Tourism has become a major part of today's society and has been seen as a human privilege. The expansion of tourism makes travel more accessible to more people. Still, people with a disability can face difficulties when traveling for the purpose of tourism. Information becomes important to accomplish accessible tourism for everyone, but the problem in various tourism disciplines occurs with the lack of knowledge about people with disabilities.  Tourism has different disciplines. Transportation is one of the basics of making tourism accessible around the world. Transportation has a major impact on tourism development but also in tourist experiences. If the transportation mode is not accessible, it can be a negative experience for people with a disability and can affect the entire journey and their willingness to attempt further trips. Disability is a broad definition and it is important to understand that different disabilities require different needs and that everyone is individual. This study analyzes how hearing loss affects travelers and the understanding of; (1) What may be needed to assist people with hearing impairments when traveling; (2) How does traveling affect people with hearing impairment when they do not have accessibility? The method is a qualitative method with in-depth interviews because this study wants to understand and reflect participants’ experiences when traveling with a hearing impairment.

The purpose of the study is to highlight and investigate lack of basic services on city tourism in Bamenda from a national and an international stakeholders’ perspective. The study also aims to explore potential solutions and suggest improvements that can make Bamenda more competitive as a tourist destination. Basic services focused on has been insecurity, infrastructure shortage and unskilled personnel on tourism sub industries, electricity outages and unstable internet supply. To understand the scope of, the problem, a qualitative method approach was used whereby thirty-seven persons were interviewed. The respondents were adult males and females between the age range 38- 50 who have years of working experience and academic background that ranged from bachelor’s degree to Doctor of Philosophy (Ph. D). The study identified government negligence in providing needed infrastructure and services as some of the biggest setbacks to the smooth functioning of the tourism industry in Bamenda. It was surprisingly realized that Bamenda has a diverse culture capable of attracting many international tourists as well as a very dynamic population. Additionally, it was noted that there is a devastating crisis of identity in the Cameroons that has brought tourism to near zero.

The tourism industry is today the most powerful driver of economic growth and development. Globalization plays a big role in diminishing traveling barriers across the globe, which has led to increased competition between destinations to identify themselves and delineate how they want to be perceived by tourists. In this case, developing a clear destination brand identity is paramount for success. Tourism destinations are complex; they are multidimensional and so are their consumer needs and stakeholders interests. The focal point of this research was on destination branding; it is crucial to have all the stakeholders on board. Consequently, a destination brand has to reflect the authentic identity of the destination hence differentiating it from its competitors. The purpose of the research was to explore stakeholders’ practices in destination branding, their attitude, experiences and expectations of branding Mombasa. The research was based on qualitative method where primary data was gathered through face to face interviews with the tourism stakeholders in Mombasa, and data collected was analysed using content analysis. The key findings include; lack of unity among stakeholders, Mombasa has not been branded, inadequate funds for branding Mombasa, and need for product diversification. The research concludes by suggesting step by step approach for branding the destination.

Trend of Sustainability is applied to city planning and try to achieve the sustainable development of a city and a town that is generous to people, environment and vitalise the economy at the same time. Initiatives for sustainable city planning in Japan is organized by the national Government, so called, FutureCity Initiative. This initiative enables to local city and representative to participate and act for reducing greenhouse gas (GHG) within a city and aim sustainable development. Chiyoda city is one of the cities elected as an Eco-Model City’s FutureCity project. One of their approaches is to cooperate with local businesses group in Otemachi, Marunouchi, Yurakucho district (OMY district) to solve the environmental and social issues and contribute for their city to be sustainable. This thesis focuses on this OMY district that support a huge part of Japanese economy and aim to be the world most sustainable urban city to lead a sustainable earth in the future. When business leaders become main actors of sustainable city making, their business and economic knowledge and the interest to sustainability would be combined and influence the definition and understanding of ‘sustainability.’ It is important to acknowledge that the process of meaning making for sustainability, from a business perspective in capitalism and neoliberal society, has been influenced by historical factors that human beings has been prioritising economic growth and ideology of capitalism and affect the environment and vice versa. This also have impact on the structure of Tokyo including infrastructure, transportation, lifestyle, human behaviour in the future. In this circumstance, will it actually make the city sustainable for its environment, society and economy?

