I enlighet med de allmänna skadeståndsrättsliga principerna ska skadestånd utgå som ersättning om det föreligger skadeståndsskyldighet. Beräkningen av skadeståndets storlek ska motsvara den skadelidandes ekonomiska situation som om skadan aldrig inträffat. Den skadelidande ska därför inte kunna dra vinning av någon annan utan rättslig grund. Detta kan verka enkelt, vilket det ibland är. Många av de fall som hamnar hos domstolarna är ofta mycket komplicerade där bevisningen för den ekonomisk skadan inte är tillräckligt styrkt och beräkningen av skadans storlek inte är självklar. För att en mäklare ska bli skadeståndsskyldig krävs det att den skadelidande lider ekonomisk skada, som är ett av mäklarens skadeståndsrekvisit. För att avgöra detta måste det i första hand prövas om det faktiskt föreligger ekonomisk skada, det vill säga att den skadelidande är i en sämre ekonomisk situation än om skadan aldrig inträffat. I vissa fall är det oproblematiskt att fastställa att ekonomisk skada föreligger, däremot är problemet i många fall att den part som har bevisbördan, i huvudregel den skadelidande, inte lyckosamt kan bevisa att så är fallet. Om det är bevisat och fastställt att ekonomisk skada föreligger ska skadeståndet i andra hand beräknas. För beräkning av skadeståndets storlek har olika principer blivit utarbetade i domstolarna för tillämpning. Det står inte uttryckligen i lag varken hur ekonomisk skada bevisas eller hur skadeståndets storlek beräknas, detta får slutligen avgöras och besvaras genom rättstillämpning med de allmänna grundsatserna i skadeståndsrätt. Med avstamp i detta framförs i denna framställning en systematisering av mäklarens skadeståndsansvar med fokus på ekonomiska skada. / According to the general principles of tort liability, the a party who has caused injury to another party is liable for damages. The size of the damage should match the size of the victim’s economic loss since the one who has suffered from the damage should not profit financially from it. This might seem simple, which it sometimes is. But a lot of cases ending up in court are often very complex where the evidence of the economic damage may not be sufficient and if so, the size of the damage is usually a question up for debate.For a broker to be obliged to pay compensation to the injured party they must suffer financial loss, which is one of the four requirements regarding the broker's liability. To establish this, the court must firstly test whether or not economic damage has been incurred. In certain cases it is simple to determine if economic damage has been incurred, however the problem in many cases lies within the burden of evidence. If the party who is obliged to present evidence fails to prove it with sufficient certainty, there is no liability of damage. On the other hand, if the party succeed to present evidence the size of the liability must be set. To calculate the size of the liability different principles have been developed by case law. It does not say specifically in Swedish law neither how to establish economic damage, nor how the size of the damage should be calculated. This will finally be settled by application of the legal rules with the general principles of tort law. Considering to above mentioned problems will this thesis present a systematisation of the broker's liability with emphasis on financial damage.

Uppsatsen handlar om människors politiska tillit i Spanien under den ekonomiska krisens första skede 2008. Spanien var ett av de länder som drabbades hårdast och tvingades till krislån från EU med åtstramningspolitik som följd. Människor försattes i arbetslöshet och bostadskris. Uppsatsen undersöker om den ekonomiska krisen innebar en förändring i individers politiska tillit. Dessutom kontrolleras om det finns en särskild effekt från exponeringen av den ekonomiska krisen, beroende på individers inkomst, utbildning och skattning på den politiska vänster-höger-skalan. Data är hämtad från European Social Survey (ESS), enkätstudie utförd i Spanien 2008. Resultaten analyseras genom multipel regressionsanalys och interaktionsanalys. Studien fann inget stöd för att exponeringen av den ekonomiska krisen under den valda tidsperioden, hade en påverkan på människors politiska tillit i Spanien. Dessutom finnes ingen enskild effekt på människors politiska tillit från exponeringen av den ekonomiska krisen beroende på deras inkomst, utbildning och skattning på den politiska vänster-höger-skalan. Uppsatsen använder teorier om politisk tillit och dess relation till ekonomisk förändring.

