<p>This paper is about the new methods and metrics used in industry and business today striving for better revenues and larger market shares. It investigates the relations between the old fordistic and tayloristic way of manufacturing and compares it to the models used in industry today for being competitive, seeking to please customers and becoming more flexible. More specific the paper is about if Six Sigma and lean production are the key for succeeding these days. SKF:s factory in Gothenburg and other companies will make an example for how these methods are used in practice.</p><p>The aim is to try to answer if these systems with inherited tools and methods are the right way to get the flexibility that is needed for being able to deliver the right goods to customers and market. For a company to be flexible decisions must be made fast and needed changes must be able to be done easy and without too large costs and investments. Both in Six Sigma and lean production the total staff in a company is involved with quality matters and continuous improvements. This brings an atmosphere and a certain way to work that makes it possible to reach high defined goals and move towards a common vision. Flexibility can be reached in both production and in developing new products when a company has an atmosphere that makes it possible for all personnel to talk the same language and strive for the same thing. Six Sigma and lean production have the possibility to achieve a higher level of flexibility, that is, when being applied in right places in the right way.</p>

<p>Den här uppsatsen undersöker hur andelen deltidsanställningar inom den kommunala verksamheten påverkar kommunernas personalkostnader. Flera regressionsmodeller har använts på ett material bestående av Sveriges samtliga kommuner mellan åren 1998 och 2006. Resultaten har visat att en kommun som minskar andelen deltidsanställda med tio procentenheter beräknas sänka sina personalkostnader med ca 1200 kr per kommuninvånare och år. Modellerna är signifikanta även när de kontrolleras för autokorrelation och relativt hårda antaganden om orsaksriktning och effektens fördröjning.</p><p>Även deltidsanställningarnas inverkan på kvaliteten i den kommunala verksamheten har studerats. Trots svårigheterna att mäta kvalitet, tyder resultaten på att en minskning av andelen deltidsanställningar förväntas förbättra kvaliteten.</p><p>Sammantaget visar resultaten att kommuner som erbjuder sina deltidsanställda möjlighet till heltidsanställning kan göra mindre ekonomiska vinster utan att försämra verksamhetens kvalitet. Slutsatsen har inte bara ett värde i sig, utan är även ett viktigt inlägg i diskussionen om de ekonomiska kostnaderna av en lagstiftad rätt till heltidsanställning.</p>

This thesis consists of three main parts. The first and most important part, in terms of effort and time spent, is devoted to the estimation of the importance of accessibility for production at the firm or plant level using three different econometric estimation approaches. The results could have implications for the calculation of "wider" economic benefits of transport infrastructure, stemming from agglomeration externalities (e.g., scale economies). There are both methodological and result-wise conclusions that can be drawn from this research: methodologically, first, using unbalanced firm-level data requires the use of proxy variables to account for (initial) firm-specific unobserved productivity effects, and non-random exit from the dataset. Second, there are unsolved theoretical problems when applying an essentially aggregate approach to productivity analysis on disaggregate data, viz., relating to the existence of aggregate production functions, and to the aggregation of productivity from a disaggregate level to a more aggregate level in a spatial framework. Result-wise, clear productivity differences are presented, when comparing firms in the same time period but in different locations with different accessibility. However, it is not possible in this dataset to detect increased productivity for representative firms stemming from the opening of the Öresund link. It is therefore discussed whether the reason for this result could be the inappropriateness of output measures in a competitive business environment, where a large portion of the benefits are gradually transferred to consumers and thus remain unmeasured. Other, more comprehensive structural approaches to econometrics, including the demand side of the economy, are also recommended. The second part of the thesis treats an unjustly neglected area of transport research: the validation of transport demand models. These transport models are for example used to calculate the new traffic patterns and changes in accessibility from a transport infrastructure investment like the Öresund fixed link, around which most of this thesis orbits. The third and last part, written with two co-authors, deals with the "vulnerability" of the road network, in terms of effects on the travel time delays of the users when a link is disrupted. The calculated indices of importance and exposure could also be seen as extreme forms of accessibility, especially when there is no alternative route besides the one that is cut-off. / QC 20110513