Bakgrund: I en värld som genomgår förändrade samhällstrender och där människor blir mer och mer medvetna om sociala- och miljömässiga konsekvenser är det viktigare än någonsin att införliva detta i de affärsmässiga organisationerna. Ett sätt att implementera detta förhållningssätt i verksamhetsstyrningen är genom att anamma begreppet CSR. CSR utförs med hänsyn till ekonomisk-, ekologisk- och social hållbarhet i samband med företagets ansvar gentemot berörda intressenter. I och med den ökade befolkningstillväxten och efterfrågan på bostäder har fastighetsbranschen ett stort ansvar gällande hållbarhetsaaspekterna. På grund av de rådande utmaningarna kring hållbar utveckling som företag och samhälle står inför tillkom Agenda 2030. Denna tillsammans med CSR bör införlivas i företagens strategier och mål för ett gynnsamt resultat.  Problem: Det har tidigare utförts forskning som menar att det finns ett starkt samband mellan miljön, samhället och ekonomisk utveckling. I och med den ökade efterfrågan på hållbara fastigheter och de åtstramande regelverken blir hållbarhetsaspekterna och CSR allt viktigare inom fastighetsbranschen. CSR är ett begrepp som studeras kontinuerligt, dock oftast med fokus på om CSR är lönsamt. Denna studie kommer att beröra CSR kopplat till syftet som allmännyttiga fastighetsbolag arbetar för.  Problemformulering: Hur och varför implementerar allmännyttiga fastighetsbolag CSR i sitt hållbarhetsarbete för att tillgodose sina intressenter? Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva hur allmännyttiga fastighetsbolag implementerar CSR i sitt hållbarhetsarbete för att tillgodose sina intressenter. Studien kommer att belysa likheter, skillnader och eventuella mönster som kan urskiljas mellan de studerade företagen.   Metod: Vi har genomfört en kvalitativ studie i form av intervjuer med allmännyttiga fastighetsbolag och kommuner på tre orter i Sverige. Den teoretiska referensramen har utformats med hjälp av vetenskapliga artiklar, litteratur och webbsidor.  Resultat: Resultatet av studien visar att de allmännyttiga fastighetsbolagen inte arbetar med begreppet CSR, istället anses det vara en synonym till hållbar utveckling. Begreppet införlivas därför indirekt i verksamheten genom arbetet med ekonomisk-, ekologisk- och social hållbarhet. Även allmännyttans samhällsansvar kan ses som en del av CSR-arbetet. Implementeringen av CSR sker genom mål, arbetsprocesser och uppföljning, dessa processer sammankopplas även med Agenda 2030. Fastighetsbolagen anser att nuvarande- och potentiella hyresgäster är de viktigaste intressenterna, vilket gör att bolagen anpassar sitt arbete efter dessa. Genom önskemål och krav ifrån hyresgästerna har dessa därför en stor möjlighet att påverka fastighetsbolagen.

Hållbar utveckling är ett begrepp som innefattar en utveckling som tillgodoser hållbarhetsvärdena ekonomisk, ekologisk och social utveckling likvärdigt. Förtätning är ett sätt att planera städer, inte sällan med hållbarhetsargument. Förtätning är ett ord som är motsatsen till utglesning och innebär en process att förändra de redan existerande och bebyggda områdena. En kommun som tillämpar förtätning som strategi för planeringen, med just hållbarhetsargumentet är Sundbyberg. Kommunen är den till ytan minsta i Sverige men med det högsta befolkningsökningen. Generellt tenderar det kommunala arbetet lägga stort fokus kring de positiva aspekterna utan någon djupgående analys kring konsekvensbedömning. Studiens syfte har sin grund i att beskriva hur förtätning tillämpas i planeringen för Sundbyberg, och undersöka huruvida förtätning kan vara bidragande till en hållbar utveckling i Sundbyberg. Det huvudsakliga syftet är att utvärdera de centrala hållbarhetsvärden som anges som bakomliggande skäl till förtätning, samt konsekvenserna av förtätning. De teorier som har valts förklarar vilka konsekvenser förtätning medför, både positiva och negativa för en hållbar utveckling.  För att besvara syftet har empiri samlats i form av en kvalitativ innehållsanalys över Sundbybergs översiktsplan. Det har också genomförts en semistrukturerad kvalitativ intervju som ett komplement till innehållsanalysen. Intervjun var med en nyckelperson inom planeringen över Sundbyberg. Empirin visade på att det främsta skälet till ökad förtätning grundar sig i de positiva följderna som en sammanflätning av de olika stadsdelarna leder till. Detta skall visa sig med exempelvis minskad segregation, ökad tillgänglighet och resurseffektiva lösningar.  Diskussionen analyserar det insamlade materialet med teorin. Den avslutande slutsatsen blev därefter att de positiva följderna av förtätningen överskrider de negativa och att det främsta fokuset är på den sociala hållbarheten. Dock kommer de närmsta åren i Sundbyberg innebära flera ombyggnationer. Detta kommer leda till förutsättningar som försvårar arbetet för ökad hållbar utveckling. Trots detta är den långsiktiga förtätningsprocessen ett sätt för att främja en sådan utveckling.

