Spelling suggestions: "subject:"ekonomiska.""
451 |
Hållbar utveckling i ämnet slöjd : En kvalitativ studie ur ett slöjdlärarperspektivNorberg, Linda January 2013 (has links)
Denna studies syfte är att undersöka hur ett urval slöjdlärare tar sig an hållbar utveckling inom respektive slöjdinriktning i skolan. De frågeställningar jag utgår ifrån behandlar lärarnas förhållningsätt till begreppet och traditioner som finns inom respektive slöjdart samt förutsättningar utifrån materialen. För att ta reda på detta har jag utgått från en kvalitativ metodansats där intervjuer med tre textilslöjdslärare respektive tre trä- och metallslöjslärare ingått. Jag har även utfört observationer på en skola inom de båda slöjdarterna, för att få en inblick i hur lärare och elever agerar och hanterar materialen ur ett hållbarhetsperspektiv. Studien utgår ifrån teoretiska utgångspunkter som Soujanens teori om slöjd kopplat till fyra bärande principer för hållbar utveckling. Björneloos teori om lärarens undervisningssyfte att integrera hållbar utveckling i skolan, utifrån tre övergripande innebörder. Även Säljös tolkning av lärande inom den sociokulturella teorin berörs. Resultatet visar att slöjdlärarna främst försöker uppmärksamma eleverna på materialens ekonomiska värde och utgår från att detta är att behandla hållbar utveckling. Lärarna är dåligt insatta i vad läroplan och kursplanen tar upp om hållbar utveckling. Slöjdlärarna inom textil har lätt att hitta uppgifter och material som går att använda för att jobba med återbruk i skolslöjden. Inom trä- och metallslöjden krävs en större arbetsinsatts för att få tag i material för dessa uppgifter. Ingen av slöjdlärarna har reparationer eller behandlar frågor om återvinning som fasta moment i slöjdundervisningen. Lärarna beslutar själva vilka material de köper in och här tar de ställning och gör iakttagelser om mängd, pris och kvalité på materialet. Studien har givit en god inblick i hur hållbar utveckling kan förstås och realiseras inom slöjdämnets olika processer. Den undervisande slöjdläraren behöver dock kunskap, intresse och ett eget engagemang för att lyfta hållbar utveckling i sin undervisning.
|
452 |
Balanserat styrkort som styrverktyg inom hälso- och sjukvården : En fallstudie på Karolinska UniversitetssjukhusetHijazi, Aya, Duan, Cecilia January 2013 (has links)
Den offentliga svenska hälso- och sjukvården som är styrt av landstinget har under historiens gång stött på ett antal finansiella problem, vilket har bidragit till behovet av nya styrmedel. Bland annat har balanserat styrkort som styrmedel uppmärksammats alltmer då den är ett styrmedel som tar fasta på finansiella såväl som icke-finansiella perspektiv. Det primära syftet med denna studie är att utforska hur balanserat styrkort anpassas inom offentliga hälso- och sjukvårdsorganisationer. Metoden i denna studie är en kvalitativ fallstudieundersökning på ett offentligt svenskt sjukhus. Den huvudsakliga teorin som presenteras är: processen kring balanserat styrkort samtanpassningen av styrkortet inom hälso- och sjukvården utifrån tre valdaaspekter. Resultaten visar att det existerar styrkort på alla nivåerna i organisationen men att det finns obligatoriska styrkortsvariabler som påverkar anpassningen av styrkorten. Studien visar även att balanserat styrkort modifieras ständigt efter verksamhets behov samt att olika intressenter påverkat anpassningen. Slutligen indikerar studien att det även sker en kontinuerlig utvärdering och informationsutbyte inom organisationen vilket underlättat anpassningen av styrkortet. Slutsatser som kunnat dras från denna studie är att kommunikation utgör en framgångsfaktor för anpassningsprocessen i en verksamhet som involverar många intressenter. En ytterligare slutsats är att balanserat styrkort är ett flexibelt styrverktyg som är nödvändig för anpassningen av styrkortet till sjukvårdskontexten. Dessutom uppvisar studiens resultat att det finansiella perspektivet utmärker sig trots att den undersökta organisationen är ett offentligt sjukhus som inte har ett uttalat vinstsyfte i grunden.
