<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka om det föreligger ett positivt samband mellan frihandel och ekonomisk tillväxt, dels i afrikanska länder, dels i länder tagna från hela världen. Vad jag genom min uppsats främst vill söka svar på är om en ökad grad av frihandel i Afrika bidrar till en högre ekonomisk tillväxt. Genom att även inkludera andra länder i min undersökning, försöker jag dessutom ta reda på om sambandet mellan frihandel och tillväxt ser annorlunda ut ur ett globalt perspektiv.</p><p>Som metod använder jag mig i uppsatsen av en regressionsanalys. Som mått på frihandel använder jag mig av ett index utvecklat av den amerikanska organisationen Fraser Institute, kallat Freedom to Trade Index.</p><p>Mina regressionsresultat visar på att Freedom to Trade Index ej har något statistiskt signifikant samband med den ekonomiska tillväxttakten i de afrikanska länder jag undersöker. I min ”världsundersökning” visar sig däremot indexet ha ett positivt samband med den ekonomiska tillväxttakten. Ur ett globalt perspektiv verkar således frihandel vara en faktor som påverkar den ekonomiska tillväxten positivt, däremot finns det inga tecken på att frihandel har samma effekt i afrikanska länder. Det verkar således finnas regionala faktorer inom den afrikanska kontinenten som gör att frihandel här inte påverkar den ekonomiska tillväxten.</p>

<p>Studien har utförts i två organisationer, järnverket Uddeholm Tooling AB samt Statens Räddningsverk. På Uddeholm Tooling AB har undersökningen koncentrerats till avdelningen Terminalen och på Statens Räddningsverk har två enheter studerats, ekonomienheten i Karlstad samt Revinge skola. På såväl Terminalen som Statens Räddningsverk finns problem gällande kommunikationen mellan olika aktörer. Studien har genomförts med en kvalitativ metod bestående av observationer och intervjuer. Syftet med studien är att undersöka och skapa förståelse för kommunikationens betydelse vid förmedling av ekonomisk information.</p><p>Under studiens gång har meningsskapande blivit det övergripande ämnesområdet. I båda organisationerna bottnar många problem i att medarbetarna inte skapar mening med händelser i organisationen. Då kommunikationen inte fungerar aktörer emellan, minskar möjligheterna för gemensamt meningsutbyte gällande bland annat den ekonomiska informationen. Inom såväl Terminalen som Statens Räddningsverk önskar medarbetare fler möten där utbyte av åsikter och synpunkter kan ske. Detta skulle kunna öka medarbetarnas möjlighet till att uppnå en gemensam förståelse kring ekonomisk information och redovisningsfrågor.</p><p>Även kulturen har visat sig påverka meningsskapandet, då det inom båda organisationerna finns olika normer och värderingar. För att få till stånd ett meningsutbyte och gemensam förståelse finns det därför behov av en kulturförändring inom såväl Terminalen som Statens Räddningsverk, där olika kulturer möter varandra.</p><p>Undersökningen har visat att förståelsen för ekonomisk information kan ökas genom användandet av händelseberättelser. Berättelserna är en form av händelseredovisning, och kan fungera som kommunikationsmedel. Medarbetarna på Terminalen fick under en utvecklingsresa, våren 2006, ta del av två lokalt anpassade händelseberättelser gällande olika situationer på avdelningen. Undersökningen visade att dessa berättelser fungerade som diskussionsunderlag, vilket ledde till ett ökat meningsskapande och till gemensamma beslut om åtgärder för att lösa problem på avdelningen.</p>

<p>This licentiate thesis investigates the decision-making process behind the regulation of winter shipping along the coast of the northern part of Sweden, the Norrland region, in the period 1940-1975. The licentiate thesis examines two aspects of this decision-making process. First, how the regulations in the field of winter shipping were designed in the period. Second, this work examines the underlying factors behind this regulatory outcome on the premise that the regulatory design in the field was the result of an interaction between the regulating actors in the government and their political and economic institutional context.</p><p>As for the first issue, it is demonstrated that the period 1940-1975 was characterised by a regulatory ambition to expand winter shipping along the coast of Norrland. This meant that the government made substantial investments in ice-breakers during the period, which gradually expanded the shipping season until the target of year-round shipping even to the northernmost ports was established in the first part of the 1970s. Accordingly, those dues for ice-breaker services proposed by several committees that investigated the issue were never introduced. Instead, government-led ice-breaking has served to compensate Norrland as a peripheral region for its relatively high transport costs.</p><p>Regarding the second issue, it is showed that the decision-making process was influenced by developments at different policy levels of the government hierarchy. In the period 1940-1964, when a public authority within the maritime sector emerged and was consolidated, developments at the maritime sector level affected the decision-making process to a large extent. In turn, the period after 1964 witnessed a change in government policy towards the Norrland region as a more interventionist regional and industrial policy than earlier was implemented. This meant that the decision-making process to a larger extent was influenced by factors originating from a macro policy level.</p><p>During the decision-making process, actors at both the maritime sector level and the macro level emphasized the importance of government-regulated winter shipping for the regional industrialization of the Norrland region in terms that reflected the aims and interests of their policy levels. In this respect, actors in the maritime sector pointed to the role of winter shipping as a trade policy instrument while actors who represented the interests of regional development policy and industrial policy considered the expansion of winter shipping as crucial in achieving the general ambition to create a geographically egalitarian welfare state, characterised by high levels of growth and low unemployment.</p>

No description available.