I en allt mer globaliserad värld där bolag tvingas expandera sina verksamheter utomlands för att behålla konkurrenskraft och marknadspositionering, har valutarisk fått en allt större inverkan på svenska företags resultat. Valutarisk uppstår vanligtvis genom antingen transaktioner i främmande valuta eller när utländska dotterbolag konsolideras med moderbolaget. För att hantera risken kan företag med hjälp av interna- och/eller externa valutasäkringsmetoder reducera sin valutariskexpoenering. Denna studie ämnar till att fastslå och förklara hur olika variabler påverkar svenska börsnoterade bolags frekvens och metod för valutasäkring. Från välkända teorier inom nationalekonomi och organisationsteori samt tidigare forskning kan det konstateras att det råder delade meningar gällande vilka bakomliggande variabler som påverkar företags val av valutasäkring. För att fokusera denna uppsats har geografiskt läge, företagsstorlek och volatilitet av växelkurs valts ut som variabler att undersöka. Dessa variabler anses vara extra aktuella att studera idag då kronan anses vara svag och volatil relativt jämförelsevalutor. Med ett urval bestående av i stort sett alla Large Cap och Small Cap företag, rensat från investmentbolag och banker, har en enkätundersökning genomförts. Dessutom har årsredovisningar för totalt 60 bolag analyserats för tre olika räkenskapsår samt har intervjuer med experter inom ämnet utförts för djupare analys och förståelse.  Resultatet från studien indikerar att företagsstorlek har en betydande inverkan på företags val av valutasäkring. Det går också att konstatera att det geografiska läget påverkar hur företag förhåller sig till valutariskhantering. Dessutom har ett signifikant samband mellan variablerna företagsålder och valutasäkring upptäckts. Emellertid kan inget statistiskt signifikant samband fastslås mellan variablerna valutariskhantering och volatilitet av växelkurs men ämnet föreslås för vidare forskning och då förslagsvis med en större kontrollgrupp för ökad precision. Det har också gjorts försök till att testa relationen mellan förekomsten av valutasäkring och aktiekursutveckling, volatilitet i aktiepris och lönsamhetsmåttet avkastning på egna tillgångar (RoA). Det har visat sig finnas skillnader i medelvärde mellan de företag som valutasäkrar och de som inte gör det. Kontrollgrupperna har dock varit för begränsade i antal för att tillstå detta som bevis med 95 % konfidensintervall. / In an increasingly globalized world where companies are forced to expand their operations abroad in order to maintain competitiveness and market positioning, foreign exchange risk has increased in its importance on the result of Swedish companies. Foreign exchange risk usually occurs either through transactions in foreign currency or when overseas subsidiaries are consolidated with the parent company. In order to manage this risk, companies can use internal- and/or external hedging techniques in order to reduce this exposure. This study seeks to determine and explain the impact of different variables to the extent and method of currency hedging which are used by publicly traded Swedish companies. From well-known theories in economics and organizational theory as well as previous studies, it can be concluded that there are different views regarding which factors determines firm’s choice of hedging technique. In order to narrow this essay, the factors geographical location, company size and volatility of exchange rate has been chosen as underlying variables to investigate. The variables are considered particularly relevant to study and evaluate on the Swedish market today as the Swedish krona is considered to be weak, given a 25-year average, relative to other currencies such as the euro and the US dollar. With a sample consisting of all Large Cap and Small Cap companies, reduced by financial companies, a survey has been conducted. In addition, annual reports for three different years, 60 companies in total have been analysed and for a deeper analysis and understanding and interviews with experts in the subject have been executed. The results of the study indicate that company size has a significant impact on firms’ choice of hedging technique. It can also be concluded that the geographical location affects how companies relate to currency risk management. Additionally, a significant correlation between the age of companies’ and currency hedging has been discovered. There have also been tests investigating the relation between the presence of currency hedging with volatility of exchange rate without being able to prove a statistically significant relation, but the subject is suggested for further research with a more extensive control group for higher precision. Attempts has also been made to see if a significant relationship between currency hedging and stock performance, stock volatility and return on assets as a measure of profitability. There are differences in the mean between the firms that uses currency hedging and the firms that don´t use currency hedging but the control groups has been too limited to proof this relationship at 5% significance level.