|
453 |
Verifiering inför AEO-certifiering vid Attends Healthcare AB / Verification before AEO-certification at Attends Healthcare ABFranzén, Johan, Wolf, Niklas January 2010 (has links)
Since January 1st 2008, companies have the opportunity to become certified by the new common customs system Authorized Economic Operator (AEO). This opportunity is presented so that authorities together with operators are trusted to ensure that it is the correct cargo that gets transported. Attends Healthcare AB (Attends) has decided to implement this certification. To qualify there are a number of criteria that needs to be met. The aim of this thesis is to verify if Attends can meet the required criteria. This is to create a useful basis for the audit by the Customs Board. The data collection and gap analysis carried out results in that a number of critical and less critical gaps are identified. An example of the gaps which were identified is a documented routine that deals with export declarations in the current situation. The gaps were mainly identified in the security and customs areas. After consultation with staff at Attends and the Customs Board, the decision was made that a number of routines and additions should be created to deal with the most critical gaps before the audit. With the less critical gaps, it was determined that action should take place only after the audit if the need occur. By dealing with the less critical gaps later, it should be less time consuming. This is because when the Customs Board has obtained some knowledge of the company’s routines, they will be able to give more detailed information to Attends about what needs to be fixed. A systematic approach was performed in which all processes and documents deemed relevant to the certification were provided. Categorization was used to create a better understanding of the area that belongs to the documentation. This approach resulted in a register with the purpose to simplify identification of the documents. After completed collection of data and analysis the conclusion shows that Attends Healthcare AB has a large number of routines and other related documents from the company's ISO-certifications and their operations system, Total Process Management that can be reused. This previous work will simplify the implementation of an AEO certification substantially. / Sedan 1 januari 2008 har företag möjlighet att bli certifierade av det nya gemensamma tullsystemet Godkänd Ekonomisk Aktör. Detta för att tillsammans med myndigheter och aktörer säkerställa att det är rätt gods som finns med i transporterna. Attends Healthcare AB har beslutat att införa denna certifiering men för att bli godkänd finns det ett antal kriterier som måste uppfyllas. Målsättningen med detta examensarbete är att verifiera att företaget har den dokumentation som krävs för att uppfylla kraven som ställs av Tullverket. Detta för att skapa en bra grund vid revision av Tullverket. Datainsamlingen och gapanalysen som genomförts resulterade i att ett antal kritiska samt mindre kritiska gap kunde identifieras. Ett exempel på gap som identifierats är de rutiner som behandlar exportdeklarationer och i dagsläget inte finns dokumenterade. Huvudsakligen upptäcktes gapen inom säkerhets- och tullområdena. Efter samråd med personal på Attends och Tullverket bestämdes att ett antal rutiner och kompletteringar ska skapas för att åtgärda de mest kritiska gapen innan revision. För de mindre kritiska gapen så bestämdes att åtgärder först kommer ske efter revision ifall behovet då uppstår. Genom att åtgärda i efterhand bör kompletteringar bli mindre tidskrävande. Detta för att Tullverket har bättre insyn och kan därför ge ingående kritik till Attends om vad som behöver åtgärdas. En systematisering genomfördes där samtliga rutiner och dokument som ansågs relevanta för certifieringen angavs. Uppdelningen i olika kategorier är till för att ha övervakad kontroll på vilket område dokumentationen tillhör. Detta resulterade i ett register för att enkelt identifiera dokumenten. Efter slutförd datainsamling och analys kan slutsatsen dras att Attends Healthcare AB har ett stort antal rutiner och andra relaterade dokument som kan återanvändas ifrån företagets ISO-certifieringar och deras verksamhetssystem, Total Process Management. Detta tidigare arbete kommer förenkla genomförandet av en Godkänd Ekonomisk Aktör certifiering avsevärt.
