No description available.

The aim with my research is to illuminate the meaning of IKEAs settle in Haparanda, for the region Haparanda-Tornio, its economic growth and its inhabitants. The research has been carried out only through qualitative methods. Some interviews with a range of people from varying companies have been conducted. Haparanda is a smaller Swedish city situated in the north, on the border to Finland and to a city called Tornio. These two cities, Haparanda and Tornio, has realised they are stronger in pairs, so they initiated cooperation across the border. Haparanda-Tornio is not a region of historically welfare and well-being. At least on the Swedish side, high numbers of unemployment, absence from work and many youngsters leaving the region because of pore prospects for the future, dominates. In this case, something very different happened when IKEA, one of Sweden’s most famous home furnishing companies, chose to settle their new store in Haparanda. The settle of IKEA was a joyful message for the region and for the city of Haparanda in particular. A lot of other Swedish companies are now settling in the city as an effect of IKEAs arrival. It is surprising, though, that IKEA chose Haparanda, because of its low number of inhabitants and its geographical position. But, the increasing welfare in the region, satisfactory communication opportunities and the status on the Russian market, are probably factors behind the settle. Also, the Swedish and Finnish membership in the European Union gives them advantages on trading over the borders. Further, the settle in Haparanda give the company access to high number of consumers in four countries. The personal involvement of IKEAs founder, Mr Kamprad, states how exciting and unique this project is. IKEA has become a symbol for the positive development in the region. More people may be offered employment since the municipality believe 1000-1500 new jobs could be the result of IKEA, and other companies settle. The effects on the inhabitants can be described as more opportunities to personal development and a higher well-being, a more shaded life. The region may become central to four countries, not only in consumption, but also in meetings and trade for example. But, the status of the region may grow stronger on the expense of other regions in the north. The language question could also be of high importance again. This is because the majority of the companies are settling on the Swedish side which gives the only Finnish-speaking population limited access to the new jobs. The previous critiques to the region may soften, but new could rise. For example a greater load on the environment is inevitable, but also a social and cultural development that could change Haparanda and Tornio essentially.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om det föreligger ett positivt samband mellan frihandel och ekonomisk tillväxt, dels i afrikanska länder, dels i länder tagna från hela världen. Vad jag genom min uppsats främst vill söka svar på är om en ökad grad av frihandel i Afrika bidrar till en högre ekonomisk tillväxt. Genom att även inkludera andra länder i min undersökning, försöker jag dessutom ta reda på om sambandet mellan frihandel och tillväxt ser annorlunda ut ur ett globalt perspektiv. Som metod använder jag mig i uppsatsen av en regressionsanalys. Som mått på frihandel använder jag mig av ett index utvecklat av den amerikanska organisationen Fraser Institute, kallat Freedom to Trade Index. Mina regressionsresultat visar på att Freedom to Trade Index ej har något statistiskt signifikant samband med den ekonomiska tillväxttakten i de afrikanska länder jag undersöker. I min ”världsundersökning” visar sig däremot indexet ha ett positivt samband med den ekonomiska tillväxttakten. Ur ett globalt perspektiv verkar således frihandel vara en faktor som påverkar den ekonomiska tillväxten positivt, däremot finns det inga tecken på att frihandel har samma effekt i afrikanska länder. Det verkar således finnas regionala faktorer inom den afrikanska kontinenten som gör att frihandel här inte påverkar den ekonomiska tillväxten.

Jag använder ett från Världsbanken nyligen utkommet datamaterial över institutionell kvalitet i världens länder för att i en replikeringsstudie undersöka sambandet mellan institutionell utveckling och ekonomisk tillväxt. Modellen har med framgång redan tidigare använts, men i detta arbete är tidsperioden en senare och datamaterialet enligt min bedömning av högre kvalitet. För att kunna göra det senare uttalandet och analysera resultaten på ett uttömmande sätt, innefattar arbetet en översiktlig presentation av institutionella teorier. Eftersom undersökt samband i utgångsläget antas uppvisa dubbelriktad kausalitet, använder jag ett ekonometriskt tillvägagångssätt innehållande instrumentering för att trygga validiteten. Sammantaget visar resultaten en enkelriktad, positiv kausaleffekt från institutionell kvalitet till ekonomisk tillväxt. Det är en bit kvar till en verkligt fruktbar modellkonstruktion, samtidigt som arbetet pekar på att institutioner hör hemma i en sådan.

