This licentiate thesis analyzes preferences among Swedish vacationers during the period of 1938-1959. The aim of the thesis is to closely examine these preferences in order to contribute to a more fully developed understanding of holiday-related consumption during the period. The thesis provides an in-depth analysis of the contents of the preferences and also analyzes the kind of consumption related to those preferences. The material on which this thesis is based consists of written recollections gathered from informants who, in response to a list of questions, described their own, past holiday experiences. An important overall result is that holidaymakers desired change. Informants sought contrast to their everyday lives. The strong desire for change had an impact on all areas of holidaymaking. Informants believed that the best way to relax was through a complete break from their ordinary lives. They appreciated meeting new people, being in new places and seeing different natural surroundings than what they encountered on a daily basis. All this meant that they needed to go away. Consequently, travelling was highly appreciated by the informants. The strong desire for change and the different expressions this took has not been fully understood before, nor has it been known that travelling was of such importance already at this time. That change and travel were such important aspects of holiday life provided strong incentives for consumption. A journey often required several modes of consumption, not only those that were directly travel-related. Travelling promoted consumption in a dynamic manner. / Licentiatuppsatsen gäller semesterfirande svenskars preferenser år 1938-1959. Uppsatsens syfte är att närmare undersöka preferenserna för att på så sätt bidra till en mer ingående förståelse av periodens semesterrelaterade konsumtion. En fördjupad analys görs av preferensernas innehåll. Dessutom analyseras vilken typ av konsumtion som kan knytas till preferenserna. Som material används nedskrivet minnesmaterial där informanter, även kallade meddelare, som svar på en frågelista redogör för egna, tidigare semestrar. Ett viktigt övergripande resultat är att semesterfirarna önskade omväxling. Det starka önskemålet om omväxling slog igenom på semesterns alla områden. Meddelarna ville ha kontrast till sina vardagliga liv. De menade vidare att de bäst fick vila genom att helt koppla av från sin vanliga vardag. De uppskattade att göra nya bekantskaper, att vistas på nya platser och i annan natur än den de såg till vardags. Allt detta innebar att de behövde åka iväg under semestern. Att resa var också mycket uppskattat bland informanterna. Det starka önskemålet om omväxling och de uttryck detta tog sig har inte varit känt tidigare, inte heller att uppskattningen av att resa var så stark redan vid den här tiden. Att omväxling och resa uppfattades som så viktiga i semesterlivet gav dessutom starka incitament till konsumtion. En resa krävde oftast flera slag av konsumtion. Resandet uppmuntrade dessutom till andra former av konsumtion än de direkt reserelaterade. Det är tydligt att det fanns en konsumtionsfrämjande dynamik i resandet. / Konsumtion och livsstilar i Sverige 1900-1965

Previous studies raise debates on which factors significantly affect the economic growth in different countries in Sub-Saharan Africa. Therefore, the purpose of our study is to examine and analyze how the selected macroeconomic factors can have different effects on economic growth in Sub-Saharan Africa. To concretize this, a panel data and regression analysis have been applied to 36 countries in Sub-Saharan Africa during the period of 2006-2019. The thesis is composed of data over corruption index, foreign direct investment (FDI), GDP per capita growth, population growth, education, economic freedom, and socioeconomic indicators such as political rights. To investigate these factors various macroeconomics theories have been applied, such as the Solow, Romer and Kremerian model, which explains the impact of population growth andeducation on economic growth. Moreover, the Electric Paradigm (OLI), the Institutional theory and some previous studies have been used to explain the effect of corruption, FDI, economic freedom, and political rights on economic growth. A linear regression model was made in the econometric panel data analysis to investigate the selected factors. The result of this study shows that population growth and economic freedom have a significant impact on economic growth. Other factors, however, were statistically nonsignificant.