|
454 |
Utvärdering av lyftanordning för blåslådor / Evaluation of lifting device for blow boxesTägt, Marcus, Andersson, Mathias January 2012 (has links)
Arbetet bygger på en jämförelse för Andritz AB där två olika lyftanordningssystem till maskinen Fläkt Dryer har undersökts. Ett där pneumatik används och ett där skruvdomsarrangemang används. Fyra koncept har tagits fram och jämförts baserat på deras egenskaper med hjälp av systemtänkande produktutveckling. Det har också gjorts en ekonomisk jämförelse mellan koncepten där tre olika leverantörer har används.
|
455 |
"Ibland så begränsar reglerna, ibland så underlättar de också" : En kvalitativ studie av hur barn (o)synliggörs vid handläggningen av försörjningsstödPersson, Katarina, Zivanovic, Gordana January 2011 (has links)
Syftet med den här uppsatsen är att ta reda på hur barn synliggörs vid handläggningen av försörjningsstöd, vem eller vilka som har makten att utforma tillämpningarna av detta barnperspektiv samt hur och om det blir någon förändring i synliggörandet av barnen när en ekonomisk kris drabbar samhället. För att belysa dessa frågor har en hermeneutisk ansats använts. Material har samlats in genom intervjuer med de avdelningsansvariga på fem försörjningsstödsenheter i fem kommuner i Västsverige samt genom att granska Socialstyrelsens och kommunernas egna riktlinjer angående hur handläggarna ska synliggöra barn i försörjningsstödshandläggningen. Det material som skapades vid intervjutillfällena grundar sig i de fem intervjupersonernas tolkningar av hur barnen synliggörs vid handläggningen av försörjningsstöd i deras kommuner. Resultaten från intervjuerna visar att försörjningsstödsenheterna inte har en tydlig definition av hur de ska gå tillväga för att bedöma ur barnens perspektiv och detta framgår även i Socialstyrelsens samt kommunernas egna riktlinjer för hur barnperspektivet ska vara utformat. De avdelningsansvariga har makten att påverka hur barnen ska synliggöras, men de använder denna makt på lite olika sätt. Resultaten visar även att tidsbrist är en orsak till att barnen inte synliggörs i den utsträckning som de bör göra när en ekonomisk kris inträffar. Resultaten har använts som en grund inför analysen av varför barnperspektivet ser ut som det gör och detta förklaras utifrån två teoretiska infallsvinklar: Webers ”idealtypiska byråkratier” och Lipskys ”gatubyråkrater”.
|
456 |
Den svenska lönebildningen i förändring / The Swedish Wage-Setting in ChangePettersson, Mats January 2009 (has links)
Problem: The Swedish wage-setting has changed since the time for the breakthrough of the industrialism until today. Before that, wages often consisted of perquisites or goods that could be exchanged against other goods. Rural people were often self-sufficient. In some cases the farmer owned the land, in other cases they where tenants. At the time for the breakthrough of industrialism the demand for similar labour were increased. This situation in combination with urbanization leads to an increasing demand for money as means of payment. The wage-setting runs all through the story and is important for the development of a society. The cooperation between employers and employees is important and the institutions is a great part in these game. The question is how the wage-setting has developed from the middle of 19th century until today, and what the most important elements for development are. Purpose: The purpose with this thesis is to describe the Swedish wagesetting between 1850-2009, from an institutional point of view, and analyse important factors for these changings. Results: The Swedish wage-setting between 1850-2009 has gone from a situation with pure theory in the middle of the 1900 century, to a more complicated system for wage-setting in the middle of 20th century. After 1970 we can see a development towards the pure theory for wage-setting that is presented by Olivier Blanchard. Some reasons for that is the change from industrial society to service society, women are introduced on the labourmarket, globalization and an increasing competition from other countries outside Europe, and an increased public sector.