Antalet naturkatastrofer som inträffar i världen ökar på grund av de klimatförändringar som råder. Den ökande trenden kan komma att fortsätta i framtiden om inga större ageranden för att minska klimatförändringarna sker. Forskningen kring hur en naturkatastrof påverkar ett lands ekonomi och tillväxt är begränsad där forskare kommit fram till olika resultat vilket gör det är svårt att studera vilka faktiska konsekvenser en naturkatastrof innebär för ett land. Denna studie syftar till att undersöka huruvida en naturkatastrof påverkar ett lands ekonomiska tillväxt på både kort- och lång sikt. Studien fokuserar på jordbävningen i Japan 2011 och tsunamikatastrofen i Indonesien 2004. Vidare är studien uppdelad i två delar, där ena delen jämför jordbävningen i Japan 2011 med tsunamikatastrofen i Indonesien 2004. Detta för att identifiera eventuella skillnader mellan ett rikt och ett fattigt land samt för att studera hur respektive katastrof påverkade ländernas finans- och real marknader. Resultatet visar att incidenten inte fick någon betydlig påverkan på ländernas långsiktiga ekonomiska tillväxt samt att Indonesien mottog ett betydligt större stöd från omvärlden än Japan vilket underlättade landets återhämtningsprocess. Den andra delen i studien jämför Japans reala BNP per capita-tillväxt med en syntetisk kontrollgrupp. Detta är för att studera hur Japans eventuella BNP-tillväxt hade sett ut om katastrofen inte inträffat. Kontrollgruppen är skapad utifrån de 36 OECD-länderna. Resultatet liknar det tidigare studier kommit fram till, att naturkatastrofer inte har en särskild stor påverkan på ett lands långsiktiga ekonomiska tillväxt. Resultaten visar att Japan, trots naturkatastrofen, har en stigande BNP per capita efter 2011 men som dock inte stiger lika kraftigt som den syntetiska kontrollgruppen.

Denna studie försöker fastställa vilka motiv svenska staten hade med sitt fortsatta ägande i Nordbanken/Nordea under den marknadsliberala regimen som rådde efter finanskrisen på 1990-talet. Studien testar om Gunnar Eliasson och Mats Larssons teori om motiv för statligt bankägande är applicerbar perioden 1991–2013. Genom att granska motioner och propositioner från Moderaterna och Socialdemokraterna perioden 1991–2013 analyseras argumentationen för att försöka urskilja vilka motiv som är mest framträdande för respektive parti och år under den undersökta perioden. Undersökningsresultatet indikerar att statens motiv att fortsätta äga Nordbanken/Nordea beror på om staten var socialdemokratiskt styrd eller styrd av Moderaterna. Generellt sett tyder argumentationen på att Socialdemokraterna hade motiv att fortsätta äga Nordbanken/Nordea på obestämd tid, medan Moderaterna inte hade några motiv alls. Undersökningen indikerar att Eliasson och Larssons motiv bakom statligt bankägande är för en stat som ser statligt bankägande som något positivt och att det således finns behov en begreppsapparat om motiv mot statligt ägande.

Based in the rapidly changing economic and cultural rooms of 1930s and 1940s Sweden, this study consults beauty advertising to find how advertiser’s endeavours to reconcile industrial mass consumption with individuality looked in the weekly press and how depictions of femininity changed throughout the interwar period and into the early-post war era. Advertisements found in woman’s weekly magazine Husmodern were studied through a methodology combining theories on narrative and performance, finding that individuality in advertising 1930–1950 was largely achieved in the latter part of the period through an increasingly personal style of advertising, using tropes of friendship and community to inspire consumption in contrast to the anonymity of the earlier period. Likewise, the rooms in which femininity was depicted changed from more anonymous “girl meets world”-tropes to more personal narratives such as “Ester secures Yngves devotion”. The 1930s advertisements portrayed the social scene more than the late 1940s, in which femininity was partial to the privacy provided by the bathroom. However, there was a similarly increased sense of anonymity taking place alongside the narrative of privacy, in which women also became less involved and more like blank canvases for advertisers to paint femininity upon. In conclusion, these two strong trends emerge in the 1940s, contrasting the more varied and anonymous trends of the 1930s. In conclusion, I argue that portrayals of femininity in advertising contributed to reproducing new, commercially created gender roles and ideals based in consumption as means of emancipation.

This study forthbrings a definition of economic vulnerability and indirectly measures how this definition correlates towards choice of party in the Swedish elections of 2010, 2014 and 2018. It does so by the help of regression analysis. The result is that there seems to be a connection between economic vulnerability and some of the parties. A partern in the material is that the parties Kristdemokraterna, Liberalerna, Miljöpartiet and Moderaterna has a negative correlation with economic vulnerability in all the examined elections. Socialdemokraterna has a positive correlation with economic vulnerability in all the examined elections. Sverigedemokraterna has a positive correlation in two of the examined elections. Centerpartiet and Vänsterpartiet only has statisticly significant results in one of the examined elections. Centerpartiet has a negative correlation and Vänsterpartiet has a positive correlation in that election. I try to explain these findings with Rational choice theory.Nyckelord: / Studien tar fram en definition utav ekonomisk utsatthet och mäter indirekt hur denna korrelerar gentemot partival i de svenska riksdagsvalen 2010,2014 och 2018. Till detta så användes regressionsanalys. Resultatet är att det verkar finnas ett samband emellan ekonomisk utsatthet och vissa partier. Ett mönster som uppträder är att partierna Kristdemokraterna, Liberalerna, Miljöpartiet och Moderaterna har en negativ korrelation i alla val som undersöks medans Socialdemokraterna har en positiv korrelation i alla val. Sverigedemokraterna har en positiv korrelation i två av de undersökta valen. Centerpartiet och Vänsterpartiet har endast statistiskt signifikant resultat i ett av valen. Centerpartiet har då ett negativt samband och Vänsterpartiet ett positivt samband. Jag försöker därefter förklara detta med hjälp utav ’rational choice’-teori.Abstract