The purpose of this study has been to investigate and analyze the factors that contribute toeconomic growth in Sub-Saharan Africa. Many previous studies done on my subject havecome to different results, as many factors may have either a positive or a negative effect oneconomic growth. The study has also applied appropriate macroeconomic theories to be ableto draw a connection between economic growth and growth factors. The study consists of a dependent variable which is growth and 7 independent variableswhich are as follows: corruption, education, health, trade, foreign direct investment (FDI),economic freedom, and population growth.In order to be able to explain the study's factors on economic growth, growth theories havebeen applied, i.e. Solow and Romer models as well as Kremerian models that explain theimpact which population growth, education, and health have on economic growth. Inaddition, the electrical paradigm (OLI), and institutional theory have been applied to explainthe effects of FDI, economic freedom, and corruption.The collected data applied in the study is taken from various types of databases, including The World Bank, Transparency International, UNDP, and the Fraser Institute. I will examine20 out of a total of 48 possible countries in Sub-Saharan Africa and the study is limited to athirteen-year time period between the years 2006-2019.In order to investigate how the studied factors affect the economic growth in Sub-Saharan,the study was based on a fixed effect model that is implemented in the econometric analysisof the panel data. The final results of the study demonstrate that economic freedom andcorruption are statistically significant for economic growth in sub-Saharan Africa. In contrast,FDI, health, education, trade, and population growth are all non-significant. / Syftet med denna studie har varit att undersöka samt analysera om de bidragande faktorernabidrar till den ekonomiska tillväxten i Sub-Sahara. I många tidigare studier inom mitt ämnehar man kommit fram till olika resultat, då många faktorer påverkar den ekonomiskatillväxten antingen positivt eller negativt. Studien har även tillämpat relevantamakroekonomiska teorier för att kunna dra ett samband mellan den ekonomiska tillväxtenoch tillväxtfaktorerna. Studien består utav en beroende variabel vilket är tillväxt samt 7 oberoende variabler vilket ärföljande: korruption, utbildning, hälsa, handel, utländska direktinvesteringar (FDI),ekonomisk frihet och befolkningstillväxt.För att kunna förklara de studerade faktorerna på den ekonomiska tillväxten har mantillämpat tillväxtteorier alltså Solow och Romer-modellen samt Kremerian modellen somförklarar vilken inverkan befolkningstillväxten, utbildning och hälsa har på den ekonomiskatillväxten. Därutöver har det elektriska paradigmet (OLI), institutionella teorin tillämpats föratt kunna förklara effekterna av FDI, ekonomisk frihet samt korruption.Den insamlade data som tillämpas i studien är hämtad från olika typer av databaser blandannat The World bank, Transparency international, UNDP och Fraser Institute. Jag kommeratt undersöka 20 av totalt 48 möjliga länder i Sub-Sahara Afrika och studien är avgränsad tillen tretton års tidsperiod mellan år 2006- 2019.För att kunna undersöka hur de studerade faktorerna påverkar den ekonomiska tillväxten iSub-Sahara har studien utgått från en fasta effekt modell som implementeras i denekonometriska analysen av paneldata. Studiens slutgiltiga resultat påvisar att ekonomiskfrihet och korruption är statistiskt signifikant för den ekonomiska tillväxten i Sub-Sahara.Däremot är FDI, hälsa, utbildning, handel, befolkningstillväxt icke-signifikanta.