|
457 |
Gränslandet mellan revisorns tystnadsplikt och anmälningsskyldighet – hur går man tillväga som revisor?Sivertsson, Susanna January 2011 (has links)
Det svenska näringslivet är viktigt för Sverige och många av de aktiebolag som drivs i Sverige har flera olika intressenter. För att dessa intressenter ska våga satsa i olika bolag krävs det att det finns en oberoende part som kan granska bolagets finansiella information. Denna oberoende part är bolagets revisor som genom att granska bolagets ekonomi ska skapa trovärdighet åt bolagets finansiella information. Att detta fungerar är av stor vikt för att näringslivet ska fungera på ett tillfredsställande sätt. För att revisorn ska kunna utföra sitt arbete behöver denne samarbeta med styrelsen och vd:n vilket ofta leder till ett förtroende mellan parterna. Det resulterar även i att revisorn har tillgång till information om bolaget som ingen annan utomstående part har. Ett växande problem i Sverige är den ekonomiska brottsligheten och i ett försök att minska den valde den svenska riksdagen år 1999 att föra in en bestämmelse om revisorers anmälningsskyldighet i ABL. Tanken med bestämmelsen var att revisorerna då i praktiken skulle ge den svenska staten den inblick i aktiebolag som myndigheterna ej hade tillgång till. I och med detta uppstod ett stort problem för revisorerna. Hur ska de kunna följa deras anmälningsskyldighet och samtidigt ej bryta mot deras tystnadsplikt? En revisor har förutom anmälningsskyldigheten även tystnadsplikt gentemot sina klienter, vilket innebär att revisorer inte får föra vidare information om bolagets angelägenheter som de fått reda på genom utförandet av deras granskning om det kan vara till skada för bolaget. Frågan som då uppkommer är hur revisorer kombinerar dessa principer. Under arbetets gång med denna uppsats har jag upptäckt att det största problemet för revisorerna är hur de ska tolka lagregleringen av dessa två motsägande principerna. I och med att anmälningsskyldigheten infördes har revisorerna fått många nya avvägningar att ta ställning till. För att kunna göra en korrekt tolkning måste revisorn i fråga besitta den kunskap som krävs vilket för många revisorer inte verkar vara fallet. Denna brist på kunskap gör att revisorerna kommer att ha svårt att kunna fatta ett korrekt beslut gällande avvägningen mellan dessa två principer. Det kan därför finnas anledning att undersöka om det finns ett annat bättre lämpat organ som stället kan ansvara för anmälningsskyldigheten.
|
458 |
Samhällets förändrade reaktion på risk : En jämförelse av massmedias bevakning av Hongkong- och SvininfluensanWoxlin, Martin January 2011 (has links)
Följande uppsats syftar till att undersöka om och varför samhällets syn på risk och riskhantering förändras under de senaste 40 åren. Bakgrunden till ämnesvalet är det ansenliga utrymme som Svininfluensans utbrott och spridning gavs i svensk massmedia under året 2009. Utifrån föreställningen att reaktionen torde varit annorlunda för några decennier sedan jämförs massmedias bevakning av Svininfluensan med motsvarande bevakning av dess föregångare Hongkonginfluensan som drabbade Sverige i slutet av 1960-talet. Med utgångspunkt i Ulrich Becks teorier om risksamhället analyseras insamlat material från Dagens Nyheter kvantitativt och kvalitativt från tidsperioderna för pandemiernas utbrott och spridning. Uppsatsen fokuserar på hur riskerna definieras, vilka marknader som påverkats av deras spridning samt hur staten agerat i sin riskhantering. Dessa faktorer förs sedan samman för att analysera om en samhällsförändring skett. Uppsatsen fastslår att det finns ett flertal skillnader i samhällets syn på risk och riskhantering i frågor av denna typ mellan de två tidsperioderna. Antalet publicerade artiklar, experter samt expertuttalanden i Dagens Nyheter är väsentligt fler i fallet med Svininfluensan. Riskdefinitionerna är dessutom betydligt mer tvetydiga i detta fall vilket delvis torde bero på den mer differentierade grupp experter som uttalar sig i debatten samt att gruppens storlek ökat markant. Uppsatsen klargör vidare att fler marknader expanderat som resultat av svininfluensans utbredning än dess föregångare. Läkemedelsmarknaden särskiljer sig i denna analys och har troligen gynnats av den utökade riskrapporteringen och riskforskningen. Slutligen konstateras att den statliga maktutövningen ökat avsevärt i dessa frågor då betydligt fler statliga medel används vid hanteringen av Svininfluensan än Hongkonginfluensan. Denna avslutande analys visar vidare att hanteringen av de risker som pandemier medför gått från att i Hongkong-fallet ha varit en ren expertfråga till att i fallet med svininfluensan bli en politisk fråga med flertalet uttalanden från både svenska och utländska ministrar i rapporteringen.