Since the 1980s there has been a strong desire on behalf of the state to identify and intervene in the group described as over-indebted. Drawing on Michel Foucault’s thinking this thesis employs the theoretical framework of governmentality with the methodological approach of genealogy. The thesis examines how individuals and entrepreneurs were constructed into different subject positions in the Swedish debate of debt relief between 1985-2016. The purpose of this thesis is to contribute to an enhanced understanding of the reproduction of discursive practices. This thesis has two key findings: firstly, it illustrates the transformation from debate into legislation, since what was articulated in the debate also became part of the law. Secondly, it shows the enhancement over time of over-indebted entrepreneurs in relation to over-indebted individuals. While entrepreneurs were constructed as rational agents promoting the public good, over-indebted individuals underwent a shift of subject positions which evolved over time. In the years leading up to the first consumer insolvency law in 1994, they were portrayed as irresponsible credit consumers. Subsequently, they transitioned into a marginalized group of perpetual debtors. This thesis argues that homo economicus, for over-indebted individuals, can be seen as the teleological outcome of the debt relief system.

This paper is about understanding which of two securitizing theories are the most dominant within the EU discourse from 2015 when immigration rose dramatically to the EU and up to 2019 when a new regulation heavily expanded the authority of Frontex, the European border- and coastguard. The two theoretical schools are the Copenhagen School, based on the thoughts of Ole Wæver and Barry Buzan and colleagues, and securitization based on International Political Sociology, mainly based on the thoughts of Didier Bigo. The Copenhagen School bases their thought on securitization of that of a ‘speech act’ made by an authoritative actor. By uttering something as a security threat it allows extraordinary measures to deal with the issue. Securitization according to IPS is based on actions, rather than discourse, and claims that through the development and cooperation of securitizing organisations and investments in high tech surveillance systems a spiral of (in)securitization is created. Through studying documents from the European Commission, the analysis examines which one of these two schools of thoughts is the most dominant. Even if there are clear evidence of securitization acts according to the Copenhagen School in the analysed material, the most prominent theory, mainly due to the EU structure, is that of securitization according to IPS.

Artificiell intelligens beskrivs som nästa revolution inom digitaliseringen. Syftet med denna uppsats är att undersöka och förstå hur den fortsatta implementeringen av AI inom ekonomisk redovisning kan komma att påverka redovisningsekonomens framtida yrkesroll. För att undersöka detta utförs en kvantitativ studie i form av enkätutskick till redovisningsekonomer och systemutvecklare. För att besvara frågeställningen kompletteras den empiriska undersökningen med litteratur och tidigare forskning som återfinns i det teoretiska ramverket. Resultaten i empirin indikerar att både redovisningsekonomer och systemutvecklare anser att redovisningsekonomens arbete kring repetitiva uppgifter som löpande redovisning med största sannolikhet kommer att ersättas av AI. Däremot råder större osäkerhet gällande mer komplexa arbetsuppgifter såsom konsulterande roll gentemot styrelse och ledning. Avslutningsvis belyses diverse begränsande faktorer som eventuellt kan försena alternativt förhindra utvecklingen av AI inom ekonomisk redovisning och därmed dess påverkan på redovisningsekonomens yrkesroll. Empirin får till stor del stöd i tidigare forskning och litteratur.

The real estate conversion process is when the rental property is converted into a tenant-ownership where all tenants together create a housing cooperative which acquires the property. It is initially profitable for the tenant to proceed with the process but not always for the housing cooperative. The purpose of the study is to examine the information and calculations which lay the foundation of the financial rapport in the conversion process.   This study emanates from the question: How well do calculations in the financial plans actually match the outcome several years later? We have investigated how well the calculations are correct and how they reflect the actual result from the housing cooperative. The study is based on a selection of financial plans and annual reports from housing cooperatives which have undergone a real estate conversion between 2013 - 2015. The study shows that the conversion advisors have the tendency to beautify the numbers in the calculations. To lower this risk the process consists of several steps where approval from independent sources, which lowers the asymmetric information in the market and between parties. Further, the study showed that real estate conversions, where calculations have knowingly or not knowingly been altered and approved by Boverket, shows a knowledge gap in the market. We conclude that the calculations in the financial plans rarely match the real outcome.