Studien syftade till att synliggöra eventuella samarbeten mellan företag i assistansbranschen, och mellan företag i assistansbranschen och andra företag, samt hur dessa eventuella samarbeten såg ut på branschnivå. Avsikten med arbetet var att få en djupare förståelse för hur organiserad brottslighet kan se ut när brottsligheten möjliggörs med företag som brottsverktyg. Arbetet baserades på registerdata från Inspektionen för vård och omsorg, gällande företag som fått sina tillstånd att bedriva personlig assistans återkallade, samt på information gällande dessa företags styrelser och verkliga huvudmän. Metoden social nätverksanalys användes för att studera dessa samarbeten. Vidare gjordes en deskriptiv analys av assistansföretagens samarbeten på branschnivå. Resultaten visade en låg grad av samarbeten mellan de assistansföretag som fått sina tillstånd återkallande. Däremot var styrelseengagemang i andra företag vanligt förekommande bland företrädare för dessa, framförallt i andra assistansföretag, men också i företag som ägnar sig åt juridisk- och ekonomisk rådgivning. Baserat på teori och tidigare forskning fanns goda skäl att anta förekomst av branschöverskridande brottsliga samarbeten. / The aim of the study was to highlight potential collaborations between companies in the assistance industry, and between companies in the assistance industry and other companies, as well as what these possible collaborations were like at the industry level. The purpose of the exercise was to gain a deeper understanding of what organised crime can look like when crime is facilitated by using companies as criminal tools. The research was based on register data from the Swedish Health and Social Care Inspectorate, concerning companies that have had their licences to provide personal assistance withdrawn, and on information concerning the management boards and actual directors of these companies. The social network analysis method was used to study these collaborations. Furthermore, a descriptive analysis of the assistance companies' cooperation at the industry level was made. The results indicated a low degree of cooperation between the assistance companies that had their licences withdrawn. However, board involvement in other companies was common among representatives of these companies, especially in other assistance companies, but also in companies that provide legal and financial advice. Based on theory and previous research, there were good reasons to assume the existence of cross-industry criminal co-operation.

The Madrid City Council’s efforts to invite citizens to decision making are being examined through the eyes of six young inhabitants, aged 18-30. Their views on sustainability and experiences of participating in the city development are gained through qualitative, semi-structured interviews. The interviewed citizens find sustainability important, but their definitions are not in accordance with the polysemic way sustainability is being conceived and discussed theoretically. It also differs from their experience of how the government defines it. The findings are filtered through the concepts of sustainability and sustainable development, urban planning, and citizen engagement. While expressing a low trust in the institutions, the citizens seem to believe that the city takes the public’s opinions into account, but to a low extent. Possible explanations to the perspectives provided by the interviewees and the current situation of low participation rate among young inhabitants are presented. Strategies for how the Madrid City Council could increase the participation rate among young citizens are then suggested, such as increased governmental transparency, increased focus on projects related to sustainability, and improved education about sustainability.

This qualitative study has evaluated the economic development progression in the Russian Arctic over the 2008-2020 time-period. Departing from the qualitatively formulated official objectives in the Russian Federation’s Policy for the Arctic to 2020 (signed in 2008), this investigation sought to trace the implementation process and analyse the extent in which they have been met. A geoeconomic theoretical framework was used to guide this study through a dual case-centric process tracing and policy evaluation methodology. The data in this investigation mainly originated from news sources, think tanks, Arctic-specific foundations, and official reports from the Arctic Council and the Nordic Council of Ministers. The investigation was not hypothesis driven but rather attempted to assess the extent to which Russia’s stated objectives corresponded with the economic reality in the Russian Arctic region. The investigation has focused on three separate but interrelated elements of the regional economic development, namely maritime activity, hydrocarbon resource development and demographic trajectory. The analysis found that economic activity in the Russian Arctic regions has increased over the time-period and the stated policy objectives are to be considered fulfilled.