|
459 |
Pekpinnar för nya konsumenter : Konsumentekonomiska ideal i läroböcker för Hem- och konsumentkunskap 1962-2008Asgari, Majid January 2011 (has links)
Uppsatsens syfte är att undersöka vilka värden och ideal som skolan, genom läroböcker i ämnet Hem- och konsumentkunskap, förmedlat om konsumtion och om det går att se förändringar under den undersökta perioden, 1962-2008. Genom en litteraturstudie lyfts diskursiva förändringar fram i nyare konsumtionskulturforskning och textanalysen av läroböckerna söker bland annat efter spår från denna forskning. Resultaten visar bland annat att en konsumtionskritisk syn genomsyrar läroböckerna under hela den undersökta perioden. Endast en rationell konsumtion, som utgår från grundläggande mänskliga behov, anses vara legitim medan övrig konsumtion, som t.ex. konsumtion sammanhängande med identitets-skapande, ses som felaktig. Således får konsumtionskulturforskningen inte genomslag i de undersökta läroböckerna. Resultaten visar även att läroböckernas idealkonsument fram till mitten av 1980-talet präglats av sparsamhet med egna resurser, medan det därefter varit hushållning med jordens begränsade resurser som motiverat en återhållsam konsumtion.
|
460 |
En plats att bo på? : hyresnivåernas nivåfluktuationer 1999 - 2007 / A place to live in? : the fluctuations in rental costs between 1999 - 2007Ibsen Göransson, Tomas January 2011 (has links)
The purpose of this paper is to present and analyze the yearly expenses for Swedish rental apartments during the period 1999 to 2007. At the end, it will give the reader a general picture of how the cost-level has fluctuated depending on the production year when the apartment building was finished, and where the same building is located. This paper has the following questions as a starting point: - Can there be an identification of regions depending on where people tend to favor renting an apartment? - How are those regions distributed? That is, where are the cost-levels of the yearly rental expenses highest and where are the levels lowest? Nine statistical surveys from the Swedish government agency Statistics Sweden (Statistiska Centralbyrån) have been used as primary sources for this paper. These surveys deal with price pictures of housing in general, but for this paper the only information that has been used is the one about rental apartments. After analyzing the acquired data it can be established that the highest rental level is found in Stockholm, after that come Göteborg, which is followed by Larger municipalities and at the bottom Smaller municipalities can be observed as having the lowest amount of yearly rental expenses. There could also be observed two major raises in the rental expenses that were common in all four geographical categories in addition to the more even, but substantially smaller, raises that could be observed during the surveys course. The earliest raise could be found in the apartment buildings that were produced in Stockholm after the 1940-s. The same pattern could be followed in Smaller municipalities, Göteborg and Larger municipalities the following decades. The second major raise occurred in a simultaneous similar way in the apartment buildings that were produced during the 1980-s. In this case three of the regions that were in the survey, Stockholm, Göteborg and Large municipalities were found to have an unusual amount of raises in the rental expenses during this decade. The exception were Small municipalities whose rental expenses did not experience the same raise as the other categories in the apartment buildings that were produced until the first part of the 1990-s. The rental levels that were extracted from the surveys made by Statistics Sweden are found as an appendix in the end of this paper.
|
Page generated in 0.0348 seconds