No description available.

Ekonomisk brottslighet är ett samhällsproblem som påverkar alla. Det är ett stort problem för företag världen över oberoende av vilken industri eller vilket land företaget befinner sig i. Ekonomisk brottslighet har ingen klar definition, men sägs vara brott som sker inom ramen för en lagligt bedriven näringsverksamhet och för vinnings skull. Ekobrott påverkar inte bara företag utan även stat och den enskilda människan.Syftet med denna uppsats är att beskriva den ekonomiska brottslighetens utveckling. Vi vill redogöra för orsakerna till varför ekobrott sker och genom detta undersöka om ekobrotten verkligen ökar eller om de endast uppmärksammas mer. Vi vill söka problematisera hur den ekonomiska brottsligheten ser ut i samband med obestånd och ytterligare undersöka vilka ekobrott som förekommer i dessa situationer. Forskningsfrågorna i vår uppsats är:♦ Visar utvecklingen en tendens till ett ökat antal ekobrott eller har brotten endast uppmärksammats mer av samhället?♦ Vilken typ av ekonomisk brottslighet förekommer vid obeståndssituationer?Utvecklingen visar att antalet anmälda ekobrott har ökat under de senaste åren. Några av våra respondenter menar att ekobrotten ökar, några är osäkra och en menar att det inte går att veta. Statistiken speglar endast myndigheters insatser. De mest förekommande ekobrotten är bokföringsbrott och skattebrott som även har stått för den största delen av ökningen. Anledningen till att bokföringsbrotten och skattebrotten ökat mest är att skattetjänstemännen gjort fler anmälningar och att lågkonjunkturer lett till att fler företag gått i konkurs. Bokföringsbrottet är även det brott som är vanligast vid obestånds- och konkurssituationer. Ekonomisk brottslighet och obestånd har ingen direkt koppling, men det är ofta vid konkurser som ekobrott upptäcks. Några av de centrala ekobrotten vid obestånd och konkurs är borgenärsbrotten som endast kan begås då ett företag är på obestånd.Vi är hermeneutiker som i denna uppsats valt att tillämpa en kvalitativ metod. Detta eftersom vi vill gå på djupet angående fenomenet ekonomisk brottslighet. Vi har ett abduktivt angreppssätt då vi utgår från befintlig teori för att sedan göra empiriska undersökningar, men målet är att komma fram till egna slutsatser snarare än att testa teorin. Vi har en växelverkan mellan induktion och deduktion. Vår empiriska information består av intervjuer med personer insatta i ekonomisk brottslighet och obestånd. För att uppsatsen ska vara giltig och pålitlig har vi strävat efter att uppnå hög validitet och reliabilitet.Våra slutsatser är att det finns en tendens till att ekobrotten ökar men att de inte ökar i samma omfattning som antalet anmälningar. Ekobrottens ökning kan inte enbart hänföras till en ökad uppmärksamhet. När det gäller den ekonomiska brottsligheten vid obeståndssituationer förekommer alla typer av ekonomisk brottslighet, men det är bokföringsbrottet som är det vanligaste. / Uppsatsnivå: D

Payment for Ecosystem Services (PES) has been seen as a strategy to reduce poverty while maintaining and increasing the supply of ecosystem services. Vietnam is the first country in Southeast Asia to implement PES as a law for forest protection. Several studies of PES in Vietnam have been done, where the positive results tend to come from provinces with higher payments. This also seem to correlate with the level of environmental awareness and engagement among local communities. In this study, interviews with NGOs and institutions were conducted with the purpose to investigate their perception of the understanding of PES on a local level, and how they are working for improvements. All interviewees recognized that there are problems with the top-down design of the policy and raised issues such as lack of communication, low and risky payments and low rates of engagement within local communities. The interviewees are working for improvements from different angles and levels. The effectivity approach has led to an overall higher understanding of PES in Vietnam, whilst a more fair approach might be needed to achieve a long-term change of behaviour.