Many Swedish children grew up in foster homes at the turn of the twentieth century. Contemporary medical professionals described foster care as an economic business: a foster child industry. The aim of this study is to analyze whether fostering could be seen as a market, which circumstances that gave rise to such market, and what happened to fostering in Stockholm when foster care was regulated in 1890–1925. Generation, gender and class are key concepts for this analysis. The study deals with approximately 400 children and 800 potential foster homes that were in contact with the Out-placement Bureau in Stockholm, run by the city’s Poor Relief Committee. Sources from the bureau is combined with material from Stockholm’s historical database. The thesis addresses questions on how and why children became foster children, what motivated people to be foster parents, how foster parents were selected and how the foster stay turned out from the child’s perspective. The placement of children could be done in various ways at this time in history. Previous research has mainly focused on state and philanthropic institutions which arranged formal foster homes. Individual persons who arranged informal foster homes for their children, have been less visible. It is concluded from this study that many children already lived in foster homes when the poor relief authorities got involved. It is argued that informal fostering was a form of child care used by single working class mothers. A reciprocal system, where children were placed within their mothers’ social network, was common. The Poor Relief was used to uphold this reciprocal system. This system limited the supply of children in need for fostering with strangers. At the same time there was a great demand for non-familiar foster children amongst potential foster parents outside Stockholm. Economic and demographic factors as well as norms, values and morals constituted and regulated the foster child market.

Since the mid-1990s the issue of corporate social responsibility has become an interest of various actors in the international system and an important item on the international agenda. In spite of the absence of a common definition, the concept generally involves claims on transnational corporations to take responsibility for the promotion and protection of human and labour rights in countries where they operate or otherwise conduct business. These claims have contributed to a change in the expectations on the behaviour of companies and result from the persistent advocacy of non-governmental organizations. This study traces the development of corporate social responsibility understood as a new international norm and part of a social construction project with a normative agenda. With a point of departure in the 1970s, different stages of the norm cycle of corporate social responsibility – norm emergence, “norm cascade” and norm internalization – are traced through five selected non-governmental organizations including the Clean Clothes Campaign, the Fairtrade Labelling Organizations International, Global Exchange, the International Business Leaders Forum, and the International Labor Rights Fund. Although representing different categories of organizations, i.e. Activists, Business Initiatives and Multi-stakeholder Organizations, they are all seen as norm entrepreneurs involved in a process of international norm construction. The argument made is that these norm entrepreneurs through different perspectives in their ideational commitment and strategies of persuasion have been successful in making corporate social responsibility an international concern, which has led to a “cascading” of organizations and initiatives seen from the mid-1990s. At present we experience a clustering of actors around specific initiatives, a norm consolidation, which could be taken in support of a norm internalization of corporate social responsibility.

For long there has been lacking a systematic survey of local fiscal administration in Sweden for the period between the Engelbrekt uprising 1434 and the Stockholm blood-bath 1520. At the same time, scholarly research has paid much attention to issues of fiefs and vassalage during the period. In particular, there has been a tendency to highlight the period as one during which direct crown administration slowly replaced fiefs in return for service to the realm as the main form of local fiscal administration. Thus, the late medieval period has been regarded as one of increased centralization, pointing towards the centralized bureaucratic state of the 16th and 17th centuries. Implicitly, such a development away from a weak feudal state form has been seen as a sign of incipient modern state-building. The purpose of this dissertation is to chart local fiscal administration in Sweden between 1434 and 1520. The emerging picture is not in accordance with earlier research. Instead, fiefs are found to be the overall dominating form of local fiscal administration during the whole period and no unambiguous tendencies towards centralization can be observed. Furthermore, the result is interpreted within the framework of modern research on the medieval state, in which the general concept of feudalism has been questioned. Fiefs are here seen as an integral part of the state apparatus rather than an infringement upon it, and a fully rational device for reducing administrative transaction costs. Ultimately, it means that the decentralized local fiscal administration of late medieval Sweden is not a manifestation of a weak state but of a full-fledged medieval state structure and an administrative apparatus which adequately fulfilled its required functions.

No description available.

