<p>När en verksamhet ska etableras på en ny geografisk marknad så uppstår en lokaliseringsproblematik och det är detta som är fokuseringen på denna studie. Bakgrunden till studien är en verksamhet som är baserad i Arvika och som vill etablera sig på en ny marknad i Europa. Företaget, som bland annat tillverkar och säljer fordonstvättar för tunga fordon (till exempel buss, lastbil och tåg), finns idag etablerad på den svenska, amerikanska och kanadensiska marknaden. Dessutom finns de representerade på den polska och finska marknaden. De vill nu undersöka vilka möjligheter som finns i andra länder inom Europa, närmare bestämt i England, Frankrike, Tyskland och Benelux-länderna. Målet med denna undersökning är att genomföra en övergriplig lokaliseringsstudie, en regional zonering, i anknytning till det företaget. Studien lutar sig emot en deskriptiv ansats och baserar sig på material hämtade från olika källor via huvudsakligen Internet.</p><p>Studien behandlar teorier från den ekonomiska geografin, om var den befinner sig i nuläget och var den har utvecklats ifrån. En större vikt läggs på lokaliseringsproblematiken och vilket perspektiv som används i de tillgängliga teorierna. Det diskuteras om olika tillvägagångssätt och fenomen inom lokaliseringsteorierna och de sätts också i samband med de förutsättningar som verksamheten har. Den praktiska tillämpningen av undersökningen innebär att utveckla en metodologisk grund utifrån tillgängliga teoretiska kunskaper för att sedan kunna applicera den i ett specifikt exempel. Problematiken med att etablera en verksamhet på en ny geografisk marknad innebär för studien att undersöka en verksamhet, dess bakomliggande orsaker och målet med en ny etablering. Undersökningen ska studera förekomsten och hur spridningen av olika faktorer ser ut för att sedan sätta dem i relation till varandra och i kontexten av företagets bakomliggande målsättningar.</p>

<p>The overall purpose of the thesis is to examine the shaping of the identity of the municipality. One empirical question raised in the dissertation is how the municipal museum has been established as a part of the municipal administration. This is done through an empirical study of the municipality of Eskilstuna in the period 1959-2000 and its official historical narration. I have analyzed four cases where historical narration was produced, mainly by the city museum. These cases are: a city Jubilee in 1959, the building of a city museum in 1979, a city exhibition in 2000 and the documentary work of the museums in relation to contemporary society (Samdok). The historical narration of the municipality over time has some perspectives in common; it is mainly a genetical narration where the municipality’s character is transformation and development. Even if some themes change over time, this has been one basic element. The place that is in focus is also constant, the industrial sections of Eskilstuna. This means that a rather large area is excluded in the narrative. However it is important to emphasize one thing here, that the rural areas are mainly represented by prehistoric times up to the Middle Ages. The manifestation of identity is therefore problematic. The city, however, is associated with symbols of transformation, modernity and development. But even if the main perspective in the narrative is that of transformation, there is a more antiquarian or traditional part as well. Here the museum building plays an important part; the museum has been built up in what can be called the historical industrial milieu. There is one more aspect of the identity of the municipality that must be emphasized here. In many ways, the municipality has used symbols and epochs from national history, for example the Middle Ages, national saints, industrialization etc. In this way the municipality is constructed as a part of something typically Swedish. Even if there were permanent features in the narration, change and new perspectives were also included, such as immigrants, women and pop culture.</p>