Denna undersökning har sitt fokus på arbetslöshetsåtgärder i Karlstad under mellankrigstiden och tiden för andra världskriget. Undersökningen baseras från rapporter och protokoll från Arbetslöshetskommittén i Karlstad samt några ytterligare lokala aktörers uttalanden i frågan vilka funnits med i bilagor till rapporter och protokoll. Kommunen skulle genom den lokala arbetslöshetskommittén i praktiken genomföra och utöva arbetslöshetspolitiken som fastställts på nationell nivå. De två vanligaste hjälpmedlen till att dämpa de problem som arbetslösheten medförde var kontantunderstöd och arbetshjälp. I vilken omfattning och i vilken form dessa skulle erbjudas var upp till kommunen att besluta inom ramarna för de statliga direktiven och lagarna relaterade till arbetslöshetshjälp. Arbetslöshetspolitiken baserades på en samling värderingar relaterade till arbetslöshetspolitik, arbetsmarknad, arbetsmoral och försörjning kallad arbetslinjen. Arbetslinjen förespråkade sammanfattningsvis möjligheten till familjeförsörjning, där de som kunde arbeta skulle arbeta, och att de som inte kunde få hjälp skulle få hjälp av staten – i första hand genom arbete som arbetslöshetshjälp. Denna undersökning syftar till att undersöka om arbetslinjens politik implementerats på lokal nivå via Arbetslöshetskommittén, och i så fall hur implementeringen kan urskiljas i materialet. För att besvara syftet har protokoll, rapporter och bilagor till dessa analyserats. På grund av materialets varierade utformning har materialet både analyserats med hjälp av både kvalitativ och kvantitativ metod där rapporter med statistisk sammanställts kvantitativt och rapporter beskrivits genom en mer kvalitativ metod i textform. För att analysera huruvida arbetslinjens värderingar kan utläsas i materialet eller har en egenskapad analysmodell använts vilken främst baserats på Junestavs och Olofssons forskning. Undersökningen påvisar att Karlstad uppvisade arbetslöshetskommittén enligt undersökningen samsyn med de värderingar som arbetslinjen representerade. Detta framkom bland annat genom förespråkande av arbete som arbetslöshetsåtgärd framför understöd, negativa uttalanden gentemot understöd som arbetslöshetshjälp och negativa uttalanden om höga löner för nödhjälpsarbeten. Efter 1920-talets mitt använde de dessutom sällan understöd som hjälpåtgärd. I stället användes arbete som arbetslöshetshjälp. / This survey examines unemployment measures in Karlstad between the interwar period and the end of World War II. The survey is based on reports and protocols from the Unemployment Committee in Karlstad, as well as the statements of a few other local actors on this issue in cases where these were included as appendices to reports or protocols. The municipality, through the local Unemployment Committee, would in practice implement and exercise the unemployment policy established at the national level. The two most common means of alleviating the problems caused by unemployment were financial support and work arranged by the state or municipality. The extent and form of both of theese were up to the municipality to decide, as long as they remained within the framework of the state directives and laws related to unemployment assistance. The unemployment policy was based on a set of values ​​related to unemployment policy, labor market, work ethic and livelihood called the work line, or arbetslinjen in Swedish. In summary, the work line advocated the possibility of the ability to support families where those who could work would work and those who could not would receive help from the state - primarily through work as unemployment assistance. The purpose of this research is to examine whether or not the local implementation of values of the work line is visible within the work of the Unemployment committee i Karlstad, and if so how the implementation can be discerned in the material. Protocols, reports and appendices has been analyzed to achieve the purpose of this research. Due to the different design of the material, the material has been analyzed using both qualitative and quantitative methods, where reports with statistical compilations has been described through qualitative methods in text. In order to analyze whether the work line's values ​​can be read in the material, an analysis model has been created and used, which is primarily based on research by Junestav and Olofsson. In Karlstad, according to the survey, the unemployment committee showed signs of consensus with the values ​​that the work line represented. This was, among other things, noticed by advocating work as an unemployment measure over financial support, negative statements towards financial support such as unemployment aid and negative statements about high wages for emergency relief work. In addition, they rarely used support as a relief measure compared to work. Instead they advocated for using work as a unemployment assistance.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka och beskriva vilka likheter och skillnader som finns inom användandet av ersättningsmodellen pay for performance (P4P), inom hälso- och sjukvården, i Sverige och Storbritannien under tidsavgränsningen 1980–tal till 2000–tal.  Metod: Uppsatsen är skriven som en komparativ studie mellan två länder och materialet som samlats in har hämtats från tidigare studier och artiklar och är således en sekundär litteraturstudie.  Resultat: En av de stora skillnaderna som uppenbarats under undersökningen är att det skiljer sig stort mellan hur mycket vårdgivarna själva kan påverka den ekonomiska ersättningen och till vem den betalas ut. Det finns även kopplingar mellan införandet av prestationsbaserade ersättningsmodeller och de politiska förändringsprocesser som skett, det har visat sig att det finns kopplingar mellan den återhållsamma ekonomin som präglade 1980-talet, och införandet av P4P under 1990-talet. / Abstract  Purpose: The purpose of this study is to investigate and describe the similarities and differences regarding the management model Pay for performance (P4P) in health-care in Sweden and Great Britain. The chosen time delimitation for this study is the years between the 1980´s and the 21st century. Method: This thesis is a comparative study of two countries and the material collected has been taken from earlier studies and articles and is thus a secondary review.  Results: One of the big differences between the two countries, which is shown in this study, is that it differs greatly between how much the care providers themselves could influence the financial compensation, and to whom it is paid. There are also connections between the restrained economy that characterized the 1980´s and the implementation of P4P during the 1990´s.