Bakgrund: Grunden till området som på svenska brukar benämnas ekonomistyrning och på engelska"management control"lades av Anthony 1965 och dominerar än idag litteraturen på området. Sedan dess har dock ytterligare decentralisering och en orientering mot processer och flöden ägt rum i företagen. Detta, menar vi, inte har gjort några avtryck i"management control"-litteraturen. Syfte: Syftet med denna uppsats är att kartlägga den ekonomiska ansvarsfördelningen i svenska kommersiella decentraliserade företag. Vidare syftar uppsatsen till att beskriva hur personer ålagda sådant ansvar upplever detta samt hur dessa använder ekonomisk information. Detta mynnar ut i en nyansering av den traditionella modellen för ekonomiskt ansvar till att gälla en modern situation. Genomförande: Datainsamlingen skedde genom 13 stycken intervjuer med personer på företagslednings-, divisions- och avdelningsnivå på fyra olika fallföretag. Resultat: Vi har kunnat konstatera avvikelse mellan teoribildningen på området och den verklighet vi mött. Visserligen stämmer fortfarande den bild av att ekonomiskt ansvar bryts ner enligt en hierarkisk struktur. Dock har vi bl.a. sett att resultatansvar är betydligt mer vanligt förekommande än vad som avspeglas i teorin och att ekonomiskt ansvar också förekommer på ytterligare en hierarkisk nivå.

Bakgrund: Forskningen kring hur företag använder ekonomisk information för att styra verksamheten har till största delen varit inriktad på stora företag. Kunskapen kring hur småföretag praktiskt arbetar med ekonomisk information och hur viktigt de anser det vara med ekonomistyrning är relativt begränsad och behovet av ytterligare kunskap är stort. Syfte: Beskriva och förklara hur ekonomisystem är utformade, hur de används samt hur ekonomisk information värderas som beslutsunderlag i småföretag med mindre än 20 anställda. Genomförande: Empiriska data har samlats in genom en enkätstudie. Enkäten riktades till 350 tillverknings-, tjänste- och handelsföretag med 5-19 anställda i Östergötland. Frågeställningarna i enkäten behandlade företagsledaren, ekonomifunktionen, utformning och användning av ekonomisystem samt värdering av ekonomisk information. Datamaterialet har analyserats med hjälp av statistiska metoder och resultaten har jämförts med tidigare gjorda studier inom området. Resultat: Företagsledarens egenskaper är av central betydelse för att förstå hur ekonomistyrningen ser ut i småföretag. En annan viktig aspekt är påverkan från externa parter, såsom redovisningsbyråer. Användningen av formella ekonomiska rapporter och finansiella nyckeltal kan klassas som hög. Cirka 2/3 av företagen använder fem eller fler rapporter i den ekonomiska styrningen och 1/3 av företagen har ett fulltständigt ekonomisystem, innefattande redovisnings- , budget- och kalkylsystem. Det största problemet med den ekonomiska informationen är att den är på en för aggregerad nivå.

Bakgrund: Den ekonomiska styrningen förmedlar ledningens intentioner ut till organisationens olika delar och den kan även delge ledningen viktig information om hur väl företagets olika mål uppfylls. I en uppköpskontext spelar den ekonomiska styrningens en viktig roll då den ska hjälpa ledningen att styra två olika organisationer som har inkorporerats. Syfte: Syftet med uppsatsen är att identifiera och analysera vilka faktorer som påverkar den ekonomiska styrningen i förvärvade företag. Genomförande: För att besvara uppsatsens syfte har vi utgått från litteratur och vetenskapliga artiklar inom området företagsstyrning, ekonomisk styrning och förvärv. Därutöver har intervjuer genomförts hos SCA AB och Hexagon AB, två företag som har gjort ett flertal förvärv. Utifrån den valda referensramen och det empiriska materialet har analysen genomförts med ett logisktteoretiskt tänkande. Resultat: Den slutsats vi kan dra av vår studie är att den påverkan som sker på utformningen av den ekonomiska styrningen i det förvärvade företaget kan vara indirekt eller direkt. Det sker en indirekt påverkan från det köpande företagets strategi. Vidare avgörs huruvida det förvärvade företaget ska integreras eller inte av tidsperspektivet i förvärvet, kostnaden för integration och förvärvets diversifieringsgrad. Därutöver sker det direkt påverkan på utformningen i det förvärvade företaget från olika faktorer, i synnerhet organisationsstruktur och kultur.