The overall purpose of the thesis is to examine the shaping of the identity of the municipality. One empirical question raised in the dissertation is how the municipal museum has been established as a part of the municipal administration. This is done through an empirical study of the municipality of Eskilstuna in the period 1959-2000 and its official historical narration. I have analyzed four cases where historical narration was produced, mainly by the city museum. These cases are: a city Jubilee in 1959, the building of a city museum in 1979, a city exhibition in 2000 and the documentary work of the museums in relation to contemporary society (Samdok). The historical narration of the municipality over time has some perspectives in common; it is mainly a genetical narration where the municipality’s character is transformation and development. Even if some themes change over time, this has been one basic element. The place that is in focus is also constant, the industrial sections of Eskilstuna. This means that a rather large area is excluded in the narrative. However it is important to emphasize one thing here, that the rural areas are mainly represented by prehistoric times up to the Middle Ages. The manifestation of identity is therefore problematic. The city, however, is associated with symbols of transformation, modernity and development. But even if the main perspective in the narrative is that of transformation, there is a more antiquarian or traditional part as well. Here the museum building plays an important part; the museum has been built up in what can be called the historical industrial milieu. There is one more aspect of the identity of the municipality that must be emphasized here. In many ways, the municipality has used symbols and epochs from national history, for example the Middle Ages, national saints, industrialization etc. In this way the municipality is constructed as a part of something typically Swedish. Even if there were permanent features in the narration, change and new perspectives were also included, such as immigrants, women and pop culture.

När en verksamhet ska etableras på en ny geografisk marknad så uppstår en lokaliseringsproblematik och det är detta som är fokuseringen på denna studie. Bakgrunden till studien är en verksamhet som är baserad i Arvika och som vill etablera sig på en ny marknad i Europa. Företaget, som bland annat tillverkar och säljer fordonstvättar för tunga fordon (till exempel buss, lastbil och tåg), finns idag etablerad på den svenska, amerikanska och kanadensiska marknaden. Dessutom finns de representerade på den polska och finska marknaden. De vill nu undersöka vilka möjligheter som finns i andra länder inom Europa, närmare bestämt i England, Frankrike, Tyskland och Benelux-länderna. Målet med denna undersökning är att genomföra en övergriplig lokaliseringsstudie, en regional zonering, i anknytning till det företaget. Studien lutar sig emot en deskriptiv ansats och baserar sig på material hämtade från olika källor via huvudsakligen Internet. Studien behandlar teorier från den ekonomiska geografin, om var den befinner sig i nuläget och var den har utvecklats ifrån. En större vikt läggs på lokaliseringsproblematiken och vilket perspektiv som används i de tillgängliga teorierna. Det diskuteras om olika tillvägagångssätt och fenomen inom lokaliseringsteorierna och de sätts också i samband med de förutsättningar som verksamheten har. Den praktiska tillämpningen av undersökningen innebär att utveckla en metodologisk grund utifrån tillgängliga teoretiska kunskaper för att sedan kunna applicera den i ett specifikt exempel. Problematiken med att etablera en verksamhet på en ny geografisk marknad innebär för studien att undersöka en verksamhet, dess bakomliggande orsaker och målet med en ny etablering. Undersökningen ska studera förekomsten och hur spridningen av olika faktorer ser ut för att sedan sätta dem i relation till varandra och i kontexten av företagets bakomliggande målsättningar.

During Sweden's economic crisis in the early 1990s a governmental committe of prominent economic and political experts were gathered to produce an analysis of and suggestions to the solution of that crisis. The committe produced a report that became widely commented in the media and in parliment. The report anc the reception of it gives us insights in how the boundaries between social science and politics are created an how new fields of expertise is added to a science. This thesis uses a constructivist approach to explore how the techniques of the economic science were made into credible means of knowöedge production outside of the field where it traditionally holds epistemological authority. Working from the assumption that language does things to the objects that it describes I claim that the episode investigated in this thesis was shaped by the committee's ability to define the economic crissi and thus making it into a knowable object. The cultural space of the episode was shaped by the actor's moves to enrol the committiee's report rather than examining it, making the credibility contest stacked in favour of the committee's concept of the social order.