Uppsatsen handlar om att ta reda på om erfarenheter av utsatthet påverkar människors syn på hur välfärden ska utformas.. Uppsatsen bygger på data från knappt 5,000 respondenter från den svenska Levnadsnivåundersökningen (LNU) 2000. Jag undersöker hur respondenternas inställning till tre välfärdspolitiska frågor har samband med deras erfarenhet av utsatthet, utöver det samband som tidigare forskning påvisat mellan individers klass, kön och ålder och välfärdsstatsattityder. Attityder till välfärdens utformning mäts med tre frågor: attityd till privata välfärdsalternativ, attityder till små inkomstskillnader och attityder till att mer vård ska ansvaras inom familjen. Tre aspekter på utsatthet undersöks: ekonomisk, social och fysisk utsatthet. Uppsatsens bidrag till forskningsfältet är att försöka hitta fler faktorer till att förstå människors välfärdsattityder utöver till exempel klass. Klass har länge varit i frågans fokus men genom att titta ur andra vinklar är det möjligt att en annan, större bild träder fram som visar att förklaringen inte var så enkel. Analyserna visade att den ekonomiska utsattheten var den enda formen av utsatthet som hade tydliga signifikanta samband på välfärdsfrågorna. Det tyder på att respondenternas utsatthet inte är en större bidragande faktor för att förstå individers välfärdsattityder.

Studien koncenterar sig på att FDI som betyder utländska direktinvesteringar har en positiv påverkan på utvecklingsländers BNP. De valda utvecklingsländerna är uppdelade och ingår i gruppen Öst Asien och Stilla Havet och Sub -Sahara Afrika. Vilket ska kontrolleras mot beroende variabeln BNP där de valda oberoende variablerna är FDI, export, import, population och internet användare. Teorin om långsiktig ekonomisk tillväxt byggs upp utav fysiskt kapital och human kapital. Där Solow och Swan bygger sin ekonomiska modell utav det fysiska kapitalet vilket senare utvecklas sig till steady state det vill säga en jämviktsnivå, där investeringarna slås ut utav deprecieringar. Human kapitalet är antalet forskare respektive vanliga arbetare, forskarna är de som utvecklar Romer’s ideer vilket är kärnan för ekonomisk tillväxt. Detta därefter är det som skapar en konstant tillväxt. Man har flera gånger observerat i ett antal tidigare studier att utländsk direktinvestering är en av de avgörande faktorerna när det gäller ekonomisk tillväxt såväl som i utvecklingsländer som utvecklade länder. Det har dock funnits ett fåtal studier som visat det motsatta inom ämnet. Det har också blivit fastställt att företagande och investeringar är ledande faktorer för långsiktig ekonomisk tillväxt i de flesta länder. Genom en tidsserie regression utförd med OLS är ändamålet att leta efter effekten mellan utländsk direktinvestering och ekonomisk tillväxt. Den empiriska analysen visar ett positivt signifikant resultat mellan utländsk direktinvestering och tillväxt i Öst Asien och Stilla Havet men dessvärre negativt i Sub –Sahara Afrika något som ger ett osammanhängande intryck mellan relationen för FDI och ekonomisk tillväxt i de undersökta utvecklingsländerna.