn erfar begränsade möjligheter till socialt deltagande, både i undervisningssituationen och i aktiviteter som kräver utrustning för att delta. I vår studie finner vi att konsumtion är knutet till föreställningar om vad som utgör normala livsvillkor för barnfamiljer, gott föräldraskap och att barns brist på materiella tillgångar också utgör en markör för sociala förhållanden i familjen. Lärare har olika förväntningar på konsumtion som kan knytas till uppfattningar om gott föräldraskap. Föreställningarna om det goda föräldraskapet förutsätter ekonomiska möjligheter till såväl materiellt som socialt nödvändig konsumtion. Ytterligare en föreställning som framkommer i intervjuerna handlar om att familjers möjlighet att köpa det som behövs till barnen hänger samman med vilka prioriteringar som görs i familjen. Familjer som inte kan uppfylla föreställningar om vad som utgör normala livsvillkor för barnfamiljer ses av dessa lärare som avvikande. Det framkommer också att föräldrar som prioriterar de interna kraven riskerar att inte bli betraktade som goda föräldrar om de samtidigt inte tillgodoser de externa kraven. I studien finner vi också att lärare och föräldrar aldrig diskuterar familjers ekonomiska situation. Lärare uttrycker ändå ett behov av att identifiera familjer som har det sämre ekonomiskt ställt, särskilt i de lägre socioekonomiska områdena. När lärare på omvägar eller genom barnens materiella standard försöker bilda sig en uppfattning om familjernas ekonomiska situation, finns en risk att ekonomiskt utsatta familjer, som lyckas väl med att inte avvika, inte blir erbjudna hjälp.

Syftet med detta arbete är att studera annonsering i ICA-kuriren och se vilka typer av varor har könade annonser. Mer specifikt är syftet att jämföra reklamens syn på kvinnor och män i ICA-kuriren mellan året 1955 och året 1975. 15 nummer studeras från år 1955 och tio från år 1975. Resultatet visar att annonser år 1975 behåller den konservativa genusordningen som rådde redan år 1955: Kvinnan tar hand om hemmet och barnen och mannen arbetar och försörjer familjen. Det fanns dock några tydliga förändringar mellan de två åren. I annonserna år 1975 syns inte så många människor i bilderna, vilket kan tyda på att det hände något i samhället, men annonsörerna vågade inte visa dessa förändringar. Dessutom var atmosfären friare år 1975: Människor såg inte så perfekta ut längre och flickor och pojkar liknade mer varandra än år 1955.

No description available.

Skatteundandraganden inom kontantbranschen är ett stort problem. Restaurangbranschen är den bransch som är mest drabbad men det förekommer även i taxi- och frisörbranschen. Med kontantbranschen avses en verksamhet, där det mest förekommer kontanter och där köparna oftast inte har något intresse av kvitto. Syftet med denna uppsats har varit att ta reda på hur Skatteverket får kännedom om ett eventuellt skatteundandragande inom kontantbranschen. Utifrån den kännedomen har det varit intressant att även undersöka vilka åtgärder Skatteverket vidtar därefter. Skatteverket får reda på skatteundandraganden på en mängd olika sätt exempelvis genom att företaget inte fört personalliggare eller att skatterevisorerna fått in orena revisionsberättelser av de externa revisorerna eller genom anonyma tips från allmänheten. Skatteverket kan även genom kund- respektive kontanträkning hitta felaktigheter i företagens redovisning. Skatteverket kan genom en skatterevision avgöra om felaktigheterna har skett genom misstag och okunskap, eller om det har skett på ett avsiktligt sätt, för att företaget skall kunna stoppa undan kontanter som egentligen skall beskattas. Beror felen på avsiktlighet från företagets sida har de begått ett brott och skatterevisorn skall genast göra en anmälan till EBM. Genom att intervjua tre skatterevisorer samt två skatteinformatörer, har slutsatser kunnat dras att Skatteverkets arbete för att försöka bekämpa skatteundandraganden är mycket omfattande. Skatteverket har olika metoder de kan använda sig av för att försöka upptäcka skatteundandraganden. Det senaste är att det kommer en ny lag år 2010 som kräver att alla företag som säljer varor och tjänster mot kontant betalning skall ha certifierade kassaregister och då kommer Skatteverket ytterliggare ett steg närmare fusket inom framförallt restaurangbranschen som är den bransch där det förekommer mest skattefusk.

Uppsatsen ”Östersjön – hav eller resurs?” är skriven 2008 av Amanda Haak på C-nivå med hjälp av handledaren Hele Kiimann, doktorand Kulturgeografiska institutionen Uppsala Universitet. Gasledningsprojektet är ett av de mest debatterade projekten idag. Dagligen publiceras nya artiklar och skrifter om projektet och majoriteten av kritiken som riktas mot det är negativt. Syftet med denna uppsats är att jag skall beskriva de bakomliggande aspekterna för att därefter förklara gasledningsprojektet samt själv slutligen besluta om jag är för eller emot bygget av gasledningen. Efter att ha läst på om de om de olika argumentenoch studerat fakta är jag fortfarande mestadels negativt inställd. Detta beror på de omfattande negativa effekterna på Östersjöns marina miljön. I min analys har jag tittat på tabeller över antalet ton landad fångst per år av ett fåtal fiskarter i Östersjön. Tanken var att jag därigenom skulle kunna se att arterna redan är under stora påfrestningar och därefter ställa en amatörmässig och spekulativ prognos om en gasledning antingen kan förvärra eller förbättra läget. Analysen visade att mängden torsk i Östersjön har minskat drastiskt de senaste åren. Detta tros bero på ökat fiske under 1980-talet i samband med en minskning av inflödet från Atlanten och därmed minskad salthalt. Gasledningen kan minska detta inflöde ytterligare vilket kan medföra att torskens reproduktion, som är beroende av en specifik salthalt, kollapsar och arten kan dö ut i Östersjön. Detta kan få konsekvenser både för fiskenäringen och för artsammansättningen i havet. När jag började jobba med denna uppsats var det bestämt vilken väg gasledningen skulle ta genom Östersjön, men efter påtryckningar från delvis Svenskt håll har man nu börjat studera en alternativ dragning vilken även skall inkludera en förgrening till Sverige. Funderingarna kring en ny dragning uppkom på grund av att gasledningen skulle dras allt för nära Gotland och allt för långt in i den Svenska ekonomiska zonen. Den alternativa dragningen är endast på planeringsstadiet, men anses idag bli den slutgiltiga vägen förledningen. Detta kan vara intressant att följa upp och eventuellt göra en nykonsekvensanalys när den nya rutten är beslutad.

No description available.