Studien har utförts i två organisationer, järnverket Uddeholm Tooling AB samt Statens Räddningsverk. På Uddeholm Tooling AB har undersökningen koncentrerats till avdelningen Terminalen och på Statens Räddningsverk har två enheter studerats, ekonomienheten i Karlstad samt Revinge skola. På såväl Terminalen som Statens Räddningsverk finns problem gällande kommunikationen mellan olika aktörer. Studien har genomförts med en kvalitativ metod bestående av observationer och intervjuer. Syftet med studien är att undersöka och skapa förståelse för kommunikationens betydelse vid förmedling av ekonomisk information. Under studiens gång har meningsskapande blivit det övergripande ämnesområdet. I båda organisationerna bottnar många problem i att medarbetarna inte skapar mening med händelser i organisationen. Då kommunikationen inte fungerar aktörer emellan, minskar möjligheterna för gemensamt meningsutbyte gällande bland annat den ekonomiska informationen. Inom såväl Terminalen som Statens Räddningsverk önskar medarbetare fler möten där utbyte av åsikter och synpunkter kan ske. Detta skulle kunna öka medarbetarnas möjlighet till att uppnå en gemensam förståelse kring ekonomisk information och redovisningsfrågor. Även kulturen har visat sig påverka meningsskapandet, då det inom båda organisationerna finns olika normer och värderingar. För att få till stånd ett meningsutbyte och gemensam förståelse finns det därför behov av en kulturförändring inom såväl Terminalen som Statens Räddningsverk, där olika kulturer möter varandra. Undersökningen har visat att förståelsen för ekonomisk information kan ökas genom användandet av händelseberättelser. Berättelserna är en form av händelseredovisning, och kan fungera som kommunikationsmedel. Medarbetarna på Terminalen fick under en utvecklingsresa, våren 2006, ta del av två lokalt anpassade händelseberättelser gällande olika situationer på avdelningen. Undersökningen visade att dessa berättelser fungerade som diskussionsunderlag, vilket ledde till ett ökat meningsskapande och till gemensamma beslut om åtgärder för att lösa problem på avdelningen.

Syftet med uppsatsen är att beskriva hur elitidrottsföreningar arbetar med ekonomisk och sportslig styrning. Utifrån syftet kommer vi att analysera hur föreningarna arbetar för att nå sina mål. Vi kommer även att undersöka vilken social roll föreningarna har i samhället. Vi har valt att begränsa studien till elitidrottsföreningar. De föreningar vi valt att arbeta med är ishockeyföreningen HV71, fotbollsföreningen Jönköpings Södra IF och handbollsföreningen IF Hallby HK. De tre föreningarna befinner sig såväl sportsligt som organisatoriskt på olika nivåer där HV71 är den största och IF Hallby HK den minsta. Vi använde oss av kvalitativ metod och genomförde personliga intervjuer med företrädare för varje förening. Detta eftersom vi ville få en djup förståelse för vårt valda ämnesområde. Studien skulle kunna visa att utsträckningen av professionalitet i elitidrottsföreningar är direkt beroende av hur stor organisationen är och hur stor ekonomisk omsättning föreningen har. När det gäller styrningen av ekonomin så har föreningarna oavsett storlek en uppföljning och kontroll av ekonomi och budget som till stor del är likvärdiga. Vidare så tror vi att ju längre man har kommit i organisationens utveckling desto tydligare arbetar man med uttalade visioner och mål i styrningen av organisationen. När det gäller elitidrottsföreningarna och de sociala aspekterna upplever vi att de är väl medvetna om att de har en viktig uppgift att fylla genom sin ungdomsverksamhet. I samar-betet mellan kommun, näringsliv och föreningar så finns det mycket att utveckla. Alla har sina särintressen men eftersom man är verksamma på samma ort så har man också gemensamma intressen. Om det finns framgångsrika föreningar på orten bidrar de till den lokala utvecklingen. / The purpose with the thesis is to describe how elite sport association´s deals with economic and athletic control. From the purpose we are going to analyse how the associations works to reach their objectives. We are also going to investigate which social aspects the as-sociations have in the society. We have chosen to define the thesis to sport associations. The associations we have chosen to work with is the ice hockey association HV71, the soccer association Jonkoping’s Södra IF and the handball association IF Hallby HK which athletically and organisational turns out in different levels where HV71 is the largest one and IF Hallby HK is the smallest. We used qualitative approach where we interviewed respondents from each association. This since we wanted to have a complete and a good comprehension for the chosen subject field. The thesis has shown that the extension of the professionalism in the sport associations are immediate abundant by how large the organisation is and how large the economic turnover the association has. When it comes to the control of the economic the associations has irrespective of the size a follow-up of the economy and budget that in major are equivalent to each other. Further on it has been shown that the further the organisation has been developed the more plain the associations works with pronounced visions and goals in the control of the organisation. When it comes to the sport associations and their social aspects we experience that they are well aware of about their important task to fill through their youth activities. In coopera tion with the municipality, the industry and the associations there is a lot left to develop. They all got their special interests but since they are active in the same city they also got common interests. If there are successful associations in the city they contribute to the lo-cal development.

