I denna uppsats studeras hur afrikanska länders ekonomiska tillväxt påverkas av deras handelsöppenhet. För att undersöka den valda problemställningen har en tvärsnittsstudie utförts med hjälp av en regressionsanalys. Datamaterialet som används är sekundärdata som inhämtats från Världsbanken. Den beroende variabeln som undersöks är genomsnittlig tillväxt i reell BNP per capita mellan år 2000 och 2010. I regressionsmodellen inkluderas ett antal oberoende variabler. Dessa variabler är; handel, initial BNP per capita år 2000, kapital, förväntat antal år i skolan, befolkningstillväxt samt hur stor andel av befolkningen som är med i arbetskraften. För att ge en teoretisk förståelse för det valda problemområdet har flertalet teorier rörande ekonomisk tillväxt och handel behandlats. Merparten av tidigare studier och teorier pekar på att graden av öppenhet har en positiv inverkan på ekonomisk tillväxt. Till detta ges flera förklaringar men en av de vanligast återkommande är att en större öppenhet resulterar i en ökad interaktion som leder till kunskapsspridning och teknologiöverföringar. Resultatet från regressionsanalysen uppvisade dock inte några signifikanta resultat för handelsvariabeln. Således är det inte möjligt att fastslå hur ett lands ekonomiska tillväxt påverkas av dess handelsöppenhet baserat på denna studie.

Bakgrund och problem: Sveriges kommuner ska enligt kommunallagen (1991:900) redovisa verksamhetsmål och riktlinjer kopplade till god ekonomisk hushållning. Dock har tidigare rapporter konstaterat brister i kommunernas efterlevnad av lagstiftningen. Syfte: Syftet med uppsatsen är att analysera hur kommuner tillämpar lagens krav på god ekonomisk hushållning. Genom att analysera kommunernas övergripande kvalitet på verksamhetsmål, dess koppling till god ekonomisk hushållning och graden av måluppfyllelse, kan efterlevnaden av lagkravet fastställas. Avgränsningar: Lagstiftningen omfattar både kommuner och landsting, vi har valt att avgränsa studien till att endast omfatta kommuner, vidare har vi valt att utesluta kommunala bolag, utskotts- och nämndspecifika mål i studien. Metod: Budgetdokument samt årsredovisningar för år 2012 har studerats för 30 kommuner, vilka har valts ut med stratifierat urval. Innehållsanalys har tillämpats vid analys av nämnda dokument. Resultat och analys: Resultatet visar att merparten av kommunerna efterlever lagkravet på god ekonomisk hushållning. Dock finns potential till förbättringar, framförallt i målutformningen. Slutsatser: Lagstiftning kring god ekonomisk hushållning är bristfällig, dock kan antydas en förbättrad efterlevnad. Kommuner ska för att lyckas bättre vid utvecklingen av övergripande verksamhetsmål formulera delmål och mätbara indikatorer som påvisar uppfyllelsegraden. Förslag till fortsatt forskning: Vi anser att det vore av intresse att studera lagstiftningens tillämpning över tid, det vill säga om förbättringarna denna uppsats redovisar är av tillfällig karaktär eller om man kan se kontinuerliga förbättringar.

Ämnet för denna uppsats är mottagandet av reformationen i Småland 1542-1543 med utgångspunkt i Dackefejden. Mitt syfte är att jag skall utröna hur reformationen bemöttes i Småland med Dackefejden som exempel. Jag skall resonera och undersöka hur präster och bönder reagerade på reformationen. Min teori är att reformationen togs emot på ett negativt sätt. Huvudskälet var att bönderna och prästerskapet var missnöjda med att de blivit påtvingade den reformatoriska läran, samt att den svenska centralmakten hade kringskurit deras inkomstmöjligheter. Min metod är en historisk studiemetod. Min metod går ut på att jag tolkar källor utifrån mina frågeställningar och brukar den allmänna kunskapen som finns i källorna. Mitt perspektiv är det religiösa. Resultatet av mitt arbete är att reformationen togs emot på ett negativt sätt av bönderna och de katolska prästerna.

Syftet med detta arbete är att studera finansialiseringens spridning och kopplingen mellan processer och strukturer inom finansialiserings-teori och Human Resource Management (HRM). Detta genom att studera en organisation och dess HR-praktik i jämförelse med ovan nämnda teorier. De två teoretiska perspektiven används för att illustrera vilka konsekvenser som kan tydliggöras för arbetstagare och organisation. I studien undersöks en HR-verksamhet på den svenska arbetsmarknaden där det empiriska materialet består av kvalitativa intervjuer med representanter från organisationens HR-funktioner. Studien har ett abduktivt förhållningssätt där underlaget bygger på en teoretisk förförståelse samtidigt som en lägre grad av standardisering i intervjuerna används för att låta det studerade fältet styra den empiriska bilden. I resultatet presenteras en organisation som genomfört förändringar med ekonomisk inriktning och som i större utsträckning än tidigare premierar resultatdriven personalhantering. Detta kan tyda på en spridning av processer definierade av finansialiserings-teori utanför traditionellt sett finansialiserade marknader. De likheterna med HRM-teori uppmärksammas i den studerade praktiken anses vara mer ideologiskt än praktiskt grundade men visar också på en tydligare ekonomisk styrning. Vidare lyfts strävan efter att legitimera HR gentemot företagsledning som en möjlig bidragande faktor i finansialiseringen av arbetsmarknaden.