<p>Det finns inga interna kontrollsystem som helt eliminerar risken för ekonomiska oegentligheter. Istället ligger fokus på hur företag efter bästa förmåga kan förebygga ekobrott. Börsnoterade företagens interna kontrollsystem har fått ytterligare uppmärksamhet på senare år genom problematiken kring agentteorin, svensk kod för bolagsstyrning och inte minst det ökande antalet anmälningar av ekonomisk brottslighet i Sverige på senare år. Ökningen kan sägas bero på en rad faktorer, där motiv, möjlighet och rationalisering är tre viktiga delar. Svenska företag försöker idag motverka ekobrott genom preventiva, detektiva samt reaktiva metoder vilka ofta också verkar i symbios. Detta görs både genom hårdare kontrollmiljöer i form av exempelvis stickprov och attestrutiner, men också med ökat fokus på mjukare kontroller i form av uppförandekoder och spridandet av en god företagskultur. Här ser företag idag ett ökat behov av förändringar, gällande exempelvis belöningssystemen och den interna informationsspridningen. Interna kontrollsystem är dock resurskrävande, varför företag hela tiden måste göra en avvägning om huruvida nyttan av kontrollen uppväger eller överstiger dess kostnad.</p><p>Sammantaget kan sägas att de undersökta företagen upplever att de hårdare kontrollerna är effektiva, men behöver ses över regelbundet samtidigt som mer resurser med fördel kan läggas på de mjukare kontrollerna. Dock är det viktigt att de hårda och mjuka kontrollerna samverkar för att kostnadseffektivt bekämpa ekonomisk brottslighet.</p>

<p>The Juntas Vecinales of El Alto portray a telling picture of the current process of societal change inBolivia. Formed to attend the collective needs of indigenous migrants striving to settle down on theoutskirts of the capital, the Juntas Vecinales have grown as an intrinsic part of El Alto becomingsignificant socio-political actors and part of the indigenous social movements propelling the processof change in Bolivia. Their traditional function of supervising public policy by pressuring serviceproviders to attend their demands is commonly known as the practice of social control. A functionthat was institutionalized in the nineties with neoliberal inspired citizenship reforms ofdecentralization. The dynamic relation between the informal and formal branches of social controlis particularly evident in El Alto as the Federation of Juntas Vecinales and the legal supervisinginstitution called the Vigilance Committee hold each branch. This paper presents a case study on theformal and informal actions and activities that define the current role of the Juntas Vecinales inrelevance to their history and to the political and social context of Bolivia today. My main findingpresents an unanimous rejection of the formal branch of social control and the predominance oftraditional methods of pressure actions as the only means of attending grassroots demands.</p> / MFS uppsats

No description available.

<p>Jag använder ett från Världsbanken nyligen utkommet datamaterial över institutionell kvalitet i världens länder för att i en replikeringsstudie undersöka sambandet mellan institutionell utveckling och ekonomisk tillväxt. Modellen har med framgång redan tidigare använts, men i detta arbete är tidsperioden en senare och datamaterialet enligt min bedömning av högre kvalitet. För att kunna göra det senare uttalandet och analysera resultaten på ett uttömmande sätt, innefattar arbetet en översiktlig presentation av institutionella teorier. Eftersom undersökt samband i utgångsläget antas uppvisa dubbelriktad kausalitet, använder jag ett ekonometriskt tillvägagångssätt innehållande instrumentering för att trygga validiteten. Sammantaget visar resultaten en enkelriktad, positiv kausaleffekt från institutionell kvalitet till ekonomisk tillväxt. Det är en bit kvar till en verkligt fruktbar modellkonstruktion, samtidigt som arbetet pekar på att institutioner hör hemma i en sådan.</p>

<p>I have conducted a survey of the economic sanctions on Iraq 1990-2003 and focused on how the sanctions were implemented and how economic sanctions work in practice. In particular, I have researched the objectives the United Nations had for implementing economic punishment on Iraq, how they came into use and the outcome of it in brief.</p><p>As for the million-dollar question: Were the economic sanctions on Iraq efficient and did they “work”? My opinion stands clear that economic sanctions can work in the future. The sanction policy faced major problems in Iraq, but it also disarmed the Iraqi dictator and gave more autonomous power for the Kurds in the north. They did not “work” as the world community had expected, but no one knows what the outcome would have been if the United Nations had not reacted with such determination as they did in this matter. It is easy to be wise after the event, and it is my personal wish that economic sanctions can be used in the future, as an alternative to open war, but with a lower cost in terms of civilian lives.</p>

<p>The purpose of this thesis is to contribute to an increased understanding of the underlying conditions for the development of a domestic market for consumer goods by studying how the distribution of goods between the town and the countryside in the county of Hälsingland, Sweden, was organized during the first half of the 19th century. The thesis has analyzed the different kinds of persons involved in the distribution of goods, their functions and mutual relations. In order to examine how the trade was organized on the individual level, a case study of one Hudiksvall merchant’s trading business has been done. This has made possible an analysis of how the two-way trade carried on by the majority of the merchants in the region was organized. In broad outline, this trade involved the merchants purchasing linen goods in the countryside for further selling in Stockholm and other markets on the one hand, and on the other purchasing different kinds of consumer goods in these markets to sell in the countryside of Hälsingland.</p><p>The conclusion drawn from this study is that the conditions for distributing goods really were in a phase of change, where the possibilities of carrying out trade gradually increased, which meant that different kinds of trade and different kinds of traders operated side by side.</p><p>Furthermore, the trade was in many aspects less hierarchic and more horizontally organized than has been suggested by previous research. The individual merchant’s business depended on other traders, where the individuals involved in different ways played a very concrete role in the success of each merchant’s business. This means that the relationship between different traders was characterized by both competition and co-operation. Sometimes merchants engaged other merchants as middlemen on remote markets; on other occasions they took the middleman’s role in relation to other merchants. </p>