This dissertation consists of four chapters. Chapter 1: Introduction and summary of the thesis. This thesis consists of three essays (chapters 2-4) within the field of macroeconomics and development. The purpose of this first chapter is to provide an overview of the issues covered and the results obtained. Chapter 2: Life cycles, oil cycles, or financial reforms? Private savings rates in Indonesia. What goes steady with private savings? This chapter investigates reasons for the sustained growth in private savings in Indonesia between 1970 and 1994, in a period characterised by economic growth, demographic changes, terms of trade movements, and some financial reforms. The main finding is that predictions from a simple life cycle model do well in as much as the growth in private savings rates is associated with a fall in the dependency ratio. This suggests that the a reduction in the number of children relative to working age population has alleviated houshold budget constraints, thereby boosting savings rates. Chapter 3: Incredibly helpful? Foreign aid and stabilisation reforms in sub-Saharan Africa. What is the role of foreign aid in macroeconomic stabilisation? This study addresses the ambiguous impact of aid on stabilisation reforms in the Gambia, Ghana, Guinea-Bissau, Kenya, Tanzania, Uganda, Zaire and Zambia. These countries have all received significant amounts of aid in connection with stabilisation attempts, but differ in their respective achievements. One important reason for the discrepancies appears to be that reform commitment as well as aid conditionality is more credible in some circumstances tha others. A review of factors with potential influence on reforms suggests that stabilisation aid has been less effective in countries with a history of high levels of aid, and that stabilisation has followed on comprehensive reform programs which have not been undermined by preceding failed reform attemts. Chapter 4: Foreign Direct Investment and Structural Adjustment Lending. The recent surge in FDI flows to developing countries has been attributed to liberalisation efforts. Using data on World Bank structural adjustment lending for a sample of developing countries, this chapter looks at the impact of the design and outcome of structural adjustment programs on multinational firms’ investments. An important finding is that there are considerable changes before and after reforms regarding the characteristics which attract FDI, with an increased importance of the economic environment of host countries. While we find no convincing relationship between the results of reforms and an increase in FDI inflows, there is evidence that countries that undertook consecutive reform programs experienced higher growth in FDI. / Diss. Stockholm : Handelshögsk.

Distance trading and industrialization. A study in the swedish early mail order emergence and expansion 1866-1895. Petrus Forsgren, Economic History, Magister Degree, Umeå University Spring 2021. The meaning, preconditions, actors with their background, in the early swedish mail order growth and expansion have been studied between the period 1866-1895. Entrepreneurship and structural change have been the underlying theme. The meaning of mail order pointed to a focus on especially the swedish postal service as an important factor. It was found that important preconditions such as railways, consumer markets, the spread of newspapers along with institutional changes in payments started to change 1866 and was fully developed 1875. Before this period, there were obstacles that made mail order only possible in a small more local scale. As a text analysis advertisements were explored in the early period 1866-1874 in regards to the term ”cash on delivery” where it was found that early advertsements came from Denmark and Germany. But results were also found that gave tendencies for a internally domestic origin for mail order in regards to the actors. It was further explored 1875-1895 where the sold items went from light to heavy which indicated that the prerequisitions for mail order were transformed. A total of 15 actors in which the background was studied. They had all similar procedure of selling nationally via advertisments and through the swedish postal service. The actors were in average born 1833, started their business 1861 at 29,5 years of age and expanded with mail order 1876. All the studied actors had previous business experience and none of them had previously been involved in pedlary. Later actors required less previous experience. It further confirms that mail order were a new fenomena that differed from previous types of retail and might have more in common with wholesale, retailing or e-commerce than earlier assumed predecessors.

Studien utfördes som en kvalitativ fallstudie av en vindkraftsetablering som inte fick tillstånd att genomföras i Sollefteå kommun. Syftet var att undersöka samhällsacceptans med fokus på interregional rättvisa och regionalt ansvarstagande. Nationella rättvisefrågor behandlas när det kommer till relationen mellan norra och södra Sverige och stad och landsbygd. 19 intervjuer användes för att samla åsikter från fyra olika respondentgrupper: lokalbefolkning, kommunpolitiker i Sollefteå kommun, tjänstepersoner för kommunen och samer med rennäring i området. Studien visar på att det finns en upplevd orättvisa i området orsakad av en hög andel vindkraft och förnybar elproduktion jämfört med andra delar av Sverige. Vindkraftens påverkan lokalt ansågs vara övervägande negativ. Ersättningen för etableringarna ansågs inte tillräcklig för att kompensera för den negativa lokala påverkan. Det skapar en upplevelse av interregional orättvisa där vissa regioner tar större ansvar för den förnybara elproduktionen. Upplevelsen av ett för högt regionalt ansvarstagande utan tillräcklig lokal nytta försämrar samhällsacceptansen. Studien påvisar att den lokala nyttan i samband med vindkraftsetableringen är en avgörande faktor för samhällsacceptansen ur ett rättviseperspektiv mellan regioner. Även förtroende till etableraren och både förståelse och kunskap bland etablerare visade sig vara betydande för den upplevda påverkan av en vindkraftsetablering.