This dissertation is an attempt to interpret a critical period of Swedish history, the first wave of industrialization, from 1871 to 1890. The questions raised have been important issues in Swedish history. What accounts for the growth during the period? What determined agricultural development? Did the falling world market price on grain really play a depressive role, or were there other offsetting forces? What explains emigration and what was its influence on the Swedish economy? These questions are still debated. Yet while the issues discussed in this dissertation are old, the methods are not. The author applies a non-linear computable general equilibrium model to these problems. The model is designed to describe Swedish demo-economic development during its first phase of industrialization. Through counterfactual simulations the different questions are addressed. The results indicate the importance of a general equilibrium approach rather than a partial one. The role of certain strategic variables changes when the interactions between sectors and markets are taken into account. / Diss. Stockholm : Handelshögsk.

Diss. (sammanfattning) Umeå : Umeå universitet, 2007. / Härtill 3 uppsatser.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2007.

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2004.

Diss. Stockholm : Handelshögskolan, 2005.

<p>Bakgrund och problem</p><p>Ekonomisk brottslighet började uppmärksammas i mitten av 70-talet och Justitieutskottet framhöll redan då betydelsen av organisatoriska förändringar. En av de huvudsakliga anledningarna till missförhållandena var bristen på samlad styrning av insatserna mot ekonomisk brottslighet. 1995 överlämnade regeringen en skrivelse med fokus på förebyggande arbete och att det ska vara en prioriterad verksamhet för myndigheterna. Enligt Ekobrottsmyndigheten har den ekonomiska brottsligheten dock ökat kraftigt sedan 2001 och utgör ett allvarligt samhällsproblem som skapar orättvisor mellan enskilda och mellan företag och förutsättningarna för företagandet försämras genom den snedvridna konkurrensen.</p><p>Syfte och avgränsning</p><p>Syftet med föreliggande uppsats är att skapa en djupare förståelse och öka vår referensram angående ämnet ekonomisk brottslighet, bekämpning av denna och hur samverkan mellan myndigheter och andra centrala aktörer fungerar. Syftet är även att belysa huruvida denna samverkan kan ses ur en modern organisationsforms perspektiv. Vi har valt att begränsa studien till de myndigheter som först och främst berörs när det gäller att bekämpa den ekonomiska brottsligheten och vi har också valt att studera två revisionsbyråer.</p><p>Metod</p><p>Vi har använt en abduktiv forskningsstrategi och undersökningsmetoden har varit kvalitativ eftersom avsikten med undersökningen var att söka värderingar, åsikter och attityder. Den empiriska informationsinsamlingen bestod av 13 personliga intervjuer med respondenter från Skatteverket, Skattebrottsenheten, Kronofogdemyndigheten, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, KPMG Forensic och Ernst & Young. Insamlingen av sekundärdata innebar huvudsakligen studerande av teoretisk orienterad kunskap i framförallt facklitteratur, rapporter, böcker och artiklar i olika tidskrifter, samt vissa sökningar Online på Internet.</p><p>Analys och slutsats</p><p>För att bekämpa den ekonomiska brottsligheten behövs kunskap om vad som utmärker brotten och vilka som begår dessa och aktörerna behöver förändra sina metoder för att kunna arbeta proaktivt. Bekämpa är ingen bra vedertagen benämning på arbetet i kampen mot den ekonomiska brottsligheten, utan termen begränsning är bättre lämpad. Det handlar om att effektivisera det förebyggande arbetet och skapa en fungerande samverkan. Begreppet samverkan har en alltför stor bredd och det finns heller ingen enhetlig samverkan. Aktörernas egna delmål och prioriteringar är idag en kugge i hjulet. Grunden för samverkan ligger i att ha gemensamma mål, först när denna grund är byggd kan aktörerna gå vidare och organisera en effektiv samverkan. Den stora akilleshälen är att det finns alltför många konstellationer i denna samverkan, vissa borde avvecklas och andra utvecklas. Informationsteknikens utveckling har inte heller underlättat samverkan och sekretessen utgör ett hinder. Organisationsformer mellan aktörerna faller ofta på grund av den begränsade tidsaspekten, det finns ingen långsiktighet i samarbetet.</p>