Turistindustrien vokser fra år til år. Samtidig øker konkurransen om de reisende, både i Norge og i resten av verden. Budor har primært sitt marked i Norge, og det er mange krevende oppgaver som venter, både når det gjelder markedsføring, innovasjon og annen utvikling. Det er de siste kategoriene vi har konsentrert oss om i denne vitenskaplige avhandlingen. Vi undersøker om forutsetningene ligger til rette for at Budor skal henge med i kampen om markedsandeler i framtida. Dette har vi gjort både ved å se på generelle og demografiske utviklingstrekk ved marked og befolkning, vi har sett konkret på reiselivsnæringa og hyttebygging. Vi har undersøkt hva som er trender og utviklingstendenser i reiselivet, og hva Budor kan levere i forhold til dette. Vi har sett på Triple Helixsamarbeidet som en drivkraft for innovasjon som Løiten Almenning bør benytte seg av, og til slutt har vi undersøkt og analysert det kreative klimaet og forutsetningene for innovasjon i organisasjonen bak Budor; Løiten Almenning. Vi mener Budor har gode naturmessige forutsetninger for kreativitet og innovasjon, men for å få til dette kreves samarbeid og nettverksbygging, bl a med myndighetene, virkemiddelapparatet, FoU og destinasjonsselskapene, samt ikke minst tro på egne muligheter. Vi har lansert begrepet kvalitetsturisme! / The tourist industry is growing every year, together with the increasing competition among the travellers, both in Norway and in the rest of the world. The market for destination Budor is primarily Norway, and there are many important challenges waiting, both concerning marketing and innovation. Here we want to focus on the last mentioned item; innovation. We want to investigate if Budor has the appropriate conditions in order to continue competing for future costumers. We have done this by looking at both general and demographic developmental features connected to market and population, and we have especially been looking to the tourist industry and the building of Second homes. We have been investigating what kind of movements and innovations we see in the tourist business, and what Budor can do to meet these. We have been looking to Triple Helix theories as a power for innovations that Løiten Almenning could use, and finally we have investigated and analysed the creative climate and conditions for innovations in the organisation behind Budor; Løiten Almenning. Our opinion is that destination Budor has splendid natural conditions for both creativity and innovation. But, to cope with this you need cooperation and building of network together with national authorities, governmental business support apparatus i.e “Innovasjon Norge”, “FoU” and destination companies, and you need to believe in yourself and your own possibilities.