Detta är en kvalitativ intervjustudie med en abduktiv ansats. Studien undersöker hur två geografiskt närliggande kommuner, Gävle och Uppsala kommun, agerar innan, under och efter en kris när det gäller kriskommunikation och hur respektive kommun förhåller sig till upprättade kommunikationsnätverk. Datamaterialet har främst analyserats enligt Ahuja, Sodaoch Zaheers (2012) fem dimensioner i ett nätverk och Garnett och Kouzmins (2007) fyra linser inom kriskommunikation. I studien identifierades både strukturella skillnader och likheter mellan kommunerna. Uppsala kommun har till exempel två arbetsroller: kommunikatör i beredskap och tjänsteman i beredskap, vilket Gävle kommun inte har. Där utöver ändrar båda kommunerna sin rapporteringsstruktur från en linjeorganisation till en matrisorganisation under en kris. Båda exemplen visar på vikten av det relativa avståndet i kommunerna, det vill säga avståndet mellan anställda/aktörer i kommunerna. Om det relativa medelavståndet mellan aktörerna i kommunerna minskas kan felinformation och problem lättare hanteras. Möjliga aspekter för framtida studier som har identifierats i studien är valet av att ha kraftigt decentraliserade grupperingar i nätverken samt det begränsade antalet plattformar som kommunerna använder under en kris.

denna textanalys har författarna Jackson (2009) Prosperity without growth – economics for a finite planet och Wallerstein (2004) World system analysis – an introduction analyserats. Syftet med textanalysen är att jämföra Wallersteins och Jacksons texter utifrån deras syn på det nuvarande ekonomiska systemet och möjlighet till ekonomisk frikoppling. Resultat: Ingen av författarna anser att det finns någon möjlighet till ekonomisk frikoppling men anledningarna till detta skiljer sig mellan författarna. Jackson menar att fortsatt ekonomisk utveckling bland annat är viktigt för att finansiera välfärdsinstitutioner. Vissa former av utveckling har oundvikliga inslag av materiellt behov, exempelvis utbyggnad av infrastrukturer. Därav är ekonomisk frikoppling inte möjlig. Enligt Jackson måste mänskligheten söka mening i andra värden än det ekonomiska. Wallerstein menar att det nuvarande ekonomiska systemet är i grunden orättvist och exploaterar bland annat människor i periferin. Det här systemet kan inte repareras, det är först när det nuvarande ekonomiska systemet, som han kallar världskapitalistismen, försvinner som vi vet vilket system som reser sig ur dess aska. / In this text analysis the authors Jackson (2009) Prosperity without growth – economics for a finite planet and Wallerstein (2004) World system analysis – an introduction have been analyzed. The purpose of the text analysis was to compare Wallerstein and Jacksons texts upon their views of the current economic system and its ability to decouple. Result: Either authors believes that there exist a possibility to decouple but the reach this conclusion in different ways. Jackson claims that furtherer economic growths is important to finance welfare institutions. Some forms of development have inherent materiel need such as further development of infrastructure. This is why decoupling isn’t possible. Humankind have to seek different values other the economic ones. Wallerstein claims that the current economic system in its foundation is unfair and exploit people in the periphery and this system can’t be repaired. First when the world capitalistic economy disappears a new system will arise from the ashes.