I vårt arbete har vi undersökt sambandet mellan företagens kreativa klimat och personalrörlighet. Genomgång har även gjorts av olika teorier kring ledarskapets påverkan på företagets kreativa klimat. Den svenska arbetsrättslagstiftningens påverkan på personalrörlighet har behandlats både i ett nationellt perspektiv och i en internationell jämförelse. Vi har genomfört en enkätundersökning på 196 företag i Värmland, där vi undersökt sambandet mellan personalrörlighet och det kreativa klimatet i de företagen. Vårt urval bestod av företag som extremt mycket ökat respektive minskat antal anställda under 2005, samt de företag som hade en extremt låg förändring av antalet anställda under samma år. Delar av Ekvalls undersökningsinstrument (CCQ) har använts i enkäten, med fokus på de klimatdimensioner som verkar främjande för radikala innovationer. Materialet redovisas för respektive klimatdimension: frihet, debatt, risk och livfullhet. En geografisk uppdelning har även gjorts för östra Värmland, västra Värmland samt Karlstadregionen. Resultatet är även redovisat per bransch. Avslutningsvis diskuterar vi resultatet och sättet att genomföra undersökningen. Vi påpekar däri vikten av att förstå att det är företagsledningarna som har svarat på enkäten och inte de anställda. Det är alltså ledningens uppfattning om det kreativa klimatet i företaget som speglas i resultatet. De viktigaste slutsatserna vi kan dra efter analys av resultatet är att: Det upplevda kreativa klimatet bland företagens ledningsgrupper tycks öka då företagen kraftigt ökar antalet anställda. Företag som kommit ur sina svårigheter uppvisar också positiva resultat. Däremot tycks det kreativa klimatet vara på en något lägre nivå i företag med endast blygsamma förändringar av antalet anställda. Ledningsgrupperna i de värmländska företagen upplever sig som återhållsamma avseende risktagande, dvs: organisationens benägenhet att tolerera osäkerhet, att ta tillvara uppdykande tillfällen, att handla snabbt, att ta tillvara på uppdykande tillfällen och att prova hellre än utreda. De företag med endast små förändringar av antalet anställda, vågar ta större risker. De företag som kraftigt minskar antalet anställda är de som är minst riskbenägna. Företagen som kraftigt ökar antalet anställda uppvisar en riskbenägenhet som ligger mellan dessa två företagsgrupper. Den stora majoriteten av de värmländska företagen riskerar att stagnera klimatmässigt. För att bibehålla och öka sin konkurrenskraft, måste de därför vidta andra åtgärder för att öka och stärka sina kreativa klimat, exempelvis genom en ökad intern rörlighet och ett aktivt och långsiktigt samarbete med universitetet och företag som bidrar till att förbättra det kreativa klimatet. Avslutningsvis vill vi uppmana företagen i Värmland att börja våga anställa företagens viktigaste resurs, människorna, för att därigenom förbättra företagens kreativa klimat. På detta sätt stärks det värmländska näringslivets innovationskraft, och därmed en av framtidens viktigaste förutsättningar för Hållbar Värmländsk Växtkraft. / In this thesis we have investigated the influence of personnel mobility on the creative climate of the organization. Swedish labour law and its influence on employee mobility has been studied both in a national as well as an international perspective. We have conducted a survey of 196 companies in Värmland, in which we studied the relation of employee mobility and their creative climate. We choose to study companies that have increased or decreased their number of employees to a very large degree during 2005, and those companies that made very small changes of their number of employees during the same year. We have used parts of professor Ekvall’s Creative Climate Questionnaire instrument, CCQ, focusing on the dimensions of creative climate which primarily tend to benefit radical innovations. In the thesis, we have focussed on the dimensions concerning freedom, debate, risk, and liveliness. We divided the result geographically, as well as by type of business. It is important to be aware that the questionnaire has been answered by the management of the companies, and not the employees. The most important conclusions of this thesis are: The creative climate seems to benefit from a great increase in the number of employees. Companies that have improved their business from a low level, at which they had to drastically reduce the number of employees, also show signs of improved creative climate. It also seems that the creative climate of those companies that have had only marginal changes of their number of employees is somewhat lower than the others. The company management of the companies in Värmland, who reduced their number of employees drastically during 2005, describe themselves as not too keen on taking risks, which in this context concerns the readiness of organizations in tolerating uncertainties. Risk taking companies act prompt and quickly on emerging possibilities, arising opportunities are taken and concrete experimentation is preferred to detailed investigation and analysis. The companies with only small changes of their number of employees show higher degrees of risk taking, than those with higher numbers of personnel mobility. The companies that have drastically increased the number of employees seem to be in between the other two company groups. The great majority of companies in Värmland risk facing creative climate stagnation. In order to maintain and improve their company competitive abilities, the companies need to take measures to improve their creative climate, for example by increasing their internal employee mobility, and by developing an active cooperation with the university and other actors that contribute to improve the creative climate.

I have conducted a survey of the economic sanctions on Iraq 1990-2003 and focused on how the sanctions were implemented and how economic sanctions work in practice. In particular, I have researched the objectives the United Nations had for implementing economic punishment on Iraq, how they came into use and the outcome of it in brief. As for the million-dollar question: Were the economic sanctions on Iraq efficient and did they “work”? My opinion stands clear that economic sanctions can work in the future. The sanction policy faced major problems in Iraq, but it also disarmed the Iraqi dictator and gave more autonomous power for the Kurds in the north. They did not “work” as the world community had expected, but no one knows what the outcome would have been if the United Nations had not reacted with such determination as they did in this matter. It is easy to be wise after the event, and it is my personal wish that economic sanctions can be used in the future, as an alternative to open war, but with a lower cost in terms of civilian lives.

Sustainability has become more interesting to several companies through the last years, the trend attracts lots of attention around sustainability. Sustainable development means different to different people. The most frequent definition that we have found and which we believes compare with our definition of sustainable development. ”a social change which satisfies daily needs without endanger next generation’s possibilities to satisfy their needs”. We have in this project commence from the English word sustainability and establish our own apprehension of its meaning, in the Swedish translation we have chose to call it sustainable development. This study is a part of an extensive project which is going on around the world and the material of the empirical study is designed after the international variation. Our study on over fifty small and medium sized enterprises has got the conclusion about what they think of sustainable development. We have compiled their answers and then the answers have been divided in three main categories. These main categories are: • Environmental- • Social- • Economic sustainability We have also described what kind of obstacles which can be considered as standstill’s in the work with sustainable development, we have been summery them in three main categories: • Time • Cost • Knowledge We have seen that enterprises mostly see it as an competitive advantage to work with the main categories which is included in sustainable development, but the three standstill’s makes it difficult fore them to reach right up to sustainable development.